EU-kommissionen har beslutat att ge Sverige 46 miljoner euro i bidrag för utveckling av svensk infrastruktur inom EU:s stöd för transeuropeiska transport när (TEN-T). Totalt beviljades 510 miljoner euro så det var en bra andel som Sverige fick tycker jag.
Pengarna ska användas till 4 olika projekt:
- utveckling av sjömotorvägen mellan Karlskrona -Gdynia och pengarna ska gå till projekt på den svenska sidan av Östersjön.
- Malmö central
- Studie för ny älvförbindelse Göteborg-Marieholmstunneln.
- Installation av fordonsutrustning för det nya tågsignalsystemet ERTMS.
Jag är lite skeptisk till det här med EU-bidrag, finns väl en del tveksamma bidrag som borde avvecklas. Men det här med bidrag till att skapa ett gemensamt transportsystem inom EU tycker jag har sina poänger. Gods och människor kan nu få möjlighet till enklare och snabbare transporter men vi måste se till att vi gör det utifrån att vi vill skapa ett långsiktigt hållbart transportsystem.
tisdag 8 december 2009
fredag 4 december 2009
Debatt, debatt och ännu mera debatt
Den här veakan har helt och hållet präglats av debatter. Först i tisdaga en debatt om framtidens kollektivtrafik på konferensen Mer kollektivtrafik. Jag redogjorde för Alliansens utgångspunkter och vad vi vill göra för att öka kollektivtrafikåkandet. Christina Axelsson från (S) redogjorde för vänsteroppostionens alternativ. Fast frågan är väl om Miljöpartiet håller helt med i allt hon sa.
Men i all fala, lite roligt att efteråt fick jag några mejl med hurra-rop från några av dem som var och lyssnade som tyckte att vi i Alliansen känns mer framtidsinriktade och att jag gjorde ett bra intryck i debatten. Tack så mycket för det!
I onsdags var det dags för min första luftfartsdebatt i kammaren. Det blir väl också den enda den här mandatperioden som bara är inriktad på flyg- och luftfartsfrågor. Det handlade främst om regeringens propostion om ändrad verksamhetsform för flygplatsverksamheten inom Luftfartsverket. Oppositionen var emot som vanligt, så som de har varit när det gäller alla bolagiseringar som vi genomfört inom transportområdet denna mandatperiod. Vi i alliansen tycker att det är viktigt med effektiva myndigheter och att staten koncentrerar sig på känruppgifterna. Att driva flygplatser anser inte vi tillhör statens kärnuppgifter.
Jag kan konstaterade att oppositionens reservation ger tydligt besked att Socialdemokraterna nu allt mer svänger vänster ut. Numer är (S) helt emot bolagisering, konkurrens och andra förändringar. Men tidigare, när (S) själva hade makten lät och agerade de annorlunda. Socialdemokrater har själva tidigare genomfört flera viktiga och betydelsefulla bolagiseringar, t.ex. för Statens Järnvägar. Det var också Socialdemokraterna som i budgetpropositionen för 2004 angav att det var viktigt att särskilja på myndighetsroll och produktionsroll för Luftfartsverket. Ja, ja så är det med det. Annars så spretar det väldigt när det gäller flygets framtid vad gäller vänsteroppostionen. (S) vill att staten ansvarar för fler flygplaster medan Miljöpartiet vill lägga ned allt inrikesflyg. Ja, det blir intressant att se hur de har tänkt komma överens i denna fråga.
Länk till debatten och protokoll kommer att läggas ut inom kort.
Veckan sista debatt var igårkväll när trafikutskottet debatterade budgeten för Utgiftsområde 22 Kommunikationer. Jag höll debattens inledningsanförande. LÄnk till Web-Tv och protokoll så att ni vet vad jag sa och övriga i debatten kommer att läggas út inom kort.
Men i all fala, lite roligt att efteråt fick jag några mejl med hurra-rop från några av dem som var och lyssnade som tyckte att vi i Alliansen känns mer framtidsinriktade och att jag gjorde ett bra intryck i debatten. Tack så mycket för det!
I onsdags var det dags för min första luftfartsdebatt i kammaren. Det blir väl också den enda den här mandatperioden som bara är inriktad på flyg- och luftfartsfrågor. Det handlade främst om regeringens propostion om ändrad verksamhetsform för flygplatsverksamheten inom Luftfartsverket. Oppositionen var emot som vanligt, så som de har varit när det gäller alla bolagiseringar som vi genomfört inom transportområdet denna mandatperiod. Vi i alliansen tycker att det är viktigt med effektiva myndigheter och att staten koncentrerar sig på känruppgifterna. Att driva flygplatser anser inte vi tillhör statens kärnuppgifter.
Jag kan konstaterade att oppositionens reservation ger tydligt besked att Socialdemokraterna nu allt mer svänger vänster ut. Numer är (S) helt emot bolagisering, konkurrens och andra förändringar. Men tidigare, när (S) själva hade makten lät och agerade de annorlunda. Socialdemokrater har själva tidigare genomfört flera viktiga och betydelsefulla bolagiseringar, t.ex. för Statens Järnvägar. Det var också Socialdemokraterna som i budgetpropositionen för 2004 angav att det var viktigt att särskilja på myndighetsroll och produktionsroll för Luftfartsverket. Ja, ja så är det med det. Annars så spretar det väldigt när det gäller flygets framtid vad gäller vänsteroppostionen. (S) vill att staten ansvarar för fler flygplaster medan Miljöpartiet vill lägga ned allt inrikesflyg. Ja, det blir intressant att se hur de har tänkt komma överens i denna fråga.
Länk till debatten och protokoll kommer att läggas ut inom kort.
Veckan sista debatt var igårkväll när trafikutskottet debatterade budgeten för Utgiftsområde 22 Kommunikationer. Jag höll debattens inledningsanförande. LÄnk till Web-Tv och protokoll så att ni vet vad jag sa och övriga i debatten kommer att läggas út inom kort.
torsdag 26 november 2009
Bra beslut för Arlanda
Regeringen har idag beslutat om gemensam trafikeringsrätt för Stockhsolms läns landsting och Uppsala läns landsting för att bedriva pendeltågstrafik mellan de båda länen. Det här innebär att SL:s pendeltåg nu kan gå ända till Uppsala och resenärerna behöver inte längre byta tåg i Upplands-Väsby. Mycket bra tycker jag. Nu blir det lättare och smidigare att åka kollektivt till/från Arlanda vilket är nödvändigt om flygplasten ska klara utsläppskravet.
Mer info här.
Mer info här.
Aktiva transporter och veteranfordon
Gårdagen började med en morgonvotering och därefter var det dags för ett seminarium om aktiva transporter under rubriken ”Inte bilen under milen”. Organisationen Gröna bilister och Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund (LSR) arbetar tillsammans för att få fler människor att bli fysiskt aktiva och då gärna när det gäller arbetspendling. Istället för att ta bilen kortare resor vill de uppmuntra till mer aktiva transporter som att åka kollektivt (ja man rör då mer på sig än om man åker bil), cykel eller gång. Mer info om projektet finns här. Efter flera intressanta föredragningar var det dags för diskussion och debatt mellan riksdagens alla partier där jag representerade moderaterna. Vi är väl alla överens om att det är viktigt att människor blir mer aktiva och att det är både en viktig hälsofråga och en viktig miljöfråga. Men sedan skiljer vi oss på hur vi vill lösa det hela. Som exempel förde Vänsterpartiet fram sitt standardkrav på gratis kollektivtrafik. För det första så finns det inga undersökningar som visar att gratis kollektivtrafik i sig ökar resandet bland dem som idag åker bil, snarare är det så att de som går eller cyklar istället börjar åka kollektivt. Kanske inte just den effekten som vi är ute efter. Sedan det här med gratis, nu finns det ju inget som är gratis, betalar inte jag så är det någon annan som betalar, i det här fallet alla skattebetalare. Redan idag är kollektivtrafiken i hög grad finansierad via skattsedeln. Ja, jag vet inte vad jag ska säga, men vänsterpartiets syn på vems pengarna är och vad som egentligen menas med gratis är hårresande. Skattemedel är inget som bara finns hos staten, det är faktiskt mina och dina pengar.
På eftermiddagen var jag med på ett intressant möte med Motorhistoriska Riksförbundet för att diskutera olika frågor om veteranfordon, eller som de uttryckte det ”Gårdagens fordon på morgondagens vägar”. Jag ska erkänna att jag inte är så värst insatt i det här med äldre fordon, men nu vet jag betydligt mer.
På eftermiddagen var jag med på ett intressant möte med Motorhistoriska Riksförbundet för att diskutera olika frågor om veteranfordon, eller som de uttryckte det ”Gårdagens fordon på morgondagens vägar”. Jag ska erkänna att jag inte är så värst insatt i det här med äldre fordon, men nu vet jag betydligt mer.
torsdag 19 november 2009
Nya Trafikverket
Förslag till organisation och lokalisering för det nya Trafikverket presenterades för regeringen av utredaren Gunnar Malm i måndags. Idag så fick vi i trafikutskottet också information. Låter mycket bra tycker jag. Ska nu läsa på lite mer om detaljerna. Formellt beslut om bildandet av Trafikverket kommer Riksdagen att ta efter att trafikutskottet debatterat ärendet utgiftsområde 22 Kommunikationer i budgeten för 2010 den 3/12 (men beslut blir nog först den 4:e för vi verkar få en kvällsdebatt). Dock fattar inte riksdagen beslut om hur den nya myndigheten ska organiseras utan vi beslutar bara om att inrätta ett nytt Trafikverk.
Vi du veta mer finns info på regeringens hemsida här.
Vi du veta mer finns info på regeringens hemsida här.
Nu bolagiseras Banverket Produktion
Att Banverket Produktion sak bolagiseras är ingen nyhet i sig. Men nu har trafikutskottet behandlat ärendet och igår kväll var det debatt. Sedan det allra viktigaste, riksdagen voterade vid kl 12 idag så nu är allt beslutat och klart.
Debatten igår blev ungefär som jag förväntat mig. Vänsteroppositionen var emot och de såg risker överallt och debattens från deras sida var väldigt ideologisk. Ibland blir deras retorik otroligt tröttsam. Debatt efter debatt samma sak. Vänsterpartierna är helt uppenbart rädda för all form av förändringar oavsett vad. Backa sig in i framtiden brukar inte fungera. Vi måste våga se nya lösningar och staten ska koncentrera sig på sina kärnuppgifter. Socialdemokraterna har gjort en tydligt vänstersväng, de har ju sjaälva tidigare bolagiserat myndigheter, t.ex. Televerket. Men nu för tiden är de uppenbart rädda för konkurrens.
Jag nöjer mig med kommentarer om detta, men för den som är intresserad av debatten kan läsa protokollet här. Debatten finns också i Riksdagens web-TV arkiv. Men tyvärr är inte arkivet åtkomligt denna vecka på grund av något systembyte. Jag får återkomma med länk senare.
Debatten igår blev ungefär som jag förväntat mig. Vänsteroppositionen var emot och de såg risker överallt och debattens från deras sida var väldigt ideologisk. Ibland blir deras retorik otroligt tröttsam. Debatt efter debatt samma sak. Vänsterpartierna är helt uppenbart rädda för all form av förändringar oavsett vad. Backa sig in i framtiden brukar inte fungera. Vi måste våga se nya lösningar och staten ska koncentrera sig på sina kärnuppgifter. Socialdemokraterna har gjort en tydligt vänstersväng, de har ju sjaälva tidigare bolagiserat myndigheter, t.ex. Televerket. Men nu för tiden är de uppenbart rädda för konkurrens.
Jag nöjer mig med kommentarer om detta, men för den som är intresserad av debatten kan läsa protokollet här. Debatten finns också i Riksdagens web-TV arkiv. Men tyvärr är inte arkivet åtkomligt denna vecka på grund av något systembyte. Jag får återkomma med länk senare.
tisdag 17 november 2009
Betongfeber
Idag har jag varit på konferensen Betongfeber ute på Älvsjömässan. Det var roligt att träffa en massa tidigare kollegor inom betongbranschen. Men framförallt var jag där för jag var inbjuden att vara med på ett seminarium på temat Mer för pengarna. Syftet med seminariet var att diskutera hur samhällsbyggarbranschen (både bostäder och anläggningar) kan effektiviseras och potentialen för produktivitetsutveckling och varför det är så viktigt att få ut mer för satsade pengar. Min uppgift var att redogöra för Alliansens infrastruktursatsningar och vår syn på hur vi vill effektivisera och förbättra anläggningsbranschen. Ansvaret ligger på alla parter och vi får inte glömma bort hela kedjan från planering, projektering ända till utförande.
lördag 14 november 2009
Samhällsekonomiska kalkyler
Titeln på detta blogginlägg är väl kanske inte speciellt upphetsande, men det är något ack så viktigt. Inte minst inom infrastrukturområdet där det nu för fullt pågår arbete med att ta fram en ny åtgärdsplan för åren 2010 – 2021. Därför hade trafikutskottet i torsdags ett seminarium på just detta tema. Resultatet blev en mycket intressant förmiddag där vi fick veta det mesta om samhällsekonomiska kalkyler, hur de är uppbyggda, hur de ska användas, vad som ingår och kanske viktigast, vad som inte ingår. Några inbjudna professorer stod för ”underhållningen”. Ja, det var faktiskt väldigt underhållande, tänk om vi kunde ha fler pedagogiska och roliga professorer som Jan Eliasson från KTH. Jag är redan tidigare intresserad av just detta ämne, men det finns andra som tycker att det låter trist och tråkigt. Jag vill dock poängtera att övriga föredragshållare också var mycket bra.
Jag tycker att det är bra att vi använder samhällsekonomiska kalkyler för infrastrukturprojekt. Men det är viktigt att poängtera att verkligheten inte är så enkel att man gör några kalkyler och så är rangordningen av alla projekt klara och sedan är det bara att fatta beslut. Samhällsekonomiska kalkyler ger däremot jämförelsetal som gör det lite lättare att värdera olika projekt. I kalkylerna framgår också vad de egentliga effekterna är på olika saker. Det finns ju en hel del som inte finns med i själva kalkylen utan får bedömas utöver och därtill alla politiska ambitioner.
En del är kritiska till att samhällsekonomiska kalkyler för infrastrukturinvesteringar inte beräknar de miljömässiga effekterna tillräckligt högt. På seminariet fick vi svar från experterna att när det gäller miljöåtgärder så är inte infrastrukturinvesteringar det som ger mest kostnadseffektivitet vad gäller miljöarbete utan då är styrmedel av olika slag betydligt effektivare.
Jag tycker att det är bra att vi använder samhällsekonomiska kalkyler för infrastrukturprojekt. Men det är viktigt att poängtera att verkligheten inte är så enkel att man gör några kalkyler och så är rangordningen av alla projekt klara och sedan är det bara att fatta beslut. Samhällsekonomiska kalkyler ger däremot jämförelsetal som gör det lite lättare att värdera olika projekt. I kalkylerna framgår också vad de egentliga effekterna är på olika saker. Det finns ju en hel del som inte finns med i själva kalkylen utan får bedömas utöver och därtill alla politiska ambitioner.
En del är kritiska till att samhällsekonomiska kalkyler för infrastrukturinvesteringar inte beräknar de miljömässiga effekterna tillräckligt högt. På seminariet fick vi svar från experterna att när det gäller miljöåtgärder så är inte infrastrukturinvesteringar det som ger mest kostnadseffektivitet vad gäller miljöarbete utan då är styrmedel av olika slag betydligt effektivare.
Transportpolitik.nu
I tisdags blev det inget trafikutskottsmöte för egen del utan jag var istället och bevakade Sveriges kommuner och landstings konferens Transportpolitik.nu.
Konferensen tog upp en rad viktiga framtidsfrågor, t.ex. utformningen av det nya Trafikverket, utredningen om effektivare planeringsprocesser, kombiterminalernas betydelse för godsflöden och hållbara transporter. Dessutom hölls ett samtal mellan både politiker och företrädare för Banverket, Vägverket och Näringsdepartementet. En fråga som berördes flera gånger var medfinansiering. Det finns flera åsikter och tankar kring detta. Men som många sa, idag handlar det mer om samhällsbyggen än om enbart väg- eller spårbyggen. Det innebär att det finns fler som kan få positiva effekter av en utförd åtgärd. Men jag håller med om att det är viktigt med tydliga regler så att alla vet vad som gäller.
Konferensen hade ett tydligt framtids-tema och det var intressant och det framkom också tydligt för dem som inte insett det tidigare, att det pågår otroligt mycket arbete med att ställa om tranportsektorn till långsiktigt hållbara transporter och ökad effektivitet. Många utredningar pågår och jag hoppas innerligt att flera av dem, när de väl är klara, faktiskt också leder till något och inte bara blir hyllvärmare.
Konferensen tog upp en rad viktiga framtidsfrågor, t.ex. utformningen av det nya Trafikverket, utredningen om effektivare planeringsprocesser, kombiterminalernas betydelse för godsflöden och hållbara transporter. Dessutom hölls ett samtal mellan både politiker och företrädare för Banverket, Vägverket och Näringsdepartementet. En fråga som berördes flera gånger var medfinansiering. Det finns flera åsikter och tankar kring detta. Men som många sa, idag handlar det mer om samhällsbyggen än om enbart väg- eller spårbyggen. Det innebär att det finns fler som kan få positiva effekter av en utförd åtgärd. Men jag håller med om att det är viktigt med tydliga regler så att alla vet vad som gäller.
Konferensen hade ett tydligt framtids-tema och det var intressant och det framkom också tydligt för dem som inte insett det tidigare, att det pågår otroligt mycket arbete med att ställa om tranportsektorn till långsiktigt hållbara transporter och ökad effektivitet. Många utredningar pågår och jag hoppas innerligt att flera av dem, när de väl är klara, faktiskt också leder till något och inte bara blir hyllvärmare.
fredag 6 november 2009
Gårdagens utfrågning
Trafikutskottets öppna utfrågning av kollektivtrafik finns i riksdagens webb-tv arkiv för den som är intresserad av vad som presenterades, vilka frågor som ställdes och vad svaren blev.
Länk finns här.
Det fanns två frågesttunder där vi ledamöter fick möjllighet att fråga vad vi ville till de som gjorde presentationer eller till övriga inbjudna. Nu finns inte tid för att alla ledamöter ska få ställa frågor. Men eftersom jag ansvarar för kollektivtrafikområdet inom den moderata trafikgruppen fick i alla fall jag möjlighet att ställa den första av moderaternas två frågor. Jag är frågeställare nr 2 i den första frågestunden, om nu någon undrar. Min fråga handlade om detta med att vi har olika förutsättningar för att bedriva kollektivtrafik i vårt land med allt från glesbygd till storstad och hur då konkurrensen mellan privat trafik och samhällsstödd trafik bör hanteras. Jag sa också att det här med att vi har så olika förutsättningar inte får hindra oss att prata om konkurrens och incitament. Extra glad blev jag av att några personer i publiken efteråt kom fram till mig och sa att jag hade haft en av de mest vettiga frågorna och att vi måste tänka just så och inte låsa oss i olika positioner i förväg.
Länk finns här.
Det fanns två frågesttunder där vi ledamöter fick möjllighet att fråga vad vi ville till de som gjorde presentationer eller till övriga inbjudna. Nu finns inte tid för att alla ledamöter ska få ställa frågor. Men eftersom jag ansvarar för kollektivtrafikområdet inom den moderata trafikgruppen fick i alla fall jag möjlighet att ställa den första av moderaternas två frågor. Jag är frågeställare nr 2 i den första frågestunden, om nu någon undrar. Min fråga handlade om detta med att vi har olika förutsättningar för att bedriva kollektivtrafik i vårt land med allt från glesbygd till storstad och hur då konkurrensen mellan privat trafik och samhällsstödd trafik bör hanteras. Jag sa också att det här med att vi har så olika förutsättningar inte får hindra oss att prata om konkurrens och incitament. Extra glad blev jag av att några personer i publiken efteråt kom fram till mig och sa att jag hade haft en av de mest vettiga frågorna och att vi måste tänka just så och inte låsa oss i olika positioner i förväg.
onsdag 4 november 2009
Varför så rädda för förändring?
Den här hösten behandlar vi i trafikutskottet en rad ärenden som väldigt tydligt visar på en rädsla för förändring från oppositionens sida. Eftersom ärendena inte är justerade ännu kan jag inte gå in i detaljer, men en tydlig linje visar sig. Vi i alliansen arbetar utifrån konsumentens, användarens, bästa och med den utgångspunkten genomför vi nu en rad förändringar inom transportområdet. Myndigeter omorganiseras och vi ser också över vad som egentligen är statens ansvar. Sverige är så indoktrinerat av decennier av socialistiskt styre att i princip alla alltid utgår ifrån att det ska vara statens ansvar eller uppgift och att det ska vara statliga monopol. Varför utgår vi inte istället från det omvända? Jag tycker att vi istället alltid ska utgå ifrån att allt är fritt och oreglerat och sedan därifrån fundera på vad som behöver regleras för att samhället ska fungera. Staten/det offentliga ska inte göra mer än vad som behövs och resten överlåter vi åt marknaden eller samhället själv att fixa.
Jag tycker därför att vi i alliansen gör helt rätt när vi bolagiserar delar av Vägverket och Banverket, att vi genomför förändringar vad gäller Luftfartsverket och att vi avreglerar fordonsbesiktningen för att nämna några saker. Men oppositionen är livrädda, kan inte tänka i dessa banor överhuvudtaget. De vill också göra detta till en rent ideologisk fråga. Men så enkelt är det faktiskt inte, snarare handlar det om sunt förnuft och att våga tänka i nya banor. Det är snarare så att det är oppositionen som är låst i sin ideologi och inte kan se att andra kan tänka själva.
Jag tycker därför att vi i alliansen gör helt rätt när vi bolagiserar delar av Vägverket och Banverket, att vi genomför förändringar vad gäller Luftfartsverket och att vi avreglerar fordonsbesiktningen för att nämna några saker. Men oppositionen är livrädda, kan inte tänka i dessa banor överhuvudtaget. De vill också göra detta till en rent ideologisk fråga. Men så enkelt är det faktiskt inte, snarare handlar det om sunt förnuft och att våga tänka i nya banor. Det är snarare så att det är oppositionen som är låst i sin ideologi och inte kan se att andra kan tänka själva.
måndag 2 november 2009
Öppen utfrågning om kollektivtrafik
På torsdag 5/11 kl 9 arrangerar trafikutskottet en öppen utfrågning om kollektivtrafik. Just nu pågår arbete med att utveckla kollektivtrafiken och möjligheter för att göra den mer attraktiv och öka antalet resenärer. En ny modern kollektivtrafiklagstiftning helt enkelt. För att vi i trafikutskottet ska var väl förberedda i detta så har vi beslutat att arrangera en utfrågning. En rad personer är inbjudna för att göra presentationer, men framförallt för att svara på ledamöternas frågor.
Här finns en länk med mer information. Utfrågningen kan följas vid riksdagens på webb-tv och SVT 24Direkt.
Den som vill får gärna lämna in-puts till frågor som jag kan ta med mig. Skriv i så fall in det som en kommentar till detta inlägg eller så mejlar du på malin.lofsjogard@riksdagen.se.
Här finns en länk med mer information. Utfrågningen kan följas vid riksdagens på webb-tv och SVT 24Direkt.
Den som vill får gärna lämna in-puts till frågor som jag kan ta med mig. Skriv i så fall in det som en kommentar till detta inlägg eller så mejlar du på malin.lofsjogard@riksdagen.se.
torsdag 29 oktober 2009
Vi vill lösa Stockholms trafikproblem - vad vill egentligen (S)?
I veckans nummer av TäbyDanderyds tidning så frågar jag och tre riksdagskollegor vad (S) egentligen står när det gäller Förbifart Stockholm. Vi passar också på att skriva lite om vad vi moderater och alliansen gör för att förbättra trafiksituationen. Nu finns det ingen länk till vår artikel, men jag har klippt in texten nedan. Ja, det ska bli intressant att se vad de röd-gröna tänker komma fram till när det gäller trafiken. (Mp) är klart emot allt som stavas vägar, vänstern blir också mer och mer negativa till vägar och (S), ja vad vill de egentligen?
Vi vill lösa Stockholms trafikproblem (tyvärr kapade de vårt slut på rubriken, men hela ser ni som rubrik för blogginlägget istället)
Medan de rödgröna partierna försöker komma fram till vad de egentligen är överens om, så försöker alliansregeringen lösa de problem som finns och som påverkar allas vår vardag. Essingeleden är idag Sveriges hårdast belastade vägsträcka, vilket alla som tillbringat en eftermiddag där väl känner till. Essingeleden tar idag emot dubbelt så mycket trafik som den är avsedd för. Med Förbifart Stockholm kommer var femte bil att försvinna därifrån. Det tror vi att många stockholmare ser fram emot.
Stockolmsregionen växer med i genomsnitt en medelstor svensk stad varje år. Det är positivt men det ställer stora krav på en rad områden. Att inte bygga ut väginfrastrukturen är att stoppa huvudet i sanden och blunda för verkligheten. Vi kan inte hindra utvecklingen. Vi kan i stället välkomna den och göra det som krävs för att få det att fungera. Nya vägar är helt enkelt ett måste för att hantera dagens trafikinfarkt, att tro något annat är att lura sig själv. Men det är självklart att det krävs även satsningar på kollektivtrafiken, såsom vi ser det står inte det ena i konflikt med det andra. Det behövs både och, och båda delar är på gång. Regeringen storsatsar även på järnväg, spårväg och bussar. Faktum är att vi genomför den största satsningen på spårtrafik sedan tunnelbanan byggdes på 1950-talet!
Det är en stor utmaning att klara miljön i det läge vi nu befinner oss, men med vår satsning på kollektivtrafiken och med nytänkande och ny miljöteknik kommer vi en bra bit på vägen. Och ingen som någonsin suttit fast på Essingeleden kan väl på allvar hävda att det hjälper klimatet att behålla saker och ting som de är? Vad vänstern och miljöpartiet vill vet vi redan, men det är dags för Mona att prata klartext; Är en röst på (S) en röst på ett nej till förbifarten? Det tror vi att många stockholmare vill veta.
Malin Löfsjögård (M)
Riksdagsledamot Täby, Trafikutskottet
Isabella Jernbeck (M)
Riksdagsledamot Danderyd
Anna Kinberg Batra (M)
Riksdagsledamot Nacka
Lars Lindblad (M)
Riksdagsledamot Nacka
Vi vill lösa Stockholms trafikproblem (tyvärr kapade de vårt slut på rubriken, men hela ser ni som rubrik för blogginlägget istället)
Medan de rödgröna partierna försöker komma fram till vad de egentligen är överens om, så försöker alliansregeringen lösa de problem som finns och som påverkar allas vår vardag. Essingeleden är idag Sveriges hårdast belastade vägsträcka, vilket alla som tillbringat en eftermiddag där väl känner till. Essingeleden tar idag emot dubbelt så mycket trafik som den är avsedd för. Med Förbifart Stockholm kommer var femte bil att försvinna därifrån. Det tror vi att många stockholmare ser fram emot.
Stockolmsregionen växer med i genomsnitt en medelstor svensk stad varje år. Det är positivt men det ställer stora krav på en rad områden. Att inte bygga ut väginfrastrukturen är att stoppa huvudet i sanden och blunda för verkligheten. Vi kan inte hindra utvecklingen. Vi kan i stället välkomna den och göra det som krävs för att få det att fungera. Nya vägar är helt enkelt ett måste för att hantera dagens trafikinfarkt, att tro något annat är att lura sig själv. Men det är självklart att det krävs även satsningar på kollektivtrafiken, såsom vi ser det står inte det ena i konflikt med det andra. Det behövs både och, och båda delar är på gång. Regeringen storsatsar även på järnväg, spårväg och bussar. Faktum är att vi genomför den största satsningen på spårtrafik sedan tunnelbanan byggdes på 1950-talet!
Det är en stor utmaning att klara miljön i det läge vi nu befinner oss, men med vår satsning på kollektivtrafiken och med nytänkande och ny miljöteknik kommer vi en bra bit på vägen. Och ingen som någonsin suttit fast på Essingeleden kan väl på allvar hävda att det hjälper klimatet att behålla saker och ting som de är? Vad vänstern och miljöpartiet vill vet vi redan, men det är dags för Mona att prata klartext; Är en röst på (S) en röst på ett nej till förbifarten? Det tror vi att många stockholmare vill veta.
Malin Löfsjögård (M)
Riksdagsledamot Täby, Trafikutskottet
Isabella Jernbeck (M)
Riksdagsledamot Danderyd
Anna Kinberg Batra (M)
Riksdagsledamot Nacka
Lars Lindblad (M)
Riksdagsledamot Nacka
onsdag 28 oktober 2009
Provvalet är i full gång
Nu har även moderaterna i Stockholms läns valkrets startat provvalet till Riksdagen. I valkretsen ingår alla kommuner i Stockholms län förutom Stockholm stad. Så är du medlem i moderaterna i någon av dessa kommuner får du rösta i provvalet. Jag tycker att alla medlemmar ska ta denna möjlighet att påverka vilka moderata representanter länet ska ha i Riksdagen.
Jag är en av kandidaterna i provvalet och jag är sedan 2008 riksdagsledamot i trafikutskottet. För mig är det vikigt att vi har en bland blandning av politiker med olika bakgrund och erfarenheter. För mig är det inget självändamål att vara riksdagsledamot. För mig handlar det om att göra nytta, kunna påverka, förbättra och vara en bra förebild. Jag är teknologie doktor och jag har lång erfarenhet av mina stora politiska intressefrågor som är trafik och infrastruktur. Frågor som diskuteras, men inte alls så mycket som vi egentligen borde med tanke på den påverkan trafiken har på Stockholmsregionen och Sveriges utveckling och inte minst på din och min vardag. Här gär alliansen mycket, men vi kan gära än mer och framför allt behöver vi ledamöter från länet bli bättre på att synas och höras i den här frågan.
Självklart finns det flera andra viktiga politiska frågor. Min politiska vision är att förenkla vardagen för den enskilda människan. Valfrihet och rätten att själv styra sitt liv måste vara det centrala.
Läs mer om min kandidatur här på kandidatwebben och kryssa gärna mig i provvalet!
Jag är en av kandidaterna i provvalet och jag är sedan 2008 riksdagsledamot i trafikutskottet. För mig är det vikigt att vi har en bland blandning av politiker med olika bakgrund och erfarenheter. För mig är det inget självändamål att vara riksdagsledamot. För mig handlar det om att göra nytta, kunna påverka, förbättra och vara en bra förebild. Jag är teknologie doktor och jag har lång erfarenhet av mina stora politiska intressefrågor som är trafik och infrastruktur. Frågor som diskuteras, men inte alls så mycket som vi egentligen borde med tanke på den påverkan trafiken har på Stockholmsregionen och Sveriges utveckling och inte minst på din och min vardag. Här gär alliansen mycket, men vi kan gära än mer och framför allt behöver vi ledamöter från länet bli bättre på att synas och höras i den här frågan.
Självklart finns det flera andra viktiga politiska frågor. Min politiska vision är att förenkla vardagen för den enskilda människan. Valfrihet och rätten att själv styra sitt liv måste vara det centrala.
Läs mer om min kandidatur här på kandidatwebben och kryssa gärna mig i provvalet!
Nya regler för dubbat
Regeringen beslutade i förra veckan om nya regler för vinterdäck och dubbdäck. Nytt är att nu måste även personbilar från andra länder ha vinterdäck om de ska köra i Sverige när det är vinterväglag enligt de regler som redan tidigare gäller för svenska personbilar. Detta tycker jag är bra. Det finns flera i våra grannländer, speciellt söderifrån, som åker till Sverige om vintern för att åka skidor. Nu har jag inte kollat upp någon statisk om hur dessa fordon tidigare varit representerade i olycksstatisken.
En annan nyhet är att kommunerna nu själva får besluta om de vill förbjuda de dubbande vinterdäcken, för en väg eller del av väg där det finns problem med t.ex. partiklar i luften. Stockholms stad har drivit denna fråga hårt ett tag och nu så får de äntligen göra som de vill. Blir intressant att följa ett sådant förbud, jag antar att det kan vara lite svårt att kontrollera alla fordon och deras däck.
En annan nyhet är att kommunerna nu själva får besluta om de vill förbjuda de dubbande vinterdäcken, för en väg eller del av väg där det finns problem med t.ex. partiklar i luften. Stockholms stad har drivit denna fråga hårt ett tag och nu så får de äntligen göra som de vill. Blir intressant att följa ett sådant förbud, jag antar att det kan vara lite svårt att kontrollera alla fordon och deras däck.
måndag 26 oktober 2009
Mer infrastruktur för pengarna
Jag hörde på Ekots kvart i fem-sändning idag att det har blivit "rea" på infrastruktur. Så här i krisens spår rapporterar både Vägverket och Banverket att flera av deras väg- och spårprojekt har blivit blilligare än vad de först beräknat.
Det här är bra, lite skillnad mot hur det brukar vara. Visst är det svårt att kostnadsberäkna stora och komplicerade projekt, men nog har vi varit vana vid att höra att projektnotan i slutändan blir högre än väntat.
Men nu i krisens spår fås mer infrastruktur för pengarna. Pengar som myndigheterna nu kan använda till nya projekt eller för att tidigarelägga projekt. Skulle deras idéer ta slut så finns det ju också ett underhållsberg att beta av.
Det här är bra, lite skillnad mot hur det brukar vara. Visst är det svårt att kostnadsberäkna stora och komplicerade projekt, men nog har vi varit vana vid att höra att projektnotan i slutändan blir högre än väntat.
Men nu i krisens spår fås mer infrastruktur för pengarna. Pengar som myndigheterna nu kan använda till nya projekt eller för att tidigarelägga projekt. Skulle deras idéer ta slut så finns det ju också ett underhållsberg att beta av.
onsdag 21 oktober 2009
Skatteutjämningssystemet
Stockholms handelskammare arrangerade idag ett seminarium med anledning av deras rapport om skatteutjämningssystemet. Tyvärr missade jag seminariet på grund av att uppdrag inom moderata trafikgrunden. Typiskt, men så är det ibland. Men för er andra som inte heller var där så finns rapporten här. Intressant läsning, eller intressant kanske är fel ord, mer irriterande och sorgligt.
Jag är inte emot att vi har en utjämning i Sverige eftersom det finns skillnader mellan Sveriges kommuner- Självklart ska det finnas en välfärd som är lika för alla oavsett var man bor. Men dagens skatteutjämningssystem är fel uppbyggt och slår helt fel. En kommun som försöker bli bättre på att sköta sin kommun effektivt och mer ekonomiskt straffas. Främst är det Stockholmskommuner som betalar till utjämningssystemet. Dessutom finns "samma" system inom landstingsnivå och där är Stockholms läns invånare de enda som betalar till andra landsting. Alla övriga landsting är alltså mottagare, detta trots att vi har den högsta landstingsskatten i Stockholm. Helt snurrigt.
Enligt Stockholms handelskammares rapport betalar Stocksholmsregionen över 14 miljarder till system årligen, men systemet ger sken av att det bara handlar om några hundra miljoner kronor.
Något msåte göras skyndsamt. En ny utredning är tillsatt, men jag tycker att det behövs mer krafttag i denna fråga än så. Jag har tillsammans med min riksdagskollega lämnat in en motion om skatteutjämningssystemet nu under allmänna motionstiden i riksdagen. Motionen kan du läsa här.
Jag är inte emot att vi har en utjämning i Sverige eftersom det finns skillnader mellan Sveriges kommuner- Självklart ska det finnas en välfärd som är lika för alla oavsett var man bor. Men dagens skatteutjämningssystem är fel uppbyggt och slår helt fel. En kommun som försöker bli bättre på att sköta sin kommun effektivt och mer ekonomiskt straffas. Främst är det Stockholmskommuner som betalar till utjämningssystemet. Dessutom finns "samma" system inom landstingsnivå och där är Stockholms läns invånare de enda som betalar till andra landsting. Alla övriga landsting är alltså mottagare, detta trots att vi har den högsta landstingsskatten i Stockholm. Helt snurrigt.
Enligt Stockholms handelskammares rapport betalar Stocksholmsregionen över 14 miljarder till system årligen, men systemet ger sken av att det bara handlar om några hundra miljoner kronor.
Något msåte göras skyndsamt. En ny utredning är tillsatt, men jag tycker att det behövs mer krafttag i denna fråga än så. Jag har tillsammans med min riksdagskollega lämnat in en motion om skatteutjämningssystemet nu under allmänna motionstiden i riksdagen. Motionen kan du läsa här.
tisdag 20 oktober 2009
Samarbete mellan länder
Måndag -tisdag den här veckan är jag tillsammans med mina kollegor i trafikutskottet i Malmö. Här träffar vi våra danska kollegor i Trafikutvalget som det heter på danska. Syftet med mötet är dels att trafikutskotten från Sverige och Danmark ska träffas och dels att vi gemensamt ska få mer information om en allt mer växande Öresundsregion och vilka krav det ställer på infrastruktur.
Det är uppenbart att planering av framtidens infrastruktur måste ske ur ett mycket större perspektiv än vad som gjorts hittills. Vi måste blicka ut mot Norden , men också vad som händer i andra länder i Europa måste tas med. Idag finns helt sjuka "fånigheter" som t.ex. att länder har olika spårbredder vad avser järnvägsspår. Därför går det inte bara att fortsätta med tåg från Sverige in i Finland t.ex.
Vi i Sverige blir allt mer bättre på att arbeta inom Norden och Europa med infrastruktrufrågor. Men jag är övertygad om att vi kan nå ännu längre. För att Sverige ska kunna få en större del av EU:s pengar inom infrastruktur måste vi arbeta gemensamt inom Norden och visa betydelsen av hela Östersjöregionen som en allt mer växande marknad. Efter att de baltiska länderna kommit med i EU är ju Östersjön nästan att likna vid en stor insjö inom EU som vi skulle kunna utnyttja mycket bättre trafikmässigt.
Det är uppenbart att planering av framtidens infrastruktur måste ske ur ett mycket större perspektiv än vad som gjorts hittills. Vi måste blicka ut mot Norden , men också vad som händer i andra länder i Europa måste tas med. Idag finns helt sjuka "fånigheter" som t.ex. att länder har olika spårbredder vad avser järnvägsspår. Därför går det inte bara att fortsätta med tåg från Sverige in i Finland t.ex.
Vi i Sverige blir allt mer bättre på att arbeta inom Norden och Europa med infrastruktrufrågor. Men jag är övertygad om att vi kan nå ännu längre. För att Sverige ska kunna få en större del av EU:s pengar inom infrastruktur måste vi arbeta gemensamt inom Norden och visa betydelsen av hela Östersjöregionen som en allt mer växande marknad. Efter att de baltiska länderna kommit med i EU är ju Östersjön nästan att likna vid en stor insjö inom EU som vi skulle kunna utnyttja mycket bättre trafikmässigt.
fredag 16 oktober 2009
Med hopp om kortare tid från start till färdigt projekt
Idag tar det alldeles för lång tid innan ett infrastrukturprojekt blir verklighet från det att man först bestämt sig för att börja utreda och planera för ett nytt projekt. Genomsnittstiden från start till färdigt projekt ligger någonstans runt 10 år. Detta är helt orimligt anser jag och flera med mig. Dels är det alla processer fram och tillbaka som ibland dessutom riskerar att bli ett moment 22. Ibland krävs att projekt får klart med finansieringen innan planeringsarbetet kan gå vidare, men samtidigt krävs för att kunna besluta om finansiering att man kommit ganska långt i planeringen. Ja snurrigt minst sagt. Nu är det inte så här för alla projekt som tur är. Trots det får man alltså med ett decennium innan realitet.
Jag blir därför glad när jag såg att regeringen nu gett ansvariga myndigheter inom området (Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket och transportstyrelsen) i uppdrag att ta fram ett nytt förslag till planeringssystem för infrastruktur. Idag är tidsrymden ca 4 år från det att utrednings- och planarbete börjat innan regeringen kan fatta några beslut om ett projekt. Uppdraget ska vara klart till mitten av februari i nästa år och jag har stora förväntningar på resultatet.
Jag blir därför glad när jag såg att regeringen nu gett ansvariga myndigheter inom området (Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket och transportstyrelsen) i uppdrag att ta fram ett nytt förslag till planeringssystem för infrastruktur. Idag är tidsrymden ca 4 år från det att utrednings- och planarbete börjat innan regeringen kan fatta några beslut om ett projekt. Uppdraget ska vara klart till mitten av februari i nästa år och jag har stora förväntningar på resultatet.
onsdag 14 oktober 2009
Ett klistermärke mindre
Vid årsskiftet slipper alla fordonsägare skattemärket på nummerplåten. Det lilla klistermärket har använts som ett bevis för att fordonsägaren betalat fordonsskatten. Men denna lilla klisterlapp innebär en administration som kostar runt 50 miljoner kronor. Sköna pengar som staten kan använda mer effektivt.
Finns det inte risk för att folk nu struntar i att betala fordonsskatten? Vissa kanske tänker så, men de kommer säkerligen att upptäckas för eller senare av polisen. Redan idag kollar polisen fordon på fler sätt än att bara titta om det finns ett klistermärke eller inte genom att polisbilarna är utrustade med datorer.
Ingen skulle väl i dagens moderna samhälle komma på ett system som, förutom att det kostar miljontals kronor ,är baserat på ett litet klistermärke för att se om en bil är skattad eller inte
Finns det inte risk för att folk nu struntar i att betala fordonsskatten? Vissa kanske tänker så, men de kommer säkerligen att upptäckas för eller senare av polisen. Redan idag kollar polisen fordon på fler sätt än att bara titta om det finns ett klistermärke eller inte genom att polisbilarna är utrustade med datorer.
Ingen skulle väl i dagens moderna samhälle komma på ett system som, förutom att det kostar miljontals kronor ,är baserat på ett litet klistermärke för att se om en bil är skattad eller inte
tisdag 13 oktober 2009
Moderniserad kollektivtrafik
Idag hade vi i alliansen i trafikutskottet ett riktigt bra möte med näringsdepartementet angående arbetet med en ny kollektivtrafiklagstiftning. Som jag redan nämnt så har ju den genomförda utredningen tagit ett ganska stort kliv med sitt förslag jämfört med hur det ser ut idag. Branschen själva har fått fräs under skolsulorna och arbetar intensivt med eget utvecklingsarbete. Vart vi landar är inte klart på något sätt. Jag själv tror på en mix av det bästa från utredningen tillsammans med bra idéer från remissvaren.D agens möte var väldigt bra för att stämma av hur arbetet i näringsdepartementet går samt att vi fick en bra dragning av hur remissvaren ser ut.
Av den diskussion som vi hade idag är i alla fall jag väldigt hoppfull om en moderniserad kollektivtrafik inom en inte allt för avlägsen tid. En moderniserad kollektivtrafik som får accept av de flesta ute i branschen och som vi resenärer verkligen känner utgår från oss som användare. Exakt hur det är tänkt att bli är inte klart och eftersom det är ett pågående beredningsarbete vill jag inte lämna någon ytterligare redogörelse för vad som sades på dagens möte.
Av den diskussion som vi hade idag är i alla fall jag väldigt hoppfull om en moderniserad kollektivtrafik inom en inte allt för avlägsen tid. En moderniserad kollektivtrafik som får accept av de flesta ute i branschen och som vi resenärer verkligen känner utgår från oss som användare. Exakt hur det är tänkt att bli är inte klart och eftersom det är ett pågående beredningsarbete vill jag inte lämna någon ytterligare redogörelse för vad som sades på dagens möte.
torsdag 8 oktober 2009
Effektivare anläggningsbransch
Att anläggningsbranschen kan bli effektivare och mer produktiv och även innovativ är ingen nyhet. Nu är det ju inte så att allt ha stått helt still, det tycker nog i alla fall inte de som finns i branschen. Men jämfört med andra branscher så har anläggningsbranschen en hel del att ta tag i. Det handlar också om effektivare användning av våra pengar, skattemedel, som bekostar satsningarna på infrastruktur. Mer effektivt utnyttjande av resurser gör att vi kan få ut mer för pengarna. Och sådan gillar vi väl alla.
Jag vet att branschen arbetar med detta, men för att öka tempot ytterligare tillsätter nu regeringen en kommitté för att följa upp och analysera de statliga beställarnas agerande inom området. Info finns här. Själv är jag också inbjuden till betongbranschens stora konferensdag ”Betongfeber” den 17 november att prata om just det här med effektivare anläggningsbransch och bättre utnyttjande av satsade skattemedel.
Jag vet att branschen arbetar med detta, men för att öka tempot ytterligare tillsätter nu regeringen en kommitté för att följa upp och analysera de statliga beställarnas agerande inom området. Info finns här. Själv är jag också inbjuden till betongbranschens stora konferensdag ”Betongfeber” den 17 november att prata om just det här med effektivare anläggningsbransch och bättre utnyttjande av satsade skattemedel.
onsdag 7 oktober 2009
Mina motioner
Så var den allmänna motionstiden slut för detta riksdagsåret. Några motioner blev det i alla fall för egen del. Även om jag tycker att det här med motioner på något sätt har spelat ut sin roll. I princip alla motioner avslås och många ledamöter lämnar in samma motioner år ut och år in. Sedn om man är i majoritetsställning så är det ingen idé att motionera inom eget utskott då det finns andra bättre sätt att arbeta för sina frågor. För mig är trafik och infrastruktur det mest intressanta politikområdet, men eftersom jag sitter i trafikutskottet har jag inte motionerat om detta.
Om ajg får sitta kvar i riksdagen även nästa mandatperiod borde jag kanske fundera på att motionera om att avskaffa allmänna motionstiden och att det istället tas fram ngåor annat bättre demokratiskt sätt att arbeta på.
Nåväl, håll till godo, här är i alla fall mina motioner detta år. Länk finns här där också motionstexterna kommer att läggas in inom kort.
Motion 2009/10:C285 av Malin Löfsjögård (m) Klimatsmart byggande
Motion 2009/10:C333 av Malin Löfsjögård (m)Tillgång och kostnad för eurokoderna
Motion 2009/10:Fi214 av Malin Löfsjögård (m)Momskompensation
Motion 2009/10:Fi215 av Malin Löfsjögård och Hillevi Engström (m)Skatteutjämningssystemet
Motion 2009/10:K261 av Malin Löfsjögård (m)Avskaffande av första maj som helgdag
Motion 2009/10:N236 av Malin Löfsjögård (m)Fjärrvärme i konkurrens
Motion 2009/10:Sk300 av Malin Löfsjögård (m)Värnskatt
Motion 2009/10:U268 av Jan-Evert Rådhström m.fl. (m)Nordiska rådet
Om ajg får sitta kvar i riksdagen även nästa mandatperiod borde jag kanske fundera på att motionera om att avskaffa allmänna motionstiden och att det istället tas fram ngåor annat bättre demokratiskt sätt att arbeta på.
Nåväl, håll till godo, här är i alla fall mina motioner detta år. Länk finns här där också motionstexterna kommer att läggas in inom kort.
Motion 2009/10:C285 av Malin Löfsjögård (m) Klimatsmart byggande
Motion 2009/10:C333 av Malin Löfsjögård (m)Tillgång och kostnad för eurokoderna
Motion 2009/10:Fi214 av Malin Löfsjögård (m)Momskompensation
Motion 2009/10:Fi215 av Malin Löfsjögård och Hillevi Engström (m)Skatteutjämningssystemet
Motion 2009/10:K261 av Malin Löfsjögård (m)Avskaffande av första maj som helgdag
Motion 2009/10:N236 av Malin Löfsjögård (m)Fjärrvärme i konkurrens
Motion 2009/10:Sk300 av Malin Löfsjögård (m)Värnskatt
Motion 2009/10:U268 av Jan-Evert Rådhström m.fl. (m)Nordiska rådet
Vallentunamoderaterna
Ikväll var jag inbjuden till Vallentunamoderaterna för att berätta om Alliansens satsningar på trafik och infrastruktur. Det är alltid intressant att prata trafik för det är många som inser att detta är en viktig fråga som vi pratar alldeles för lite om även om alliansen gör otroligt mycket inom området. Vår gruppledare i Riksdagen, Lars Lindblad, var också med på mötet och berättare om vår miljöpolitik.
Det var en bra kväll där det blev en väldigt bra mix mellan miljö och trafik. Frågorna hänger ju verkligen ihop.
Det var en bra kväll där det blev en väldigt bra mix mellan miljö och trafik. Frågorna hänger ju verkligen ihop.
Måndagskampanj i Täby
På måndagarna brukar vi moderata riksdagsledamöter från Stockholms län besöka en kommun varje vecka. Alla ledamöter är inte med varje gång, men vi brukar vara ett par tre stycken plus några politiska sekreterare. Denna vecka var det dags för Täby där jag tillsammans med Lars Lindblad och Isabella Jernbeck och våra politiska sekreterare gjorde tre besök.
Först besökte vi företaget Big Image som arbeter med bilder i storformat och då menar jag riktigt stora. Det var otroligt intressant och lärorikt och det är alltid lika trevligt att få träffa en riktig entreprenör. Enligt vd:n så sysslar inte företaget med storformatsbilder utan med storformatsupplevelser.
Sedan träffade vi NCC och företrädare för tekniska kontoret på Täby kommun för en presentation av "Täbykonceptet". Det är ett partneringavtal för drift och underhåll av vägar, gator , grönytor, parker och lekparker.
Dagen avslutades med att vi fick veta mer om "Täbyinitiativet" som är ett projekt för att åstadkomma ett fritt fjärrvärmenät där kunden har valfrihet vad gäller val av leverantör. Jag vet en hel del om detta redan, men det var intressant att få ge mina riksdagskollegor mer information om detta.
Först besökte vi företaget Big Image som arbeter med bilder i storformat och då menar jag riktigt stora. Det var otroligt intressant och lärorikt och det är alltid lika trevligt att få träffa en riktig entreprenör. Enligt vd:n så sysslar inte företaget med storformatsbilder utan med storformatsupplevelser.
Sedan träffade vi NCC och företrädare för tekniska kontoret på Täby kommun för en presentation av "Täbykonceptet". Det är ett partneringavtal för drift och underhåll av vägar, gator , grönytor, parker och lekparker.
Dagen avslutades med att vi fick veta mer om "Täbyinitiativet" som är ett projekt för att åstadkomma ett fritt fjärrvärmenät där kunden har valfrihet vad gäller val av leverantör. Jag vet en hel del om detta redan, men det var intressant att få ge mina riksdagskollegor mer information om detta.
fredag 2 oktober 2009
Tankesmedja med mersmak
I veckan så arrangerade Förddubling.se, kollektivtrafikbranschens utvecklingsprojekt, en tankesmedja för att få igång tankarna på hur vi ska kunna fördubbla kollektivtrafiken. Jag hade möjlighet att vara med nästan hela dagen. På förmiddagen förelästes det om inspiration och sedan fick visades en vision om hur det skulle kunna se ut år 2025. På eftermiddagen kom det som jag tycker var mest intressant, själva tankesmedjan. Lite flummigt kanske någon tycker, men nej det var det verkligen inte. Däremot lärorikt och intressant. Även om jag själva undvek att aktivt delta i själva diskussionerna som skedde i mindre grupper. Eftersom jag själv kanske kommer att vara med och fatta beslut om en ny kollektivtrafik vill jag inte styra någon annans idéer. Diskussionerna skedde i mindre grupper och sammansättningen varierades under eftermiddagen. Allt för sällan anordnas tänkar-dagar. De flesta konferenser brukar vara fullproppade med föredrag och kanske en kortare frågestund. Här blev alla delaktiga och många gånger är det just sådant här ”fritt tänkande” som ger de bästa idéer. Mer sådant tack!
måndag 28 september 2009
5 saker politiker borde veta om betong
Idag lobbas det intensivt från träindustrin om att bygga i trä är klimatsmart. Tyvärr hänger även regeringen med på detta. Dock har den nationella träbyggnadsstrategin som infördes av Göran Persson avslutats. Men Näringsdepartementet med Maus Olofsson i spetsen fortsätter oförtrutet att sjunga träets lov.
Jag har inget emot att det byggs i trä. Varje material har sina fördelar och alla material har en plats. Rätt material på rätt plats vid rätt tidpunkt tycker jag är rätt inställning. Men jag motsätter mig den ensidighet som råder. Vi kan lugnt påstå att träförespråkarna har lyckats i sin lobbying. Som "betongdoktor" upprörs jag över den information som framförs av träindustrin - att bygga i trä är att bygga klimatsmart. Men så enkelt är det tyvärr inte. Ska vi bygga klimatsmart måste hela byggnadens livslängd omfattas och det är ju så att ca 85 % av energiförbrukningen uppstår under själva användingsfasen. Att då påstå att trä skulle vara mer miljövänligt jämfört med andra byggmateril eftersom trä växer i skogen. Så enkelt är det ju inte. Jag anser att utvecklingen av klimatsmart byggande måste utgå från byggmaterialneutralitet. Klimatsmart byggande handlar om system och sedan finns andra aspekter som säkerhet (t.e.x översvämning). Nåväl, betongbranschen har nu tagit upp bollen och börjat inse att de också måste lobba för sin sak. Det här tycker jag är bra, dessutom arbetar de just med att vi inte ska slåss byggmaterial emellen utan istället samarbeta för att utveckla klimatsmart byggande än mer. Vi får inte heller glömma andra byggmaterial än trä och betong.
Nåväl, i senaste numret av Tidskriften Betong finns det med en artikel om just ovanstående samt en liten faktaruta med 5 saker politiker borde veta om betong. Nu kan ju detta vara intressant även för icke-politiker också. Jag har därför lag in texten från den faktarutan här nedan (med tillstånd från Tidskriften Betong).
MILJÖN FÖRST: Betong är ett hållbart material med lång livslängd. Än idag finns det betongbyggnader kvar från romartiden. Tillverkningen av cement är dock energikrävande och cementtillverkningen svarar för cirka 4-5 procent av världens totala koldioxidutsläpp.
Jämförande livscykelanalyser som gjorts på Chalmers och vid IVL Miljöinstitutet visar liten skillnad i miljöpåverkan när du väljer olika stommaterial. Totalt sett används det lika mycket
energi för att tillverka en kubikmeter betong som en kubikmeter träreglar. Cement- och betongtillverkare arbetar ihärdigt för att minska cementets miljöpåverkan genom användning av alternativa bränslen, alternativa material och att ta fram nya metoder för bland annat koldioxidlagring.
BETONG SPARAR ENERGI: Undersökningar visar att du kan spara upp till 15 procent av energin för uppvärmning och 20 procent av energin för kylning genom att använda värmetrögheten i en betongstomme. Betong kan värma på natten och kyla ner på dagen.
BETONG MÖGLAR INTE: Betong är ett oorganiskt material som ger en god innemiljö utan fukt och mögel.
BETONG BRINNER INTE: Riskerna för att bränder utvecklas till omfattande storbränder är mer än elva gånger högre i flerbostadshus med trästommar än i motsvarande betonghus.
Dessutom är kostnaderna för skador som uppstår fem gånger högre per lägenhet i trähusen.
BETONG DÄMPAR LÅGFREKVENT LJUD: som bastoner och dunsljud. Hus med betongstommar klarar lätt av högsta ljudklass. Betongen i sig ger en god ljudisolering med måttliga konstruktionstjocklekar.
Dessutom bidrar Betongindustrin till ett levande samhälle. Över 6 000 personer är direkt
sysselsatta inom betongindustrin. Det finns ungefär 300 fabriker runtom i landet och många av dessa har stor betydelse för sysselsättningen på den lokala orten.
Jag har inget emot att det byggs i trä. Varje material har sina fördelar och alla material har en plats. Rätt material på rätt plats vid rätt tidpunkt tycker jag är rätt inställning. Men jag motsätter mig den ensidighet som råder. Vi kan lugnt påstå att träförespråkarna har lyckats i sin lobbying. Som "betongdoktor" upprörs jag över den information som framförs av träindustrin - att bygga i trä är att bygga klimatsmart. Men så enkelt är det tyvärr inte. Ska vi bygga klimatsmart måste hela byggnadens livslängd omfattas och det är ju så att ca 85 % av energiförbrukningen uppstår under själva användingsfasen. Att då påstå att trä skulle vara mer miljövänligt jämfört med andra byggmateril eftersom trä växer i skogen. Så enkelt är det ju inte. Jag anser att utvecklingen av klimatsmart byggande måste utgå från byggmaterialneutralitet. Klimatsmart byggande handlar om system och sedan finns andra aspekter som säkerhet (t.e.x översvämning). Nåväl, betongbranschen har nu tagit upp bollen och börjat inse att de också måste lobba för sin sak. Det här tycker jag är bra, dessutom arbetar de just med att vi inte ska slåss byggmaterial emellen utan istället samarbeta för att utveckla klimatsmart byggande än mer. Vi får inte heller glömma andra byggmaterial än trä och betong.
Nåväl, i senaste numret av Tidskriften Betong finns det med en artikel om just ovanstående samt en liten faktaruta med 5 saker politiker borde veta om betong. Nu kan ju detta vara intressant även för icke-politiker också. Jag har därför lag in texten från den faktarutan här nedan (med tillstånd från Tidskriften Betong).
MILJÖN FÖRST: Betong är ett hållbart material med lång livslängd. Än idag finns det betongbyggnader kvar från romartiden. Tillverkningen av cement är dock energikrävande och cementtillverkningen svarar för cirka 4-5 procent av världens totala koldioxidutsläpp.
Jämförande livscykelanalyser som gjorts på Chalmers och vid IVL Miljöinstitutet visar liten skillnad i miljöpåverkan när du väljer olika stommaterial. Totalt sett används det lika mycket
energi för att tillverka en kubikmeter betong som en kubikmeter träreglar. Cement- och betongtillverkare arbetar ihärdigt för att minska cementets miljöpåverkan genom användning av alternativa bränslen, alternativa material och att ta fram nya metoder för bland annat koldioxidlagring.
BETONG SPARAR ENERGI: Undersökningar visar att du kan spara upp till 15 procent av energin för uppvärmning och 20 procent av energin för kylning genom att använda värmetrögheten i en betongstomme. Betong kan värma på natten och kyla ner på dagen.
BETONG MÖGLAR INTE: Betong är ett oorganiskt material som ger en god innemiljö utan fukt och mögel.
BETONG BRINNER INTE: Riskerna för att bränder utvecklas till omfattande storbränder är mer än elva gånger högre i flerbostadshus med trästommar än i motsvarande betonghus.
Dessutom är kostnaderna för skador som uppstår fem gånger högre per lägenhet i trähusen.
BETONG DÄMPAR LÅGFREKVENT LJUD: som bastoner och dunsljud. Hus med betongstommar klarar lätt av högsta ljudklass. Betongen i sig ger en god ljudisolering med måttliga konstruktionstjocklekar.
Dessutom bidrar Betongindustrin till ett levande samhälle. Över 6 000 personer är direkt
sysselsatta inom betongindustrin. Det finns ungefär 300 fabriker runtom i landet och många av dessa har stor betydelse för sysselsättningen på den lokala orten.
fredag 25 september 2009
Bilar på spår?
Är bilar på spår (spårbilar, spårtaxi) lösningen för framtiden för att minska klimatpåverkan från transportsektorn? Nej, jag tror inte att det är lösningen, men det kan vara en dellösning för vissa särskilda platser. Utvecklingen av spårbilssystem har pågått under flera år av olika bolag. Men det är fortfarande så att mer kunskap behövs och framför allt försök i verkligheten i större skala. Det finns företrädare som anser att spårbilssystem skulle vara lösningen på bl.a. Stockholmsområdets trafikproblem och som gärna ser ett fullt utbyggt spårbilssystem över hela vår region. Fast det där tror jag inte på alls. Jag tror på spårbilssystem som ett komplett, t.ex. för att knyta ihop kollektivtrafik inom ett område med kollektivtrafik inom ett annat. Det kan också vara en lösning för att få till bättre kollektivtrafik till/från Arlanda, eller inom andra ”begränsade” områden. Ja, det finns fördelar med spårbilssystem jämfört med vanlig biltrafik. Men det finns också nackdelar. Spårbilar kräver en helt ny infrastruktur i form av spår som ska gå i luften.
För att få veta mer om möjligheterna med spårbilssystem tillsatte regeringen i våras en utredning. Idag presenterades utredningen för regeringen där det finns förslag till att gå vidare med sk pionjärbanor. Det är nästan 30 kommuner som anmält intresse för att delta. För att detta ska bli möjligt konstateras att staten måste vara beredd att driva på och också hjälpa till med finansieringen. Jag tycker att det här med bilar på spår är intressent. Vi ska inte stänga dörren till något, men samtidigt måste vi vara realistiska och verkligen fundera på hur vi ska använda infrastrukturpengarna. Vi får inte glömma bort allt det som redan finns som behöver underhållas, likaså andra viktiga spår- och vägprojekt. Det är lite som med kraven på att bygga höghastighetsbanor. Det är lätt att ha en önskelista, men inte lika lätt när pengarna inte räcker till allt utan man måste prioritera (fast så verkar det inte fungera för vänsteroppositionen so verkar ha hur mycket pengar som helst nu när det är i opposition). Eftersom åtgärdsplaneringen för 2010 -2021 nu pågår ser jag denna utredning om spårbilar som ytterligare ett viktigt underlag inför beslut för framtiden. Ju mer vi vet, desto mer säkra kan vi vara på att fatta bra beslut. Regeringen har nu ett ansvar att göra en ordentlig beredning av även detta med spårbilssystem och möjligheterna inför framtiden.
Här finns mer information.
För att få veta mer om möjligheterna med spårbilssystem tillsatte regeringen i våras en utredning. Idag presenterades utredningen för regeringen där det finns förslag till att gå vidare med sk pionjärbanor. Det är nästan 30 kommuner som anmält intresse för att delta. För att detta ska bli möjligt konstateras att staten måste vara beredd att driva på och också hjälpa till med finansieringen. Jag tycker att det här med bilar på spår är intressent. Vi ska inte stänga dörren till något, men samtidigt måste vi vara realistiska och verkligen fundera på hur vi ska använda infrastrukturpengarna. Vi får inte glömma bort allt det som redan finns som behöver underhållas, likaså andra viktiga spår- och vägprojekt. Det är lite som med kraven på att bygga höghastighetsbanor. Det är lätt att ha en önskelista, men inte lika lätt när pengarna inte räcker till allt utan man måste prioritera (fast så verkar det inte fungera för vänsteroppositionen so verkar ha hur mycket pengar som helst nu när det är i opposition). Eftersom åtgärdsplaneringen för 2010 -2021 nu pågår ser jag denna utredning om spårbilar som ytterligare ett viktigt underlag inför beslut för framtiden. Ju mer vi vet, desto mer säkra kan vi vara på att fatta bra beslut. Regeringen har nu ett ansvar att göra en ordentlig beredning av även detta med spårbilssystem och möjligheterna inför framtiden.
Här finns mer information.
Viktigt att det fungerar
Jag har ett politiskt uppdrag som ersättare i Norrvatten (ett kommunalförbund i Stockholmsområdet). Det här är ett intressant uppdrag som ger mig möjlighet att lära mig mer om hur det fungera kring dricksvattendistribution. Det är många som tar vattnet som något självklart – det är ju bara att vrida på kranen som kommer det friskt drickbart vatten. Men det ligger en hel del bakom för att allt ska fungera. I veckan har jag lärt mig ännu mer om vatten och hur det fungerar – vi i styrelsen för Norrvatten gjorde studiebesök på flera av anläggningarna för distribution av dricksvatten. Bl.a. besökte vi en pumpstation, flera vattenreservoaren (=vattentorn), ett grundvattenverk och sedan avslutade vi med styrelsemöte på Görvälnverket i Järfälla. Tyvärr hanns det aldrig med någon rundvisning på Görvälnverket, men det vill jag gärna se i framtiden. Våra vattentorn är också utmärkta utsiktstorn, de kanske går att utnyttja även ur publik synvinkel i framtiden?
När det gäller kommunaltekniska bitar som t.ex. vatten, avlopp och sophämtning så är det saker som man bara tar för givet. Det finns där och det fungerar alltid. Men när det inte fungerar då kan det bli stora effekter och påverka många människor. Därför tycker jag att fler borde intressera sig för de här sakerna och vi måste också diskutera dessa frågor mer politiskt. Idag är den politiska debatten väldigt fokuserad på ”mjuka” områden, medan de tekniska delarna inte är lika intressanta. Min enligt min åsikt är de tekniska delarna en grundförutsättning för att övriga samhället ska fungera.
Vill du veta mer om Norrvatten – kolla då här.
När det gäller kommunaltekniska bitar som t.ex. vatten, avlopp och sophämtning så är det saker som man bara tar för givet. Det finns där och det fungerar alltid. Men när det inte fungerar då kan det bli stora effekter och påverka många människor. Därför tycker jag att fler borde intressera sig för de här sakerna och vi måste också diskutera dessa frågor mer politiskt. Idag är den politiska debatten väldigt fokuserad på ”mjuka” områden, medan de tekniska delarna inte är lika intressanta. Min enligt min åsikt är de tekniska delarna en grundförutsättning för att övriga samhället ska fungera.
Vill du veta mer om Norrvatten – kolla då här.
tisdag 22 september 2009
Flyget ska minska sina utsläpp
I New York diskuteras klimat i FN och på DN rapporteras nu att flygindustrin ska halvera sina koldioxid till 2050. Detta ska göras med hjälp av grön teknologi och det sägs vara ett utspel för att undvika beskattning och biljetter.
Flyget är viktigt och något som vi behöver, men flyget behöver ta sin del av klimatansvaret. Flyget utmålas ofta som en miljöbov, men ser man till totala antalet koldioxidutsläpp utgör flyget inte ens 2 %. Men bara därför kan flyget inte bry sig. Inte oväntat är Svenska Naturskyddsföreningen skeptiska och de menar också att flyget borde klara av den här målsättningen betydligt snabbare. Jag kan inte sia i om detta är sant, men jag tycker att det är viktigt med realistiska målsättningar och inga floskler.. Dock hoppas jag till fler efterföljare, dvs att det blir inne i att försöka sänka sina utsläpp så mycket som möjligt och att ambitionerna höjs vartefter tekniken tillåter nya lösningar.
En drastisk lösning för att minska flyget ustläpp skulle ju vara att vi helt enkelt slutar flyga. Men det är inte realistiskt, det hoppa jag att även Naturskyddsföreningen förstår.
Flyget är viktigt och något som vi behöver, men flyget behöver ta sin del av klimatansvaret. Flyget utmålas ofta som en miljöbov, men ser man till totala antalet koldioxidutsläpp utgör flyget inte ens 2 %. Men bara därför kan flyget inte bry sig. Inte oväntat är Svenska Naturskyddsföreningen skeptiska och de menar också att flyget borde klara av den här målsättningen betydligt snabbare. Jag kan inte sia i om detta är sant, men jag tycker att det är viktigt med realistiska målsättningar och inga floskler.. Dock hoppas jag till fler efterföljare, dvs att det blir inne i att försöka sänka sina utsläpp så mycket som möjligt och att ambitionerna höjs vartefter tekniken tillåter nya lösningar.
En drastisk lösning för att minska flyget ustläpp skulle ju vara att vi helt enkelt slutar flyga. Men det är inte realistiskt, det hoppa jag att även Naturskyddsföreningen förstår.
måndag 21 september 2009
En budget för att jobba Sverige ur krisen
I förra veckan berättade jag om de infrastruktrusatsningar (1,6 mdkr) som finns med i budgeten som debatteras i Riksdagen idag. Alliansen lägger en budget för att jobba Sverige ur krisen. Ett sätt att skapa ytterligare arbetstillfällen är bl.a. att satsa mer på infrastruktur. Men detta är som sagt bara en del av alla de satsningar som görs. Här finns länk till hela budgeten.
fredag 18 september 2009
Nytt förslag om kollektivtrafik
Som jag redan skrivit om på bloggen så pågår ett arbete med att ta fram en ny kollektivtrafiklag. En utredning har presenterats för regeringen med ett förslag som har gjort att det nu debatteras kollektivtrafik på många håll. Detta är bra. Förutsättningar för att vi ska kunna ta viktiga steg för framtiden känns som en realitet. Men exakt hur det landar och hur den nya lagstiftningen ska utformas är inte alls klart på något sätt. Beredningsarbete pågår inom Regeringskansliet och vi i Riksdagens trafikutskott kommer också att ägna en hel del tid på detta (bl.a. en hearing). Fram till nu har det pågått remisstid och det har inkommit många remisser som nu ska gås igenom. I alla fall jag kommer att ägna en hel del av min tid till detta.
Svensk Kollektivtrafik har redan tidigare lanserat en idéskiss till en affärsmodell för att utveckla kollektivtrafiken och göra den mer attraktiv. Nu har organisationen arbetet vidare och i sitt remissvar till regeringen har de lanserat ett eget förslag. Länk finns här.
Jag har inte läst Svensk Kollektivtrafiks förslag, men de skriver själva i ett nyhetsbrev som jag fick nyss att de största skillnaderna i deras förslag jämfört med utredningens förslag är reglerna för marknadstillträdet.
Jag har själv en del synpunkter och frågor kring utredningen som presenterats av Lundin. Därför tycker jag att det är viktigt att vi går igenom för- och nackdelar av alla inkomna förslag och remissvar. Jag anser att det viktigaste är att vi gör vettiga förändringar, men att vi vågar göra förändringar, men inte att vi kör på i hundra fyrtio utan att det till slut blir ett bra och genomtänkt förslag till ny kollektivtrafiklagstiftning som håller för framtiden. Vi ska göra förändringarna med utgångspunkt att sätta resenären i centrum och att få fler att åka kollektivt.
Svensk Kollektivtrafik har redan tidigare lanserat en idéskiss till en affärsmodell för att utveckla kollektivtrafiken och göra den mer attraktiv. Nu har organisationen arbetet vidare och i sitt remissvar till regeringen har de lanserat ett eget förslag. Länk finns här.
Jag har inte läst Svensk Kollektivtrafiks förslag, men de skriver själva i ett nyhetsbrev som jag fick nyss att de största skillnaderna i deras förslag jämfört med utredningens förslag är reglerna för marknadstillträdet.
Jag har själv en del synpunkter och frågor kring utredningen som presenterats av Lundin. Därför tycker jag att det är viktigt att vi går igenom för- och nackdelar av alla inkomna förslag och remissvar. Jag anser att det viktigaste är att vi gör vettiga förändringar, men att vi vågar göra förändringar, men inte att vi kör på i hundra fyrtio utan att det till slut blir ett bra och genomtänkt förslag till ny kollektivtrafiklagstiftning som håller för framtiden. Vi ska göra förändringarna med utgångspunkt att sätta resenären i centrum och att få fler att åka kollektivt.
torsdag 17 september 2009
Mer pengar till infrastruktur
I höstens budget finns en ytterligare förstärkning av anslagen till infrastruktur om1,6 mdkr. Viktiga underhållsåtgärder kommer nu kunna tidigareläggas och pågående projekt kan genomföras i snabbare takt. Satsningen omfattar också en höjning av TEN-anslaget med 100 mnkr. Bra med extra förstärkning och också bra att det satsas på det eftersatta underhållet. Alliansen tar krafttag för att beta av det underhållsberg som finns (över 50 mdkr i eftersatt underhåll för väg och spår). I den nya åtgärdsplanen för 2010-2021 förstärks underhållet för väg med 25 % och spår 32 %. Nu blir det alltså en ytterligare förstärkning i närtid. Inte nog för att satsningen är bra för vår infrastruktur, den är också bra för att skapa arbete och sysselsättning.
Jag som tycker att infrastruktur är ett av de mest spännande politikområdena är förstås väldigt glad över det arbete som Alliansen gör och kommer att fortsätta med inom transport- och infrastrukturområdet. Visste ni att Alliansens alla satsningar på infrastruktur innebär att numera satsas ca 40 mdkr per år inom området? Min åsikt är att detta är väldigt bra, men jag ser gärna än mer fokus på infrastruktur. Men det finns ju en hel del andra väldigt viktiga politikområden som också behöver sitt.
Läs mer här.
Jag som tycker att infrastruktur är ett av de mest spännande politikområdena är förstås väldigt glad över det arbete som Alliansen gör och kommer att fortsätta med inom transport- och infrastrukturområdet. Visste ni att Alliansens alla satsningar på infrastruktur innebär att numera satsas ca 40 mdkr per år inom området? Min åsikt är att detta är väldigt bra, men jag ser gärna än mer fokus på infrastruktur. Men det finns ju en hel del andra väldigt viktiga politikområden som också behöver sitt.
Läs mer här.
måndag 14 september 2009
Utredningsförslag om höghastighetsbanor
Gunnar Malm lämnade idag sitt utredningsförslag om höghastighetsbanor till Regeringen.
Det är en gedigen utredning som presenteras, speciellt med tanke på den korta utredningstiden. Men det är viktigt att detta material har tagits fram med tanke på den åtgärdsplanering som nu pågår. Som infrastrukturminister Åsa Torstensson sa på presskonferensen, detta är ”ett gigantiskt underlag för ett samhällsbygge”. (Presskonferensen finns utlagd på Regeringens hemsida, se länk nedan.) Det är precis vad det är. Ska vi bygga höghastighetsbanor i Sverige handlar det faktiskt om en byggnation i klass med att stambanorna byggdes på 1800-talet.
Utredningen föreslår två banor Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö, som byggs ut etappvis. Projekten bedöms vara lönsamma och ge samhällsekonomisk vinst. Totalt handlar det om 125 miljarder kronor.
Nu går utredningens förslag ut på en bred remissrunda som avslutas 16/11. I början på november kommer det också att hållas en hearing med berörda remissinstanser. Sedan den 26 januari är det sedan tidigare planerat en hearing om den pågående åtgärdsplaneringen, där nu också höghastighetsbanor kommer att tas med. Åsa Torstensson fick frågan på presskonferensen om beslut om höghastighetsbanor kommer att tas samtidigt med övrig åtgärdsplanering eller om det kommer en separat proposition före valet. Det går i dagsläget inte att säga enligt henne. Jag tycker att det är rimligt att inte hasta fram ett beslut, men inte heller dra det i långbänk. Går det att lösa finansiering och genomförande finns ingen anledning att vänta. Prioriteringar inför framtiden är det som gäller. Om vi ska bygga höghastighetsbanor, vilka andra projekt kan då inte bli av?
Men det finns en hel del frågetecken kvar att lösa. Det första är självklart finansieringen. I förslaget ingår medfinansiering genom bl.a. höjda banavgifter och att berörda kommuner och regioner hjälper till. De sistnämnda förväntas gå in med 15 % vilket motsvarar 19 miljarder. Nu är det här med medfinansiering frivilligt. Fast samtidigt är frågan om de som nu skriker efter höghastighetsbanor också är beredda att betala för dem. I de höghastighetsbaneprojekt som pågår i andra europeiska länder är detta med medfinansiering inget konstigt. Jag tror att vi måste börja se på det här med infrastruktur med nya ögon. Kraven på ny infrastruktur är många och ja, staten ska ha huvudansvaret, men ska det kunna byggas ut i snabbare takt, i enlighet med många önskemål, är enda förutsättningen att man ser till nya finansieringslösningar. Väl fungerande infrastruktur är faktiskt en grundförutsättning för ett fungerande samhälle och framtidens välfärd. Men lånefinansiering då? Jo visst, det kan vi göra, men det är inte alls gratis som en del tycks tro. Räntorna kostar framtiden mycket pengar som då ska tas från befintliga anslag. Det är ingen lätt nöt att knäcka, det finns för och nackdelar med alla finansieringsmodeller.
Ett annat frågetecken är bansträckningarna. Helt klara förslag finns inte och jag förväntar mig att det är många som vill ha banan nära sig. Men samtidigt kan det inte bli så många stopp om beräknade tidsvinster ska uppnås. Jag undrar om alla har tänkt på det.
Det är bra att den här utredningen kommer nu, att det verkar ha gjorts ett bra jobb och att regeringen nu har ett ordentligt underlag att arbeta vidare med. Jag ser fram emot det fortsatta arbetet och detta är något som jag kommer att följa noga.
Här finns länk till utredningen och presskonferensen från tidigare idag: Regeringen
Det är en gedigen utredning som presenteras, speciellt med tanke på den korta utredningstiden. Men det är viktigt att detta material har tagits fram med tanke på den åtgärdsplanering som nu pågår. Som infrastrukturminister Åsa Torstensson sa på presskonferensen, detta är ”ett gigantiskt underlag för ett samhällsbygge”. (Presskonferensen finns utlagd på Regeringens hemsida, se länk nedan.) Det är precis vad det är. Ska vi bygga höghastighetsbanor i Sverige handlar det faktiskt om en byggnation i klass med att stambanorna byggdes på 1800-talet.
Utredningen föreslår två banor Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö, som byggs ut etappvis. Projekten bedöms vara lönsamma och ge samhällsekonomisk vinst. Totalt handlar det om 125 miljarder kronor.
Nu går utredningens förslag ut på en bred remissrunda som avslutas 16/11. I början på november kommer det också att hållas en hearing med berörda remissinstanser. Sedan den 26 januari är det sedan tidigare planerat en hearing om den pågående åtgärdsplaneringen, där nu också höghastighetsbanor kommer att tas med. Åsa Torstensson fick frågan på presskonferensen om beslut om höghastighetsbanor kommer att tas samtidigt med övrig åtgärdsplanering eller om det kommer en separat proposition före valet. Det går i dagsläget inte att säga enligt henne. Jag tycker att det är rimligt att inte hasta fram ett beslut, men inte heller dra det i långbänk. Går det att lösa finansiering och genomförande finns ingen anledning att vänta. Prioriteringar inför framtiden är det som gäller. Om vi ska bygga höghastighetsbanor, vilka andra projekt kan då inte bli av?
Men det finns en hel del frågetecken kvar att lösa. Det första är självklart finansieringen. I förslaget ingår medfinansiering genom bl.a. höjda banavgifter och att berörda kommuner och regioner hjälper till. De sistnämnda förväntas gå in med 15 % vilket motsvarar 19 miljarder. Nu är det här med medfinansiering frivilligt. Fast samtidigt är frågan om de som nu skriker efter höghastighetsbanor också är beredda att betala för dem. I de höghastighetsbaneprojekt som pågår i andra europeiska länder är detta med medfinansiering inget konstigt. Jag tror att vi måste börja se på det här med infrastruktur med nya ögon. Kraven på ny infrastruktur är många och ja, staten ska ha huvudansvaret, men ska det kunna byggas ut i snabbare takt, i enlighet med många önskemål, är enda förutsättningen att man ser till nya finansieringslösningar. Väl fungerande infrastruktur är faktiskt en grundförutsättning för ett fungerande samhälle och framtidens välfärd. Men lånefinansiering då? Jo visst, det kan vi göra, men det är inte alls gratis som en del tycks tro. Räntorna kostar framtiden mycket pengar som då ska tas från befintliga anslag. Det är ingen lätt nöt att knäcka, det finns för och nackdelar med alla finansieringsmodeller.
Ett annat frågetecken är bansträckningarna. Helt klara förslag finns inte och jag förväntar mig att det är många som vill ha banan nära sig. Men samtidigt kan det inte bli så många stopp om beräknade tidsvinster ska uppnås. Jag undrar om alla har tänkt på det.
Det är bra att den här utredningen kommer nu, att det verkar ha gjorts ett bra jobb och att regeringen nu har ett ordentligt underlag att arbeta vidare med. Jag ser fram emot det fortsatta arbetet och detta är något som jag kommer att följa noga.
Här finns länk till utredningen och presskonferensen från tidigare idag: Regeringen
fredag 11 september 2009
Med rätt styre
Allt fler stockholmare väljer att cykla till och från jobbet. Det här är otroligt bra, vårt trafiksystem skulle vara än värre om inte alla dessa personer cyklade. Allt fler cyklar dessutom året runt oavsett väder. När jag jobbade på Trafikkontoret i Stockholm stad (jag är ju nu tjänstledig eftersom jag sitter i Riksdagen) så arbetade jag bl.a. med drift och underhåll av gator, vägar och cykelbanor mm. Just när det gäller snöröjning såg vi att det var viktigt att även de mest använda cykelstråken också prioriterades och inte bara alla huvudleder så fort det kom snö.
DN tar just nu upp det här med vikten av fungerande cykelstråk, vilket jag tycker att det är bra. Men känns lite trist att de fokuserar så mycket på vilken budget som just Trafikkontoret avsatt för cykelåtgärder samt att det mest fokuseras på investeringar. Det är självklart att det behövs investeringar för att bygga ut cykelvägnätet, knyta ihop kommuner eller kommundelar med varandra, bygga bort felande länkar mm. Men minst lika viktigt är att se till att underhålla de cykelvägar som redan finns idag. Allt för många glömmer bort att det finns fler förvaltningar inom Stockholm stad som också genomför åtgärder, bl.a Exploateringskontoret. Frågan om att kunna ta med cykeln på bussen, pendeltåget eller i tunnelbanan är viktigt. Sedan finns det naturligtvis saker som man måste fundera på, t.ex. hur det praktiskt ska fungera i rusningstrafik.
Frågan om det inte är dags att prioritera cyklarna framför andra trafikslag då? Så här tycker jag. Verkligheten är inte så enkel att endast ett trafikslag kan vara allena rådande. I en stadskärna kommer det alltid att finnas varuleveranser, t.ex. handlare, restaruanger m.fl. har ju ingen verksamhet om inte varutransporter fungerar eller andra transporter till och från. Färdtjänst måste komma fram och även andra persontransporter. Sedan måste det finnas plats och säkerhet för gående. Utmaningen består i att ta till sig verkligheten och sedan skapa ett system där alla får plats och kan utnyttja sin potential.
DN tar just nu upp det här med vikten av fungerande cykelstråk, vilket jag tycker att det är bra. Men känns lite trist att de fokuserar så mycket på vilken budget som just Trafikkontoret avsatt för cykelåtgärder samt att det mest fokuseras på investeringar. Det är självklart att det behövs investeringar för att bygga ut cykelvägnätet, knyta ihop kommuner eller kommundelar med varandra, bygga bort felande länkar mm. Men minst lika viktigt är att se till att underhålla de cykelvägar som redan finns idag. Allt för många glömmer bort att det finns fler förvaltningar inom Stockholm stad som också genomför åtgärder, bl.a Exploateringskontoret. Frågan om att kunna ta med cykeln på bussen, pendeltåget eller i tunnelbanan är viktigt. Sedan finns det naturligtvis saker som man måste fundera på, t.ex. hur det praktiskt ska fungera i rusningstrafik.
Frågan om det inte är dags att prioritera cyklarna framför andra trafikslag då? Så här tycker jag. Verkligheten är inte så enkel att endast ett trafikslag kan vara allena rådande. I en stadskärna kommer det alltid att finnas varuleveranser, t.ex. handlare, restaruanger m.fl. har ju ingen verksamhet om inte varutransporter fungerar eller andra transporter till och från. Färdtjänst måste komma fram och även andra persontransporter. Sedan måste det finnas plats och säkerhet för gående. Utmaningen består i att ta till sig verkligheten och sedan skapa ett system där alla får plats och kan utnyttja sin potential.
onsdag 9 september 2009
SL får bättre tillgång till biogas
SL har sedan Alliansen tillträdde 2006 börjat arbeta mer målinriktat med miljöfrågorna. Det är också något som man också börjar se mer av i SL:s reklam. Bra tycker jag. En av målsättningarna är att hälften av all busstrafik ska köras på förnybart vid utgången av 2011 och till år 2025 ska alla busstrafik ha skiftat över till förnybart drivmedel. Det är ett väldigt långsiktigt mål och jag hoppas att det finns möjlighet att snabba på det hela. En viktig och central del i detta är ju tillgången till förnyelsebara drivmedel. Bra då att SL har gjort ett avtal med Stockholm gas om leveranser av biogas till den nya bussdepån vid Gubbängen.
söndag 6 september 2009
På med bältet!
Bilbältet fyller 50 år - grattis! OM alla nu bara använde bilbältet skulle vi kunna "spara" 50 liv per år i trafiken. OM dessutom trafikanterna kunde respektera hastighetsgränserna så skulle ytterligare ca 100 - 150 liv räddas per år. Tänk så enkelt det skulle vara om nu inte bara OM fanns vill säga. Så på med bältet och håll hastigheten!
Vägverket
Vägverket
torsdag 3 september 2009
Ja till Förbifart Stockholm och nytt trafikverk
Idag har det verkligen varit en riktig infrastrukturdag. Regeringen har beslutat att ge klartecken för Förbifart Stockholm. Förbifarten är en viktig del i att bygga framtidens trafiksystem i Storstockholm. Essingeleden har för länge sedan slagit i taket och visst är det väl lite halvlustigt att den som inte ens ska till Stockholm måste runda husknuten på Karolinska för att ta sig förbi.
Förbifarten löser inte allt, men den är viktig för att knyta ihop södra och norra delarna av Stockholm, men också för att knyta ihop Mälardalen på ett bättre sätt. Mp verkar leva i en drömvärld där de tror att spår och tåg skulle kunna ersätta all biltrafik. Så ser det inte ut ute i landet och inte heller i Stockholm. En satsning på det ena utesluter inte en satsning på det andra. Vi blir mer och mer rörliga och arbetsmarknaderna växer. Då måste vi se till att skapa trafiksystem som bidrar till detta och ta med faktorer som miljö och klimat. Förbifarten kommer in som en viktig del, stora satsningar på kollektivtrafik är en annan. Mp verkar förresten helt ha glömt bort att merparten av Sveriges kollektivtrafik går på buss, även om vi i Stockholm har en väldigt stor spårandel i och med tunnelbanan.
Ska bli intressant att följa den röd-gröna utvecklingen i frågan – å ena sidan Mp:s klara nej, å andra sidan positiva socialdemokrater. Sedan har vi Orhlys gäng också. Men stockholmarna vet idag att med moderat ledarskap händer det saker. Socialdemokraterna har haft vilja på papperet men aldrig kommit till skott.
Regeringen beslutade också idag att inrätta ett Trafikverk och att lägga ned Vägverket och Banverket från den 1 april 2010. Dessutom bildas myndigheten Trafikanalys som bl.a. ska göra en del av det som SIKA tidigare gjort (Sika läggs då också ned). Bra, bra, och ännu mera bra är min kommentar. Alliansen visar återigen på handlingskraft och fokus på infrastruktur i syfte att skapa långsiktigt hållbar tillväxt och utveckling.
Förbifarten löser inte allt, men den är viktig för att knyta ihop södra och norra delarna av Stockholm, men också för att knyta ihop Mälardalen på ett bättre sätt. Mp verkar leva i en drömvärld där de tror att spår och tåg skulle kunna ersätta all biltrafik. Så ser det inte ut ute i landet och inte heller i Stockholm. En satsning på det ena utesluter inte en satsning på det andra. Vi blir mer och mer rörliga och arbetsmarknaderna växer. Då måste vi se till att skapa trafiksystem som bidrar till detta och ta med faktorer som miljö och klimat. Förbifarten kommer in som en viktig del, stora satsningar på kollektivtrafik är en annan. Mp verkar förresten helt ha glömt bort att merparten av Sveriges kollektivtrafik går på buss, även om vi i Stockholm har en väldigt stor spårandel i och med tunnelbanan.
Ska bli intressant att följa den röd-gröna utvecklingen i frågan – å ena sidan Mp:s klara nej, å andra sidan positiva socialdemokrater. Sedan har vi Orhlys gäng också. Men stockholmarna vet idag att med moderat ledarskap händer det saker. Socialdemokraterna har haft vilja på papperet men aldrig kommit till skott.
Regeringen beslutade också idag att inrätta ett Trafikverk och att lägga ned Vägverket och Banverket från den 1 april 2010. Dessutom bildas myndigheten Trafikanalys som bl.a. ska göra en del av det som SIKA tidigare gjort (Sika läggs då också ned). Bra, bra, och ännu mera bra är min kommentar. Alliansen visar återigen på handlingskraft och fokus på infrastruktur i syfte att skapa långsiktigt hållbar tillväxt och utveckling.
tisdag 1 september 2009
Personligt
Detta inlägg är uppdaterat då jag insåg att det kunde misstolkas. Ber om ursäkt för det.
Nu inför SJ personliga biljetter för att kunna stävja den svartabörhandelsom pågår med de allra billigaste, sk 95-kronors biljetterna. Jag tycker att det är viktigt att det finns billiga biljetter, t.ex för den som inte är så kinkig med när på dygnet resan går. Dock trist att andra försöker sko sig på detta. Jag har inga problem med att biljetterna blir personliga och att legitimationskontroll sker för egen del då mina biljetter för det mesta köps via resebyrå och då finns namnet automatiskt på dem Så fungerar det ju redan inom andra resor, t.ex. flyg och båt. Men jag förstår samtidigt att det kan kännas lite DDR över det hela då vi är vana att kunna resa på tåg utan att leg-kontroll. Frågan är om det finns andra sätt att motverka andrahandsförsäljningen. Kanske att leg-kontrollen bara gäller dessa biljetter. Däremot kan SJ via frivillig inlämning av t.ex. mobilnumret ge större kundservice för dem som så önskar, t.ex. för dem som gärna vill bli kontaktade vid förseningar eller så.
SvD, DN
Nu inför SJ personliga biljetter för att kunna stävja den svartabörhandelsom pågår med de allra billigaste, sk 95-kronors biljetterna. Jag tycker att det är viktigt att det finns billiga biljetter, t.ex för den som inte är så kinkig med när på dygnet resan går. Dock trist att andra försöker sko sig på detta. Jag har inga problem med att biljetterna blir personliga och att legitimationskontroll sker för egen del då mina biljetter för det mesta köps via resebyrå och då finns namnet automatiskt på dem Så fungerar det ju redan inom andra resor, t.ex. flyg och båt. Men jag förstår samtidigt att det kan kännas lite DDR över det hela då vi är vana att kunna resa på tåg utan att leg-kontroll. Frågan är om det finns andra sätt att motverka andrahandsförsäljningen. Kanske att leg-kontrollen bara gäller dessa biljetter. Däremot kan SJ via frivillig inlämning av t.ex. mobilnumret ge större kundservice för dem som så önskar, t.ex. för dem som gärna vill bli kontaktade vid förseningar eller så.
SvD, DN
måndag 31 augusti 2009
Förslag till nationell plan
Idag lämnade trafikverken in sitt samlade förslag till nationell plan för transportsystemet för åren 2010 - 2021. Förslaget ska nu ut på remiss till den 2 november. Intressant läsning och en hel del att fundera på. Inget är ännu helt spikat, utan först till våren 2010 tar regeringen beslut om åtgärderna. Men det känns otroligt spännande att för första gången ta del av en nationell plan som tar ett vidare grepp och är trafikslagsövergripande.
All info om det nationella förslaget, lång och kort version, underlagsmaterial, mm finner du här.
Samtidigt pågår arbetet med länsplanerna. Dessa planer remissbehandlas nu av respektive län/region och ska lämnas in till Näringsdepartementet den 2 november. Den mest intressanta länsplanen ur min synvinkel är självklart den om vår huvudstadsregion. Fram till den 15 september går det att lämna in synpunkter. Mer info finner du här.
Efter den 2 november blir det en grannlaga uppgift för Näringsdepartementet och till sist Regeringen att ta slutlig ställning. Vad kommer med, vad kommer inte med? Prioritera, prioritera och prioritera. För exempel på önskemål, behov och "nödvändigheter" finns det gott om.
Alla som vistas i vår huvudstad med omnejd kan vittna om alla de trafikproblem och behov som finns. Det är verkligen på tiden att vi nu också får vår del av kakan. Ser man tillbaka på de senaste 10 årens satsningar (och även längre tid tillbaka), så har Stocksholmsregionen fått betydligt mindre än andra delar i vårt land om vi ser till befolkning, tillväxt, näringslivsutveckling mm.
All info om det nationella förslaget, lång och kort version, underlagsmaterial, mm finner du här.
Samtidigt pågår arbetet med länsplanerna. Dessa planer remissbehandlas nu av respektive län/region och ska lämnas in till Näringsdepartementet den 2 november. Den mest intressanta länsplanen ur min synvinkel är självklart den om vår huvudstadsregion. Fram till den 15 september går det att lämna in synpunkter. Mer info finner du här.
Efter den 2 november blir det en grannlaga uppgift för Näringsdepartementet och till sist Regeringen att ta slutlig ställning. Vad kommer med, vad kommer inte med? Prioritera, prioritera och prioritera. För exempel på önskemål, behov och "nödvändigheter" finns det gott om.
Alla som vistas i vår huvudstad med omnejd kan vittna om alla de trafikproblem och behov som finns. Det är verkligen på tiden att vi nu också får vår del av kakan. Ser man tillbaka på de senaste 10 årens satsningar (och även längre tid tillbaka), så har Stocksholmsregionen fått betydligt mindre än andra delar i vårt land om vi ser till befolkning, tillväxt, näringslivsutveckling mm.
tisdag 25 augusti 2009
Två dagar med kollektivtrafik och fler lär det bli
Med rubriken avses inte mitt eget kollektivtrafikåkande utan att jag arbetat och haft möten om det utredningsförslag som finns om en ny kollektivtrafiklagstiftning.
I tidigare inlägg på bloggen har jag redogjort för det arbete som nu pågår med att ta fram en ny lagstiftning. Det finns flera orsaker till att det behöver göras: EG-rättsligt, bättre samordning, spretig lagstiftning, stärka passagerarrättigheterna - men utgångspunkten i den utredning som Ulf Lundin gjort har varit att utgå från ett resenärsperspektiv. Känns väl lite konstigt att man inte tidigare skulle haft ett resenärsperspektiv, men här handlar det om att lyfta upp just användaren, kunden, som det primära - det som allt ska utgå ifrån. I utredningsuppdraget ingick också att titta på det här med att konkurrensutsätta kollektivtrafiken. Konkurrens som ett sätt för att öka attraktiviteten för att få fler att åka kollektivt. Konkurrens ger också utförarna incitament till utveckling och nytänkande. Man kan ha många åsikter om den Lundinska utredningen, inte heller jag köper allt i den. Men en sak är i alla fall säker, utredningen tar inte ett litet steg i utvecklingen av kollektivtrafiken utan ett rejalt skutt framåt. Ett så stort skutt att ingen som är kollektivtrafikintresserad eller arbetar med kollektivtrafik kan låta bli att ta ställning kring de olika delarna i det presenterade förslaget. Inte minst SKL:s välbesökta seminarier före sommaren vittnar om detta.
Därför har jag igår och idag haft möte om kollektivtrafik. Igår träffade jag representanter från Jönköpings länstrafik (både tjänstemän och politiker) och fick en hel rad med inspel och synpunkter. Som ansvarig för kollektivtrafikfrågorna i den moderata gruppen i trafikutskottet kommer jag att ägna mycket tid av hösten att träffa personer av olika de slag för att diskutera framtidens kollektivtrafik. Men det kommer också att bli intressant att fördjupa mig lite i de synpunkter som kom fram i SKL:s seminarer, men framför allt gå igenom de remissvar på utredningen som ska lämnas in senare i september.
Även om många som jag pratat med har synpunkter på utredningsförslag, har alla hittills varit överens med mig om att vi ändå måste göra något för att få fler att åka kollektivt. Det kanske funkar hyfsat på sina håll, men det finns en potential till utveckling och nytänkande.
I tidigare inlägg på bloggen har jag redogjort för det arbete som nu pågår med att ta fram en ny lagstiftning. Det finns flera orsaker till att det behöver göras: EG-rättsligt, bättre samordning, spretig lagstiftning, stärka passagerarrättigheterna - men utgångspunkten i den utredning som Ulf Lundin gjort har varit att utgå från ett resenärsperspektiv. Känns väl lite konstigt att man inte tidigare skulle haft ett resenärsperspektiv, men här handlar det om att lyfta upp just användaren, kunden, som det primära - det som allt ska utgå ifrån. I utredningsuppdraget ingick också att titta på det här med att konkurrensutsätta kollektivtrafiken. Konkurrens som ett sätt för att öka attraktiviteten för att få fler att åka kollektivt. Konkurrens ger också utförarna incitament till utveckling och nytänkande. Man kan ha många åsikter om den Lundinska utredningen, inte heller jag köper allt i den. Men en sak är i alla fall säker, utredningen tar inte ett litet steg i utvecklingen av kollektivtrafiken utan ett rejalt skutt framåt. Ett så stort skutt att ingen som är kollektivtrafikintresserad eller arbetar med kollektivtrafik kan låta bli att ta ställning kring de olika delarna i det presenterade förslaget. Inte minst SKL:s välbesökta seminarier före sommaren vittnar om detta.
Därför har jag igår och idag haft möte om kollektivtrafik. Igår träffade jag representanter från Jönköpings länstrafik (både tjänstemän och politiker) och fick en hel rad med inspel och synpunkter. Som ansvarig för kollektivtrafikfrågorna i den moderata gruppen i trafikutskottet kommer jag att ägna mycket tid av hösten att träffa personer av olika de slag för att diskutera framtidens kollektivtrafik. Men det kommer också att bli intressant att fördjupa mig lite i de synpunkter som kom fram i SKL:s seminarer, men framför allt gå igenom de remissvar på utredningen som ska lämnas in senare i september.
Även om många som jag pratat med har synpunkter på utredningsförslag, har alla hittills varit överens med mig om att vi ändå måste göra något för att få fler att åka kollektivt. Det kanske funkar hyfsat på sina håll, men det finns en potential till utveckling och nytänkande.
fredag 21 augusti 2009
Blir det några höghastighetsjärnvägar?
Idag presenteras på DN debatt en rapport som säger att höghastighetsjärnvägar skulle vara ett klimatpolitiskt stickspår och en meningslös satsning. Att höghastighetsjärnvägar intresserar många vittnar inte minst sommarens olika debattinlägg, se en del länkar nedan. Det stora intresset just nu är väl inte helt oväntat med tanke på den utredning som nu pågår och som ska presenteras för regeringen den 15 september. I denna utredning väntas vi få svaren, hoppas jag. Att olika läger, intressen, nu positionerar sig är alltså inget konstigt. Jag tror att det är bra att allt detta kommer fram nu. Ju mer underlag och fakta som kommer fram, desto mer har vi politiker att gå på när beslut ska fattas.
Ju fler inlägg som jag läser i debatten, desto mer uppenbart blir det att verkligen fundera på varför vi ska bygga höghastighetsbanor. Därför att skälen, fakta, plus och minus faktiskt kommer att bli avhängigt av vad som är det primära skälet: är det att det ska vara ekonomiskt lönsamt, är det för att få bort passagerare från flyget, är det rent miljömässigt (dvs oavsett vad det kostar) ... ja listan kan göras längre. Sedan inte att förglömma pengarna - det blir i så fall ett gigantiskt projekt som kommer att sluka över 100 mdkr. Oändligt med pengar har vi inte. Om höghastighetstjärnvägar ska konkurrera inom befintliga infrastrukturpengarna den närmaste tioårsperioden tror jag att det blir svårt. Eller, ja, det beror förstås på prioriteringen. Ska vi inom befintliga infrastrukturpengar bygga höghastighetsbanor får vi lägga ned alla andra viktiga (och mindre viktiga) projekt. Då måste man vara beredd på att ta ett sådant beslut.
Sedan finns det en annan aspekt med höghastighetsjärnvägar som jag tycker diskuteras alldeles för sällan. Jag har varit på flera möten där man pratat om denna fråga och det har varit många entusiastiska röster som sett hur de i framtiden bara hoppar på tåget och vips är de framme. Men om det nu ska vara höghastighetståg så kommer tåget inte att kunna göra så många stopp, annars går tidsvinsten helt förlorad. Jag tror inte att alla tänker på det. Förresten, är miljöeffekten av att folk nu kommer att åka bil för att komma till en station för höghastighetståg medräknat när miljökonsekvenserna bedöms? - jag vet faktiskt inte, bäst att kolla upp.
Jaha, hur kommer det att bli nu då och vad tycker jag själv. Jag har åkt höghastighetståg en gång i slutet på 1980-talet i Frankrike (TGV). Jag tycker att detta med att snabbt ta sig mellan två resmål är intressant och spännande. Jag tror att vi i en framtid kommer att ha höghastighetstjärnväg på ett eller några ställen i Sverige. Men ska vi komma dithän måste vi först lösa finansieringen och syftet med att bygga höghastighetsbanor (vilket jag anser avgör när dessa kommer att byggas). Jag väljer att idag inte ta ställning för eller emot, utan jag är positiv till höghastighetsjärnväg men det finns en rad frågor som behöver få sina svar innan jag kan slutligt ta ställning. Det tråkiga är att jag ibland får frågan om jag är emot höghastighetjärnvägar eftersom jag inte är med i jubelkörerna. Jag är realist, det finns många trevliga saker här i världen som vi kan göra, men som alltid kokar det ned i finansiering och prioriteringar, så också när det gäller höghastighetsjärnvägar.
Här några länkar : SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, DN,
Ju fler inlägg som jag läser i debatten, desto mer uppenbart blir det att verkligen fundera på varför vi ska bygga höghastighetsbanor. Därför att skälen, fakta, plus och minus faktiskt kommer att bli avhängigt av vad som är det primära skälet: är det att det ska vara ekonomiskt lönsamt, är det för att få bort passagerare från flyget, är det rent miljömässigt (dvs oavsett vad det kostar) ... ja listan kan göras längre. Sedan inte att förglömma pengarna - det blir i så fall ett gigantiskt projekt som kommer att sluka över 100 mdkr. Oändligt med pengar har vi inte. Om höghastighetstjärnvägar ska konkurrera inom befintliga infrastrukturpengarna den närmaste tioårsperioden tror jag att det blir svårt. Eller, ja, det beror förstås på prioriteringen. Ska vi inom befintliga infrastrukturpengar bygga höghastighetsbanor får vi lägga ned alla andra viktiga (och mindre viktiga) projekt. Då måste man vara beredd på att ta ett sådant beslut.
Sedan finns det en annan aspekt med höghastighetsjärnvägar som jag tycker diskuteras alldeles för sällan. Jag har varit på flera möten där man pratat om denna fråga och det har varit många entusiastiska röster som sett hur de i framtiden bara hoppar på tåget och vips är de framme. Men om det nu ska vara höghastighetståg så kommer tåget inte att kunna göra så många stopp, annars går tidsvinsten helt förlorad. Jag tror inte att alla tänker på det. Förresten, är miljöeffekten av att folk nu kommer att åka bil för att komma till en station för höghastighetståg medräknat när miljökonsekvenserna bedöms? - jag vet faktiskt inte, bäst att kolla upp.
Jaha, hur kommer det att bli nu då och vad tycker jag själv. Jag har åkt höghastighetståg en gång i slutet på 1980-talet i Frankrike (TGV). Jag tycker att detta med att snabbt ta sig mellan två resmål är intressant och spännande. Jag tror att vi i en framtid kommer att ha höghastighetstjärnväg på ett eller några ställen i Sverige. Men ska vi komma dithän måste vi först lösa finansieringen och syftet med att bygga höghastighetsbanor (vilket jag anser avgör när dessa kommer att byggas). Jag väljer att idag inte ta ställning för eller emot, utan jag är positiv till höghastighetsjärnväg men det finns en rad frågor som behöver få sina svar innan jag kan slutligt ta ställning. Det tråkiga är att jag ibland får frågan om jag är emot höghastighetjärnvägar eftersom jag inte är med i jubelkörerna. Jag är realist, det finns många trevliga saker här i världen som vi kan göra, men som alltid kokar det ned i finansiering och prioriteringar, så också när det gäller höghastighetsjärnvägar.
Här några länkar : SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, DN,
fredag 3 juli 2009
Betonghäckar, cykling, trafik och fjärrvärme
I tre dagar har jag varit i Almedalen, detta spektakel eller vad det nu ska kallas för. Jag har aldrig varit här tidigare och mina dagar har i alla fall varit intressanta. Flera intressanta seminarier om främst trafik – hur ska vi lösa trafikproblemen i storstadsregionerna och fördubbling av kollektivtrafik – har jag lyssnat på. Själv deltog jag också i en debatt arrangerad av Cykelfrämjandet om cykelinfrastruktur, ett ämne som vi inte alltid diskuterar så där ofta. Men cykling är en viktig del i att göra transportsektorn med klimateffektivare. Av alla personresor på väg är cirka hälften kortare än 5 kilometer. Alltså finns den en potential för ökad cykling och det är också en viktig folkhälsofråga. Även inom detta område tar Alliansen krafttag vilket framgår av regeringens infrastrukturproposition som kom i höstas.
Det sista seminariet som jag lyssnade på idag handlade om vägen till en öppen fjärrvärmemarknad. En viktig fråga där jag tycker att det är på sin plats att regeringen snarast tillsätter en utredare till den utredning som redan beslutats om och där direktiven redan finns framme för att utreda bl.a. tredjepartsacess till fjärrvärmenätet, dvs att monopolet även inom detta område tas bort.
Förutom seminarier består en hel del av verksamheten i Almedalen om informella möten och kontakter. Själv har jag hunnit med mycket sådant också och jag har fått många bra uppslag att jobba vidare med. Exakt vad kommer jag inte att berätta om nu, men håll utkik efter sommaren så får ni veta mer
Det här med betonghäckar då? Jo det var betongbranschen som arrangerade en aktivitet under namnet Betonghäckar i Almedalen där alla som ville fick gjuta sin egen liten betonghäck. Eller egentligen två, en manlig och en kvinnlig liten rumpa i betong. Hur roligt som helst och ett bra sätt att visa på betongens oändliga formbarhet samt diskutera betongens roll i samhällsbyggandet.
Det sista seminariet som jag lyssnade på idag handlade om vägen till en öppen fjärrvärmemarknad. En viktig fråga där jag tycker att det är på sin plats att regeringen snarast tillsätter en utredare till den utredning som redan beslutats om och där direktiven redan finns framme för att utreda bl.a. tredjepartsacess till fjärrvärmenätet, dvs att monopolet även inom detta område tas bort.
Förutom seminarier består en hel del av verksamheten i Almedalen om informella möten och kontakter. Själv har jag hunnit med mycket sådant också och jag har fått många bra uppslag att jobba vidare med. Exakt vad kommer jag inte att berätta om nu, men håll utkik efter sommaren så får ni veta mer
Det här med betonghäckar då? Jo det var betongbranschen som arrangerade en aktivitet under namnet Betonghäckar i Almedalen där alla som ville fick gjuta sin egen liten betonghäck. Eller egentligen två, en manlig och en kvinnlig liten rumpa i betong. Hur roligt som helst och ett bra sätt att visa på betongens oändliga formbarhet samt diskutera betongens roll i samhällsbyggandet.
onsdag 1 juli 2009
Positiva trafiksiffror och röd-grönt besked om tågtrafiken
Det har kommit positiva siffror vad gäller såväl antal kollektivtrafikresor som antal dödade i trafiken. För kollektivtrafiken står det positiva för en ökning av antalet som väljer att resa kollektivt. Enligt SIKA:s årliga uppföljning har antalet resor ökat med i genomsnitt 3 % 2008 jämfört med 2007. När det gäller trafikdödade så gäller det positiva det omvända, dvs att antalet sjunker, DN. Hittills i år är minskningen en fjärdedel för det första halvåret jämfört med samma period förra året. Flera orskarer finns till detta, men en faktor är att antalet person- och godstransporter på väg gått i finanskrisens spår. Därför är det egentligen mer intressant (och relevant tycker jag) att redovisa antal dödade i trafiken som en funktion av trafikarbetet.
Inte helt oväntat, men det tog en hel del tid, så har nu de röd-gröna gett besked om att de vid ett maktskifte 2010 kommer att riva upp avregleringen av järnvägen, se DN debatt. Oppositionen är konsekvent emot alla förändringar och de kramar gärna det som redan varit. I artikeln skriver de om brister i drift och underhåll. Detta är helt sant, men något som de själva varit med om att skapa. Det har aldrig satsats så mycket på drift och underhåll inom järnvägsområdet som det gjorts sedan Alliansen vann valet 2006. Beskedet angående att de vill riva upp avregleringen ger dock inga besked om hur de själva tänkt sig en utveckling av tågtrafiken för att få fler resenärer. Lena Hallengren och de andra röd-gröningarna vill med skrämselpropaganda göra gällande att det nu kommer det att bli kaos med biljetter, biljettpriser, samordning mellan olika trafiksträckor mm. Dessutom försöker de retoriskt att framstå det hela som att det nu kommer att finnas uppenbara risker för tågkollisioner när fler tågoperatörer släpps in på marknaden. Men så kommer det inte att fungera, tågen kommer inte att släppas in på spåren hur som helst, utan tågoperatörerna får söka tåglägen och det kan ju bara vara ett tåg på varje tåglägen. Så här fungerar det inom godstrafiken på järnväg och det är inga problem. Även de röd-gröna är ju nöjda med hur det fungerar inom godstrafiken. Skulle faktiskt vara på sin plats för oppositionen att vara lite konsekventa. Men sanningen är den att de för allt i livet inte vill släppa något till marknaden, eller för den delen, till den enskilda individen att bestämma om.
Inte helt oväntat, men det tog en hel del tid, så har nu de röd-gröna gett besked om att de vid ett maktskifte 2010 kommer att riva upp avregleringen av järnvägen, se DN debatt. Oppositionen är konsekvent emot alla förändringar och de kramar gärna det som redan varit. I artikeln skriver de om brister i drift och underhåll. Detta är helt sant, men något som de själva varit med om att skapa. Det har aldrig satsats så mycket på drift och underhåll inom järnvägsområdet som det gjorts sedan Alliansen vann valet 2006. Beskedet angående att de vill riva upp avregleringen ger dock inga besked om hur de själva tänkt sig en utveckling av tågtrafiken för att få fler resenärer. Lena Hallengren och de andra röd-gröningarna vill med skrämselpropaganda göra gällande att det nu kommer det att bli kaos med biljetter, biljettpriser, samordning mellan olika trafiksträckor mm. Dessutom försöker de retoriskt att framstå det hela som att det nu kommer att finnas uppenbara risker för tågkollisioner när fler tågoperatörer släpps in på marknaden. Men så kommer det inte att fungera, tågen kommer inte att släppas in på spåren hur som helst, utan tågoperatörerna får söka tåglägen och det kan ju bara vara ett tåg på varje tåglägen. Så här fungerar det inom godstrafiken på järnväg och det är inga problem. Även de röd-gröna är ju nöjda med hur det fungerar inom godstrafiken. Skulle faktiskt vara på sin plats för oppositionen att vara lite konsekventa. Men sanningen är den att de för allt i livet inte vill släppa något till marknaden, eller för den delen, till den enskilda individen att bestämma om.
söndag 21 juni 2009
Nej tack till Birgittas förslag
I SvD kan vi idag läsa att liberala kvinnor med riksdagsledamoten Birgitta Ohlsson (Fp) i spetsen ska ta nya tag vad gäller utökad kvotering av föräldraförsäkringen. De vill att föräldraförsäkringen ska bli tredelad (så som den är på Island), där varje förälder får en tredjedel var och sedan får den sista tredjedelen delas som man vill. Jag säger ett klart och tydligt - Nej tack! till detta förslag. Det räcker bra med de två månader som vi har idag.
För mig är det självklart att det är upp till varje familj att avgöra hur de vill fördela sina föräldradagar. Sedan är det självklart viktigt att båda föräldrar tar ansvar, men alla familjer är unika och just deras situation och val måste vara avgörande - inte statens. För en del familjer skulle en utökad kvotering helt slå sönder deras tillvaro. Jag har också hört många kvinnor säga att det är deras rättighet att få vara hemma efter en tung graviditet. Det första halvåret är ju inget annat än äta, mata, sova, skita om man nu ska göra en enkel beskrivning. En del klagar på att männen inte tar sitt ansvar och är hemma mer med barnen. Men vi kvinnnor då? Hur många ställer krav på sina män? och hur många kvinnor låter mannen vara föräldraledig? Visst finns det många män som behöver tas i kragen för att de ska förstå att de också ska vara mer delaktiga i barnen. Men det finns en hel del kvinnor som också behöver fundera på sin inställning till det här med ansvar för barnen. Jag vet inte hur många gånger som jag fått frågan - hur har du tid att gå på möten på kvällstid, du som har små barn - är din man barnvakt? Det är bara kvinnor som ställt denna fråga till mig, aldrig en man. Nej, min man är inte barnvakt, lika lite som jag är barnvakt till mina egna barn när min man arbetar. Vi är föräldrar och det ingår då liksom att man ansvarar för barnen, ibland själv.
Flera politiker kräver utökad kvotering, men jag har då aldrig stött på någon medborgare som vill ha mer kvotering. Alla som jag pratar med vill bestämma själva. Kanke något för oss politiker att fundera på.
Jag kommer i alla fall att inom mitt eget parti Moderaterna arbeta för att vi inte ska kvotera föräldraförsäkringen mer och jag hoppas innerligt att det inte kommer att hända. Jag tror mer på morötter än på piskor. Jag ser därför mer stort intresse fram emot utvärdering av den jämställdhetsbonus som alliansen infört i föräldraförsäkringen.
För mig är det självklart att det är upp till varje familj att avgöra hur de vill fördela sina föräldradagar. Sedan är det självklart viktigt att båda föräldrar tar ansvar, men alla familjer är unika och just deras situation och val måste vara avgörande - inte statens. För en del familjer skulle en utökad kvotering helt slå sönder deras tillvaro. Jag har också hört många kvinnor säga att det är deras rättighet att få vara hemma efter en tung graviditet. Det första halvåret är ju inget annat än äta, mata, sova, skita om man nu ska göra en enkel beskrivning. En del klagar på att männen inte tar sitt ansvar och är hemma mer med barnen. Men vi kvinnnor då? Hur många ställer krav på sina män? och hur många kvinnor låter mannen vara föräldraledig? Visst finns det många män som behöver tas i kragen för att de ska förstå att de också ska vara mer delaktiga i barnen. Men det finns en hel del kvinnor som också behöver fundera på sin inställning till det här med ansvar för barnen. Jag vet inte hur många gånger som jag fått frågan - hur har du tid att gå på möten på kvällstid, du som har små barn - är din man barnvakt? Det är bara kvinnor som ställt denna fråga till mig, aldrig en man. Nej, min man är inte barnvakt, lika lite som jag är barnvakt till mina egna barn när min man arbetar. Vi är föräldrar och det ingår då liksom att man ansvarar för barnen, ibland själv.
Flera politiker kräver utökad kvotering, men jag har då aldrig stött på någon medborgare som vill ha mer kvotering. Alla som jag pratar med vill bestämma själva. Kanke något för oss politiker att fundera på.
Jag kommer i alla fall att inom mitt eget parti Moderaterna arbeta för att vi inte ska kvotera föräldraförsäkringen mer och jag hoppas innerligt att det inte kommer att hända. Jag tror mer på morötter än på piskor. Jag ser därför mer stort intresse fram emot utvärdering av den jämställdhetsbonus som alliansen infört i föräldraförsäkringen.
tisdag 16 juni 2009
Flera viktiga beslut
Dagens riksdagsvotering var den längsta hittills under våren, men så fattade vi också beslut i en rad viktiga frågor som:
- avreglering av persontrafiken på järnväg (nu är det slut på SJ:s monopol)
- ny inriktning för försvaret
- nya mål och riktlinjer för klimatpolitiken
- nya riktlinjer för energipolitiken
- en sammanhållen svensk havspolitik
Vi kan konstatera med dagens votering att alliansregeringen håller ett fortsatt högt tempo och genomför den ena reformen efter den andra. Återstår att se om morgondagens votering kommer att slå dagens vad gäller längd.
Några av mina motioner behandlades idag i några av ovanstående beslut. Som vanligt så avslogs motionerna, men ibland har man turen att få någon positiv skrivning. Jag kommer att återkomma med en rapport om hur det har gått med mina motioner lite senare i sommar.
- avreglering av persontrafiken på järnväg (nu är det slut på SJ:s monopol)
- ny inriktning för försvaret
- nya mål och riktlinjer för klimatpolitiken
- nya riktlinjer för energipolitiken
- en sammanhållen svensk havspolitik
Vi kan konstatera med dagens votering att alliansregeringen håller ett fortsatt högt tempo och genomför den ena reformen efter den andra. Återstår att se om morgondagens votering kommer att slå dagens vad gäller längd.
Några av mina motioner behandlades idag i några av ovanstående beslut. Som vanligt så avslogs motionerna, men ibland har man turen att få någon positiv skrivning. Jag kommer att återkomma med en rapport om hur det har gått med mina motioner lite senare i sommar.
måndag 15 juni 2009
Antimobbningsplaner?
Idag presenterade Jan Björklund förslag till ny skollag som nu ska ut på remiss. Det är en mångsidig rapport som är efterlängtad. Många viktiga skolfrågor finns som behöver förtydligas och vi behöver skärpningar på flera håll. Men en sak som jag gärna vill lyfta upp lite extra är att det ska vara en självklarthet att alla barn och ungdomar ska kunna gå till skolan utan en klump i magen och rädsla för kränkningar och mobbning. Vi vuxna måste ha huvudansvaret och skolorna måste arbeta förebyggande och se till att det finns beprövade och forskningbaserade antimobbningsplaner. Detta är något som jag motionerat om i riksdagen under allmänna motionstiden i höstas, se här. Eftersom jag inte dagligdags arbetar mer specifikt med utbildningsfrågorna har jag inte varit med om några för-diskussioner, men jag vet att många moderater tycker som jag i denna fråga. Jag hoppas därför att förslaget till ny skollag innehåller skärpta krav på skolarna om arbete mot mobbning och arbete med antimobbningsplaner.
torsdag 11 juni 2009
1 miljard?
1 miljard för en fotbollspelare? Ja, detta är inte riktigt klokt. När ska vi få en vettig diskussion om summorna inom idrotten och alla dessa övergångar och mångmiljonbelopp i ersättningar. Diskussionen om vd-löner och bonusar bleknar faktiskt i jämförelse med det som händer inom idrottsvärlden. Fantasisummor är allt jag har att säga. Speciellt när många här i Sverige (=sosseriet) inte tycker att det är ok att få vettigt betalt för dem med utbildning och ansvarstagande. Men är du idottare - ja då ifrågasätts du inte om du tjänar pengar.
Uppfinn inte hjulet på nytt
Jag följer med spänningen utvecklingen av elbilar och hybridbilar. Alliansen har satt upp en målsättning om att år 2030 bör svenska fordon vara fossiloberoende. En av lösningarna är elbilar och ämnet blir allt hetare för varje dag som går. Men vad jag hittills mest förundras över är att det tar så lång tid innan elbilarna på riktigt kommer ut på den kommersiella marknaden och blir ett reellt val för oss konsumenter. Jag vet att allt inte är helt klart och att det återstår delar som behöver vidareutvecklas och att det också handlar om hur bilarna ska kunna laddas ute på stan (eller på landet för den delen).
Men ibland får jag känslan av att man börjar med ett helt vitt papper, måste det verkligen vara så? Det senaste decenniet har bilutvecklingen varit väldigt fokuserat på trafiksäkerhet och att göra bilarna allt mer säkra, även små bilar. Nu har vi kunnat läsa på olika håll om att de elbilar som utvecklas inte håller trafiksäkerhetskraven eller inte är tillräckligt testade. (det har bl.a gått att läsa om detta i Ny Teknik tidigare i vår, läs bl.a. här). Det finns ett intresse av att göra bilen så lätt som möjligt för att på så sätt kunna utnyttja eldriften på bästa sätt så att batteriet håller längre helt enkelt. Jag tycker dock att detta utvecklingssätt lite är som att uppfinna hjulet på nytt igen. Säkerhetsaspekten är en viktigt fråga för många. Jag anser att det vore förödande om vi tog flera steg bakåt säkerhetsmäsigt bara för att vi vill utveckla mer miljövänligare fordon. Jag tycker inte att det ena bör utesluta det andra. Det vore därför bättre att utgå ifrån det vi har idag och se på möjligheterna att ställa om dagens bilar till elbilar. Nu hittade jag en artikel på Nyteknik.se om just detta som jag tycker låter väldigt intressant. Volvo arbetar tydligen på detta sätt med en elhybridbil som mer utgår från det vi redan åstadkommit inom bl.a. trafiksäkerhetsområdet.
Nu är jag inte helt insatt i all utveckling som sker inom detta område. Så den som har några bra lästips får gärna skicka dem till mig. Men jag är i alla fall säker på att rätt väg är inte att uppfinna hjulet på nytt.
Men ibland får jag känslan av att man börjar med ett helt vitt papper, måste det verkligen vara så? Det senaste decenniet har bilutvecklingen varit väldigt fokuserat på trafiksäkerhet och att göra bilarna allt mer säkra, även små bilar. Nu har vi kunnat läsa på olika håll om att de elbilar som utvecklas inte håller trafiksäkerhetskraven eller inte är tillräckligt testade. (det har bl.a gått att läsa om detta i Ny Teknik tidigare i vår, läs bl.a. här). Det finns ett intresse av att göra bilen så lätt som möjligt för att på så sätt kunna utnyttja eldriften på bästa sätt så att batteriet håller längre helt enkelt. Jag tycker dock att detta utvecklingssätt lite är som att uppfinna hjulet på nytt igen. Säkerhetsaspekten är en viktigt fråga för många. Jag anser att det vore förödande om vi tog flera steg bakåt säkerhetsmäsigt bara för att vi vill utveckla mer miljövänligare fordon. Jag tycker inte att det ena bör utesluta det andra. Det vore därför bättre att utgå ifrån det vi har idag och se på möjligheterna att ställa om dagens bilar till elbilar. Nu hittade jag en artikel på Nyteknik.se om just detta som jag tycker låter väldigt intressant. Volvo arbetar tydligen på detta sätt med en elhybridbil som mer utgår från det vi redan åstadkommit inom bl.a. trafiksäkerhetsområdet.
Nu är jag inte helt insatt i all utveckling som sker inom detta område. Så den som har några bra lästips får gärna skicka dem till mig. Men jag är i alla fall säker på att rätt väg är inte att uppfinna hjulet på nytt.
Besök hos mångsysslare och match med mersmak
Igår besökte jag SAAB System i Järfälla som är en del av SAAB Group. När man säger SAAB tänker väl de flesta på bilar. Men det är i egentligen bara en liten verksamhet jämfört med SAAB system eller alla övriga bolagsområden inom koncernen SAAB group– och där ingår inte ens fordonsdelen! Fordonstillverkningen är en helt fristående del sedan många år som har helt andra ägare. Nu handlade mitt besök mer om det som SAAB egentligen alltid har arbetat med och som de också startade med – försvarsindustri och flygverksamhet och annat intressant. Jag fick möjlighet att få studera både deras mjukvaruarbete och hårdvaruarbete – från att tillverka datasystem till att montera ihop radarsikten (till båtar). Intressant besök och det visade sig att en annan del av SAAB koncernen arbetar med flera frågor som rör mitt favoritpolitikområde trafik. SAAB är världsledande inom flera områden idag och jag fick lära mig att det bl.a. beror på det mångåriga arbetet tillsammans med svenska försvarsmakten och att mycket utav det arbetet också går att applicera i den civila världen. SAAB är t.ex. inblandade i bl.a. arbetet med gröna inflygningar. Sedan blev det en överraskande och extra intressant avslutning på besöket då jag fick tillfälle att träffa vice vd Dan-Åke Enstedt för en pratstund.
Dagens andra stora begivenhet var givetvis den årliga fotbollsmatchen mellan alliansen och oppositionen. Det blev som vanligt en tuff match, men denna gång spelade alliansen sin bästa match denna mandatperiod (enligt dem som varit med förr) även om vi förlorade med 2 -3. Om det berodde på att jag ”förstärkt” laget, Fredrik Reinfeldt hade förhinder eller det faktum att alliansen denna gång tränat före matchen (vilket aldrig hänt tidigare) får vara osagt. Oppositionen är trots vinsten (på grund av en snöplig straff) uppenbarligen oroade. Jag gick nämligen bakom Bosse Ringholm tidigare idag då han gick och diskuterade gårdagens match med en partikollega utan att de visste att jag gick bakom. Bosse lät väldigt bekymrad och pratade om att de måste var bättre på att hålla i bollen och inte låta oss få spelutrymme. Bosse – se upp nästa år – dubblar vi träningen för alliansen lär vi blir livsfarliga. En sak är säker i alla fall. Matchen gav mersmak och jag längtar redan till nästa år.
Dagens andra stora begivenhet var givetvis den årliga fotbollsmatchen mellan alliansen och oppositionen. Det blev som vanligt en tuff match, men denna gång spelade alliansen sin bästa match denna mandatperiod (enligt dem som varit med förr) även om vi förlorade med 2 -3. Om det berodde på att jag ”förstärkt” laget, Fredrik Reinfeldt hade förhinder eller det faktum att alliansen denna gång tränat före matchen (vilket aldrig hänt tidigare) får vara osagt. Oppositionen är trots vinsten (på grund av en snöplig straff) uppenbarligen oroade. Jag gick nämligen bakom Bosse Ringholm tidigare idag då han gick och diskuterade gårdagens match med en partikollega utan att de visste att jag gick bakom. Bosse lät väldigt bekymrad och pratade om att de måste var bättre på att hålla i bollen och inte låta oss få spelutrymme. Bosse – se upp nästa år – dubblar vi träningen för alliansen lär vi blir livsfarliga. En sak är säker i alla fall. Matchen gav mersmak och jag längtar redan till nästa år.
tisdag 9 juni 2009
Valanalyserna duggar tätt
Så här två dagar efter Europa-valet duggar valanyserna tätt. För egen del är det lite blandade känslor. Efter en intensiv valrörelse med ständigt kampanjande i två veckor är det lite konstigt att återgå till det normala igen. Valresultatet? Ja, känns som att det gick så där för oss moderater. Vi behöver helt klart bli tydligare och vi måste än mer fundera på hur vi ska nå unga väljare. Det är svårt att vara populistiska för oss som dominerande regeringsparti, men vi behöver inte alltid agera storebror/storasyster. Jag tycker vädligt bra om EU och jag tycker att det är rätt som vi gick ut med i valrörelse att EU är bra, men att EU ska göra rätt saker och detaljerna vill vi bestämma om hemma själva i vårt eget land. Dessvärre känns det som att det budskapet inte riktigt gick fram och vi uppfattades nog som lite EU-kritiska, fast jag inte alls kan instämma i att vi skulle vara det.
Sedan det här med kandidaterna. I valrörelse har det varit helt uppenbart att personvalet har en mycket större betydelse (och här finns också en betydligt större chans att bli inkryssad än i riksdagsvalet). Vi kan konstatera att Marit Paulsen har fått nästan 50 % kryss som toppkandidat för Fp men vår egen nummer ett, Gunnar Hökmark, bara fått runt 15 %.
Vi behåller våra mandat, det är bra, men jag tycker ändå att vi borde gjort ett bättre val och ökat åtminstone ett mandat. Fast vi har faktiskt på många håll fått fler antal röster än i förra Eu-valet, men med det ökade valdeltagandet så har det ändå inte hjälpt. Men att valdeltagandet har ökat är otroligt positivt, även om jag tycker att det är skandal att mer än hälften av Sveriges röstberättigade inte väljer att rösta. Som någon sa i valrörelsen - den som inte röstar borde därmed mista sin röst att klaga.
Dock finns det en hel del positiva saker att framhålla. Vi moderater är största parti i Stockholms län och S bara trea, och i Stockholms stad till och med fyra. Detta bådar mycket gott inför valet 2010 men vi har några saker att jobba vidare med.
Jag tycker att det är dags att ta tag i frågan om att gå med i eurosamarbetet. Jag vill gärna under nästa mandatperiod se att denna fråga prioriteras så att vi snarast möjligt kan komma fram till ett slutligt ställningstagande om att övergå till euro.
Sedan det här med kandidaterna. I valrörelse har det varit helt uppenbart att personvalet har en mycket större betydelse (och här finns också en betydligt större chans att bli inkryssad än i riksdagsvalet). Vi kan konstatera att Marit Paulsen har fått nästan 50 % kryss som toppkandidat för Fp men vår egen nummer ett, Gunnar Hökmark, bara fått runt 15 %.
Vi behåller våra mandat, det är bra, men jag tycker ändå att vi borde gjort ett bättre val och ökat åtminstone ett mandat. Fast vi har faktiskt på många håll fått fler antal röster än i förra Eu-valet, men med det ökade valdeltagandet så har det ändå inte hjälpt. Men att valdeltagandet har ökat är otroligt positivt, även om jag tycker att det är skandal att mer än hälften av Sveriges röstberättigade inte väljer att rösta. Som någon sa i valrörelsen - den som inte röstar borde därmed mista sin röst att klaga.
Dock finns det en hel del positiva saker att framhålla. Vi moderater är största parti i Stockholms län och S bara trea, och i Stockholms stad till och med fyra. Detta bådar mycket gott inför valet 2010 men vi har några saker att jobba vidare med.
Jag tycker att det är dags att ta tag i frågan om att gå med i eurosamarbetet. Jag vill gärna under nästa mandatperiod se att denna fråga prioriteras så att vi snarast möjligt kan komma fram till ett slutligt ställningstagande om att övergå till euro.
torsdag 4 juni 2009
Flyg i framtiden och brasiliansk minister
Även om veckan i princip har dominerats av kampanjaktiviteter har jag hunnit med att medverka vid två "vanliga" aktiviteter.
I tisdags var jag inbjuden till SRFF:s (Svenska Regionala Flygplatsförbunde) årsmöte för att prata om Alliansens infrastrukturpolitik och då med fokus på flyget. Jag medverkade också i en generaldebatt om flyget i framtiden och en hel del annat smått och gott. Regeringens beslut om nationellt basutbud med flygplatser och ev driftbidrag för övriga flygplatser var en fråga som diskuterades. Ett annat viktigt ämne rörde buller och hur det ska hanteras kontra nybyggnation av bostäder och även för den delen redan befintliga bostäder. Många intressanta saker togs upp och jag fick en del bra saker att "ta med" mig hem. Självklart handlade debatten också om klimat- och miljöutmaningen.
Idag träffade jag och några kollegor i trafikutskottet Hélio Costas, Brasiliens kommunikationsminister. Costas besöker Sverige för att diskutera IT och skapa kontakter med Sverige inom detta område. Nu var vårt möte bara 45 minuter så vi hann inte med någon direkt diskussion. Det tar ju alltid sina lilla tid att presentera sig för varandra. Men det var intressant ändå, Costas har lyckats med en hel del reformer inom IT- området i Brasilien. Utbyggnad av uppkopplingsmöjligheter till internet pågår och mycket handlar då om trådlös uppkoppling. Vi kunde lätt konstatera att vi i Sverige ligger oerhört bra till när det gäller tillgång till bredband (både fast och trådlöst) jämfört med Brasilien. Efter oss skulle ministern träffa våra svenska statsråd Ewa Björling och Åsa Tortstensson.
I tisdags var jag inbjuden till SRFF:s (Svenska Regionala Flygplatsförbunde) årsmöte för att prata om Alliansens infrastrukturpolitik och då med fokus på flyget. Jag medverkade också i en generaldebatt om flyget i framtiden och en hel del annat smått och gott. Regeringens beslut om nationellt basutbud med flygplatser och ev driftbidrag för övriga flygplatser var en fråga som diskuterades. Ett annat viktigt ämne rörde buller och hur det ska hanteras kontra nybyggnation av bostäder och även för den delen redan befintliga bostäder. Många intressanta saker togs upp och jag fick en del bra saker att "ta med" mig hem. Självklart handlade debatten också om klimat- och miljöutmaningen.
Idag träffade jag och några kollegor i trafikutskottet Hélio Costas, Brasiliens kommunikationsminister. Costas besöker Sverige för att diskutera IT och skapa kontakter med Sverige inom detta område. Nu var vårt möte bara 45 minuter så vi hann inte med någon direkt diskussion. Det tar ju alltid sina lilla tid att presentera sig för varandra. Men det var intressant ändå, Costas har lyckats med en hel del reformer inom IT- området i Brasilien. Utbyggnad av uppkopplingsmöjligheter till internet pågår och mycket handlar då om trådlös uppkoppling. Vi kunde lätt konstatera att vi i Sverige ligger oerhört bra till när det gäller tillgång till bredband (både fast och trådlöst) jämfört med Brasilien. Efter oss skulle ministern träffa våra svenska statsråd Ewa Björling och Åsa Tortstensson.
Möte med väljarna
I dessa Europaparlaments-valtider är kontakten och möten med väljarna mer intensivt än i normala fall. De senaste två veckorna har varit fullmatade med aktiviteter och det kryllar av aktiva moderater i princip överallt.
Själv har det blivit en hel del dörrknackning både i Täby och på Lidingö. Intressant må jag säga. Det är första gången som jag knackar dörr och jag är förvånad över att så många ändå är positiva och att så många uppskattar att vi gör detta. Även om jag i ärlighetens namn ska säga att jag är lite halvt skeptiskt till dörrknackning av två skäl. För det första finns det ingen egentlig optimal tid att knacka dörr, det finns alltid en risk att man stör mitt i middagen, eller när man precis kommit hem från dagis med två trötta och vrålhungriga barn, eller så nattar folk sina barn eller så ligger de i solen. Dels handlar det om att man inte hinner med så många dörrar att knacka under en timme, dvs effekten av nedlagt arbete. Fast som sagt, jag är positivt överraskad och jag känner att de allra flesta var positivt överraskade över att vi valt att knacka på just hos dem. Många glada tillrop blev det. Effekten av nedlagt arbete kan ju vara lite svårt att följa upp - vad ger mest, knacka dörr eller dela flygblad i brevlådor eller stå i valstuga eller?
Förutom att knacka dörr har jag stått ganska mycket i moderaternas valstuga vid Sergels torg. Jag har också varit med några dagar på den busskampanj som vi har i länet denna vecka. Imorgon ska jag busskampanja bl.a. i Tensta, Rinkeby och Botkyrka.
En del egna minikampanjer har jag också genomfört. Ibland behöver det inte vara svårare än att man ställer sig och delar flygblad och något annat roligt vid byte mellan buss och tunnelbana, eller när man står och väntar på Roslagbanan. Jag har gjort detta flera gånger de senaste två veckorna. På kort tid möter man ganska många människor. Solkräm och flygblad gick åt som smör i solsken i förmiddags vädret till trots.
På lördag kommer vi moderatera att kampanja bl.a i Täby Centrum - kom gärna förbi och prata med oss!
Det blir långa kampanjdagar och kvällar, men det är viktigt att vi alla är ute och påminner om detta så viktiga val OCH pratar moderat-politik. Igår vid valstugan i Sergels torg pratade jag med en man som i förra Europaparlamentsvalet röstade på junilistan, men nu skulle han byta till moderaterna - för vi är mer trovärdiga och mer proffsiga och verklighetsförankrade. Han hade många intressanta frågor men tydligen så lyckades jag svara övertygade på dem. Kul!
Själv har det blivit en hel del dörrknackning både i Täby och på Lidingö. Intressant må jag säga. Det är första gången som jag knackar dörr och jag är förvånad över att så många ändå är positiva och att så många uppskattar att vi gör detta. Även om jag i ärlighetens namn ska säga att jag är lite halvt skeptiskt till dörrknackning av två skäl. För det första finns det ingen egentlig optimal tid att knacka dörr, det finns alltid en risk att man stör mitt i middagen, eller när man precis kommit hem från dagis med två trötta och vrålhungriga barn, eller så nattar folk sina barn eller så ligger de i solen. Dels handlar det om att man inte hinner med så många dörrar att knacka under en timme, dvs effekten av nedlagt arbete. Fast som sagt, jag är positivt överraskad och jag känner att de allra flesta var positivt överraskade över att vi valt att knacka på just hos dem. Många glada tillrop blev det. Effekten av nedlagt arbete kan ju vara lite svårt att följa upp - vad ger mest, knacka dörr eller dela flygblad i brevlådor eller stå i valstuga eller?
Förutom att knacka dörr har jag stått ganska mycket i moderaternas valstuga vid Sergels torg. Jag har också varit med några dagar på den busskampanj som vi har i länet denna vecka. Imorgon ska jag busskampanja bl.a. i Tensta, Rinkeby och Botkyrka.
En del egna minikampanjer har jag också genomfört. Ibland behöver det inte vara svårare än att man ställer sig och delar flygblad och något annat roligt vid byte mellan buss och tunnelbana, eller när man står och väntar på Roslagbanan. Jag har gjort detta flera gånger de senaste två veckorna. På kort tid möter man ganska många människor. Solkräm och flygblad gick åt som smör i solsken i förmiddags vädret till trots.
På lördag kommer vi moderatera att kampanja bl.a i Täby Centrum - kom gärna förbi och prata med oss!
Det blir långa kampanjdagar och kvällar, men det är viktigt att vi alla är ute och påminner om detta så viktiga val OCH pratar moderat-politik. Igår vid valstugan i Sergels torg pratade jag med en man som i förra Europaparlamentsvalet röstade på junilistan, men nu skulle han byta till moderaterna - för vi är mer trovärdiga och mer proffsiga och verklighetsförankrade. Han hade många intressanta frågor men tydligen så lyckades jag svara övertygade på dem. Kul!
torsdag 28 maj 2009
Igår Småland, idag EU-debatt
Igår besökte jag Nässjö på Småländska Höglandet, min gamla uppväxtort. Jag gjorde ett besökt i Nässjö i augusti förra året då jag bl.a. kollande in deras kombiterminal samt diskuterade infrastruktrurfrågor med anledning av att den nya infrastrukturpropositionen var på gång.
Nu var det dags för ett uppföljningsbesök där jag först träffade kommunledningen och diskuterade hur det går med den pågående åtgärdsplaneringen i regionen. Man var nöjd med hur arbetet går och den information som ges. Men stötetstenen är givetvis vilka projekt som ska prioriteras, bara Nässjö självt kan ge exempel på flera viktiga projekt som är viktiga för kommunen och trafiken som passerar. Kruxet är bara att alla kommuner i regionen har samma situation. Vi får se hur det går framöver, men förhoppningarna var stora om att man enas i regionen om en åtgärdsplan för de kommande åren. Nässjö är väl medvetna om de eftersatta investeringar som finns inom väg- och spårsidan och utlovade satsningar som blev noll och intet med förra regeringen. Ett exempel på det är RV 31 förbi Tenhult som sedan tidigare fanns med i åtgärdsplanen och var utlovad finansiering. Men Socialdemokraternas sk Trollhättepaket satte stopp för det. Desto gladare är man nu att Alliansregeringen genomför närtidssatsningen och detta så viktiga projekt för Nässjö och närkommunerna nu har startat och genomförs.
Under mötet disktuerade vi också sökning av Eu-projekt - ett sätt för kommuner att få bidrag till viktiga projekt eller försök. Men Nässjö upplever det som krångligt, väldigt administrativt och också kostsamt att söka pengar. Jag är övertygad om att det finns saker som kan göras på detta område för att förenkla processerna.
Därefter var jag inbjuden till en av de lokala Rotary-föreningarna för att prata om framtidens infrastruktur i Sverige och hur framtidens transporter och resor ska se ut. Ett viktigt område där jag redogjorde för allt det arbete som Alliansen nu genomför inom infrastruktur området genom ny infrastrukturplan, effektivisering av processer, myndighetsöversyn, nya transportpolitiska mål mm. Utmaningarna för framtiden är det eftersatta drift och underhållet, eftersatta investeringarna och inte minst klimatutmaningen. Väldigt roligt att så många hade kommit för att lyssna på mig och jag fick många intressanta frågor. Jag tror jag hade vårens publikrekord för deras Rotary-träffar. Förutom att prata om infrastruktur var det roligt att träffa på en och annan som jag kände igen sedan jag bodde i Nässjö (jag bodde där 1972-1993).
Nu över till dagens begivenheter. Först ut är några timmar i Moderaternas valstuga vid Sergels torg. Jag ser fram emot många bra samtal med väljarna. Till kvällen ska jag företräda moderaterna i en EU-debatt om hållbara transporter som arrangeras av Nätverket KOMPASS (ett nätverk för kommuner som prövar att satsa på spårbilar). Vi ska debattera hur vi med hjälp av modern transporteknik tar oss till det klimatvämliga samhället. Mer info finns här. Debatten äger rum på Hotell Continental (Vasagatan ?, Stockholm) - kom gärna förbi om ni har tid!
Nu var det dags för ett uppföljningsbesök där jag först träffade kommunledningen och diskuterade hur det går med den pågående åtgärdsplaneringen i regionen. Man var nöjd med hur arbetet går och den information som ges. Men stötetstenen är givetvis vilka projekt som ska prioriteras, bara Nässjö självt kan ge exempel på flera viktiga projekt som är viktiga för kommunen och trafiken som passerar. Kruxet är bara att alla kommuner i regionen har samma situation. Vi får se hur det går framöver, men förhoppningarna var stora om att man enas i regionen om en åtgärdsplan för de kommande åren. Nässjö är väl medvetna om de eftersatta investeringar som finns inom väg- och spårsidan och utlovade satsningar som blev noll och intet med förra regeringen. Ett exempel på det är RV 31 förbi Tenhult som sedan tidigare fanns med i åtgärdsplanen och var utlovad finansiering. Men Socialdemokraternas sk Trollhättepaket satte stopp för det. Desto gladare är man nu att Alliansregeringen genomför närtidssatsningen och detta så viktiga projekt för Nässjö och närkommunerna nu har startat och genomförs.
Under mötet disktuerade vi också sökning av Eu-projekt - ett sätt för kommuner att få bidrag till viktiga projekt eller försök. Men Nässjö upplever det som krångligt, väldigt administrativt och också kostsamt att söka pengar. Jag är övertygad om att det finns saker som kan göras på detta område för att förenkla processerna.
Därefter var jag inbjuden till en av de lokala Rotary-föreningarna för att prata om framtidens infrastruktur i Sverige och hur framtidens transporter och resor ska se ut. Ett viktigt område där jag redogjorde för allt det arbete som Alliansen nu genomför inom infrastruktur området genom ny infrastrukturplan, effektivisering av processer, myndighetsöversyn, nya transportpolitiska mål mm. Utmaningarna för framtiden är det eftersatta drift och underhållet, eftersatta investeringarna och inte minst klimatutmaningen. Väldigt roligt att så många hade kommit för att lyssna på mig och jag fick många intressanta frågor. Jag tror jag hade vårens publikrekord för deras Rotary-träffar. Förutom att prata om infrastruktur var det roligt att träffa på en och annan som jag kände igen sedan jag bodde i Nässjö (jag bodde där 1972-1993).
Nu över till dagens begivenheter. Först ut är några timmar i Moderaternas valstuga vid Sergels torg. Jag ser fram emot många bra samtal med väljarna. Till kvällen ska jag företräda moderaterna i en EU-debatt om hållbara transporter som arrangeras av Nätverket KOMPASS (ett nätverk för kommuner som prövar att satsa på spårbilar). Vi ska debattera hur vi med hjälp av modern transporteknik tar oss till det klimatvämliga samhället. Mer info finns här. Debatten äger rum på Hotell Continental (Vasagatan ?, Stockholm) - kom gärna förbi om ni har tid!
söndag 24 maj 2009
Fokus EU-val
Nu blir det fullt fokus på eu-valet med allehanda kampanjer och aktiviteter. Men en del "vanligt" jobb kommer också att försökas att hinna med.
Bloggen har hamnat lite på efterkälken, det är svårt att få in meningsfulla inlägg när man är på språng för det mesta. Jag ber om ursäkt för detta. Men jag ska försöka få lite bättre ordning på bloggandet inom kort.
Bloggen har hamnat lite på efterkälken, det är svårt att få in meningsfulla inlägg när man är på språng för det mesta. Jag ber om ursäkt för detta. Men jag ska försöka få lite bättre ordning på bloggandet inom kort.
lördag 23 maj 2009
Vem är egentligen rik?
Vänsteroppositionens partisekreterare skriver idag på SvD:s Brännpunkt om politisk TV-reklam. Det här är man emot, det är ju bara "rika" borgerliga partier som har råd med detta, i alla fall enligt deras artikel.
Detta är ytterligare ett exempel på när Socialdemokraterna sätter epitet "rik" för att skapa någon slags klassskillnad mellan borgerliga partier och vänsterpartier. Samma retorik använder (S) när det gäller t.ex. debatter om jobbskatteavdraget. Problemet är bara att ser man bakom ordet så hänger deras resonemang och retorik inte ihop.
När det gäller TV-reklamen så faller (S) på eget grepp - vilket annat parti än (S) har mer resurser i ryggen än dem - de har hela fackföreningsrörelsen med LO i spetsen bakom sig. Nä, det ligger något helt annat bakom. Jag tycker att det är bra att det nu finns möjlighet till politisk TV-reklam. EU-valet som nu pågår behöver uppmärksamhet för att få fler än 38 % att rösta (ja så få var det 2004 som röstade i Sverige). Kan vi locka fler att gå och rösta med hjälp av TV-reklam så ska vi göra det. Självklart ska det finnas regler för hur reklamen ska utformas. Det ligger istället någon slags avundsjuka bakom vänsteroppositionens utspel. Vi får se hur länge det dröjer innan även vänsterblocket syns i TV - låt mig gissa att senast 2010 finns de med i en kanal nära dig.
Kollar vi Socialdemokraternas retorik om jobbskatteavdraget och applicerar det på verkligheten så är (S) verkliga definition av "rik" en person som tjänar med än 19 000 kr/månad. Härligt - då är en majoritet av svenska folket rika.
Detta är ytterligare ett exempel på när Socialdemokraterna sätter epitet "rik" för att skapa någon slags klassskillnad mellan borgerliga partier och vänsterpartier. Samma retorik använder (S) när det gäller t.ex. debatter om jobbskatteavdraget. Problemet är bara att ser man bakom ordet så hänger deras resonemang och retorik inte ihop.
När det gäller TV-reklamen så faller (S) på eget grepp - vilket annat parti än (S) har mer resurser i ryggen än dem - de har hela fackföreningsrörelsen med LO i spetsen bakom sig. Nä, det ligger något helt annat bakom. Jag tycker att det är bra att det nu finns möjlighet till politisk TV-reklam. EU-valet som nu pågår behöver uppmärksamhet för att få fler än 38 % att rösta (ja så få var det 2004 som röstade i Sverige). Kan vi locka fler att gå och rösta med hjälp av TV-reklam så ska vi göra det. Självklart ska det finnas regler för hur reklamen ska utformas. Det ligger istället någon slags avundsjuka bakom vänsteroppositionens utspel. Vi får se hur länge det dröjer innan även vänsterblocket syns i TV - låt mig gissa att senast 2010 finns de med i en kanal nära dig.
Kollar vi Socialdemokraternas retorik om jobbskatteavdraget och applicerar det på verkligheten så är (S) verkliga definition av "rik" en person som tjänar med än 19 000 kr/månad. Härligt - då är en majoritet av svenska folket rika.
onsdag 20 maj 2009
Nu kan du börja rösta!
Nu kan du förtidsrösta i Europavalet. Ta med röstkortet och legitimation och använd din röst för Sveriges bästa!
tisdag 19 maj 2009
27 punkter för ett bättre EU
Idag presenterade vi moderater vårt valmanifest för Europaparlamentsvalet. Läs våra 27 punkter för ett bättre EU här.
Glöm inte att rösta - förtidsröstningen startar 20 maj!
Glöm inte att rösta - förtidsröstningen startar 20 maj!
måndag 18 maj 2009
Debatt om nya mål för resor och transporter
Jag debatterade idag i kammaren trafikutskottets betänkande om nya mål för resor och transporter. Det här är en väldigt viktig fråga som kanske inte alltid får den uppmärksamhet som den förtjänar. De transportpolitiska målen och målstrukturen är det som uttrycker den politiska inriktningen och prioriteringarna och som sedan regering, riksdag, myndigheter och alla andra berörda ska arbeta efter.
Transportpolitiska mål har vi haft sedan 1960-talet men den struktur och de mål som gällt fram till nu (ellr egentligen fram till onsdag 20 maj då riksdagen beslutar) beslutades om 1998 med vissa kompletteringar 2001. Tyvärr har resultatet av det arbetet inte riktigt givit de resultat som förväntades. Styrningen och måluppfyllelsen av de tidigare målen har inte fungerat tillfredsställande och det finns behov av utveckling inom de flesta målområdena. Alliansen tar ett krafttag och vi föreslår en förenklad målstruktur som syftar till att underlätta beslutsprocesserna, förbättra styrning, planering, genomförande och uppföljning.
Oppostionen vill som vanligt krama det gamla och behålla något som bevisligen inte fungerar på bästa sätt. Dessutom kan vi konstatera att oppositionen tycker att det är de som ska avgöra hur var och en ska göra sina resor, jag uppfattar deras gemensamma motion så i alla fall. Jag kan konstatera att Socialdemokraterna i detta fall gått i Miljöpartiets fälla som gått med på denna gemensamma motion. Man vill inför ett ytterligare krav om att införa en begränsning av trafikarbetet och att detta delkrav ska vara överordnat. Jaha, då blir det ingen Förbifart Stockholm eller någon annan ny infrastruktur. Ojdå, tänkte inte på det är nog vad Socialdemokraterna får säga om detta. Här rekommenderas en titt på Web-TV på min allianskollega Nina Larsson (Fp) som tog upp detta på ett bra sätt i debatten. Extra spännande blir det att Bosse Ringholm har ställt en interpellation till Åsa Torstensson om Förbifart Stockholm. Här är Bosse på hugget och anklagar väl mer regerignen för att slöa i denna fråga. Hanaahr ställt interpellationer i denna fråga tidigare. Jag undrar om Bosse har pratat med sina socialdemokratiska kollegor i trafikutskotttet om vilket beslut som de kommer att fatta nu på onsdag.
Jaha, efter den utvinklingen, tillbaka till debatten. Christina Axelsson (S) var irriterad på mig för att jag i mitt anförande inte hade samma upplägg som hon. Christina valde att i princip bara diskutera trafiksäkerhet för barn. Detta är en mycket viktigt fråga, men den var inte huvudnumret idag. Jag kan inte tolka detta på annat sätt än att Socialdemokraterna egentligen inte har något alls att komma med i denna fråga. När det gäller trafiksäkerhet och barn tycker vi i princip lika om det mesta. Men för mig är det av största vikt att vi får på plats en målstruktur som på bästa sätt faktiskt kan se till att de måålpreciseringar som finns kring barns trafiksäkerhet faktiskt blir tillgodosedda.
Så fort web-TV arkivet är klart och protokollet publicerat lägger jag ut länkarna här (kan ta någon dag)
Transportpolitiska mål har vi haft sedan 1960-talet men den struktur och de mål som gällt fram till nu (ellr egentligen fram till onsdag 20 maj då riksdagen beslutar) beslutades om 1998 med vissa kompletteringar 2001. Tyvärr har resultatet av det arbetet inte riktigt givit de resultat som förväntades. Styrningen och måluppfyllelsen av de tidigare målen har inte fungerat tillfredsställande och det finns behov av utveckling inom de flesta målområdena. Alliansen tar ett krafttag och vi föreslår en förenklad målstruktur som syftar till att underlätta beslutsprocesserna, förbättra styrning, planering, genomförande och uppföljning.
Oppostionen vill som vanligt krama det gamla och behålla något som bevisligen inte fungerar på bästa sätt. Dessutom kan vi konstatera att oppositionen tycker att det är de som ska avgöra hur var och en ska göra sina resor, jag uppfattar deras gemensamma motion så i alla fall. Jag kan konstatera att Socialdemokraterna i detta fall gått i Miljöpartiets fälla som gått med på denna gemensamma motion. Man vill inför ett ytterligare krav om att införa en begränsning av trafikarbetet och att detta delkrav ska vara överordnat. Jaha, då blir det ingen Förbifart Stockholm eller någon annan ny infrastruktur. Ojdå, tänkte inte på det är nog vad Socialdemokraterna får säga om detta. Här rekommenderas en titt på Web-TV på min allianskollega Nina Larsson (Fp) som tog upp detta på ett bra sätt i debatten. Extra spännande blir det att Bosse Ringholm har ställt en interpellation till Åsa Torstensson om Förbifart Stockholm. Här är Bosse på hugget och anklagar väl mer regerignen för att slöa i denna fråga. Hanaahr ställt interpellationer i denna fråga tidigare. Jag undrar om Bosse har pratat med sina socialdemokratiska kollegor i trafikutskotttet om vilket beslut som de kommer att fatta nu på onsdag.
Jaha, efter den utvinklingen, tillbaka till debatten. Christina Axelsson (S) var irriterad på mig för att jag i mitt anförande inte hade samma upplägg som hon. Christina valde att i princip bara diskutera trafiksäkerhet för barn. Detta är en mycket viktigt fråga, men den var inte huvudnumret idag. Jag kan inte tolka detta på annat sätt än att Socialdemokraterna egentligen inte har något alls att komma med i denna fråga. När det gäller trafiksäkerhet och barn tycker vi i princip lika om det mesta. Men för mig är det av största vikt att vi får på plats en målstruktur som på bästa sätt faktiskt kan se till att de måålpreciseringar som finns kring barns trafiksäkerhet faktiskt blir tillgodosedda.
Så fort web-TV arkivet är klart och protokollet publicerat lägger jag ut länkarna här (kan ta någon dag)
torsdag 14 maj 2009
Grus & Betong
SFF (Sveriges Fabriksbetongförening) och SBMI (Sveriges byggmaterialindustri) hade idag gemensam branschdag. Jag var inbjuden att tala under rubriken "Vi satsar mer och vill få ut mer för pengarna!" med anledning av regeringens satsningar på infrastruktur och allt annat arbete som pågår inom transportsektorn. Extra roligt att få prata inför en hel del gamla betongkollegor. Förutom mig talade representanter från Vägverket, Banverket och Sveriges Byggindustrier. Fredrik Isaksson som är chefsekonom på Sveriges Byggindustrier konstaterade bl.a. att alliansens närtidssatsning är vältajmad och tillsammans med övriga infrastruktursatsningar innebär det att anläggningsbranschen kan se ganska
ljust på tillvaron, trots finanskrisen. Vi hade en bra paneldiskussion om potentialen för utveckling av anläggningsbranschen och hur vi kan effektivisera planeringsprocesserna.
Temat för dagen var att aldrig har det planerats att satsas så mycket på investeringar i vägar och spår som det görs idag samt hur kommer klimatfrågan att ändra vår spelplan. På grund av votering kunde jag inte vara kvar och lyssna på delpasset med fokus på klimatfrågan. Väldigt synd med tanke på det namnkunniga "startfältet": Per Holmgren, meteorolog, Stefan Fölster från Svenskt Näringsliv och Harry Frank från KVA och IVA. Dock fick jag möjlighet till en intressant pratstund med Harry Frank på den inledande lunchen. Jag fick många idéer att spinna vidare på. Det här med klimat och miljö är så spännande och intressant.
ljust på tillvaron, trots finanskrisen. Vi hade en bra paneldiskussion om potentialen för utveckling av anläggningsbranschen och hur vi kan effektivisera planeringsprocesserna.
Temat för dagen var att aldrig har det planerats att satsas så mycket på investeringar i vägar och spår som det görs idag samt hur kommer klimatfrågan att ändra vår spelplan. På grund av votering kunde jag inte vara kvar och lyssna på delpasset med fokus på klimatfrågan. Väldigt synd med tanke på det namnkunniga "startfältet": Per Holmgren, meteorolog, Stefan Fölster från Svenskt Näringsliv och Harry Frank från KVA och IVA. Dock fick jag möjlighet till en intressant pratstund med Harry Frank på den inledande lunchen. Jag fick många idéer att spinna vidare på. Det här med klimat och miljö är så spännande och intressant.
onsdag 13 maj 2009
Man hör det man vill höra
Idag arrangerade Miljöpartiet en hearing om Förbifart Stockholm i Riksdagen. Det är intressant med hearing av olika frågor. Mer intressant blir det dock om man kan få med fler aspekter och åsikter om det som utfrågningen handlar om. Ja, som ni säkert förstår så var det rätt klart från början vad syftet med hela utfrågningen var - att Förbifarten inte ska byggas. Det fanns också bara två "utfrågare" - en från Mp och en från V. Mycket av diskussionen och frågorna handlade om den analys som Vägverket gjort. Men det fanns ingen representant från Vägverket på plats. Jag missade början av hearingen på grund av votering, men jag uppfattar det som att Vägverket inte var inbjudna. Diskussionen hade blivit betydligt mer intressant om båda sidor i frågan om förbifarten varit representerade. Vinklad panel och vinklade frågeställare gör egentligen en sådan här tillställning tämligen meningslös - syftet och målet är ju redan klart - känns mest som ett behov för vissa att få vara en stund i rampljuset.
Mer lek på tågen?
Jag fick på mejl ett nyhetsbrev från Idégruppen Vi Resenärer tidigare i veckan där det står att i Finland så finns det dagligen 80 IC (inter-city tåg) som har lekvagnar. Nu rustas lekvagnarna för att ytterligare locka barnfamiljer att välja tåget. SJ har inga tåg idag med lekavdelningar , men enligt nyhetsbrevet kan det vara aktuellt på några tåg i sommar. Visst vore det trevligt om SJ kunde ta och tänka lite mer på barnfamiljerna. Jag har ett svagt minne om att när jag åkte tåg i min tidigare ungdom (för typ 20 år sedan) så fanns det lekavdelningar på vissa tåg. Eller så har jag drömt. Jag tycker hur som helst att SJ behöver bli mer proaktiva, inte bara inom detta område- konkurrensen på spår som är på gång sätter säkert fart på dem snart.
Här är länk till Idégruppens hemsida, tyvärr hittar jag inte deras nyhetsbrev från 11 maj på hemsidan. Men det kanske läggs ut snart.
Här är länk till Idégruppens hemsida, tyvärr hittar jag inte deras nyhetsbrev från 11 maj på hemsidan. Men det kanske läggs ut snart.
tisdag 12 maj 2009
Besök och kampanj i Nynäshamn
Gårdagen bjöd på besök i länets södra delar, närmare bestämt Nynäshamn. Ett tiotal riksdagskollegor från länet och ett gäng politiska sekreterare hade extra stor måndagskampanj. Efter möte med den lokala moderatföreningen och opppositionsrådet (M) Roland Dehlin delade vi upp oss för skol- och företagsbesök. Själv var jag på ett intressant studiebesök på Nynas oljeraffinaderi där vi fick en bra lektion i vad som egentligen händer i alla cisterner och "konstiga" byggnader som finns på området. Den självklara frågan handlade om hur Nynas som företag känner av finanskrisen. Men eftersom företaget verkar inom flera områden inom oljeraffinaderibranschen med specialoljor och bitumen som nisch så kände man av krisen, men egentligen bara er marginellt. Bitumen var det fortsatt stor efterfrågan på - det om något är ett bevis på alliansregeringens infrastruktursatsningar.
Senare under eftermiddagen trostade vi kyla, blåst och några regndroppar och kampanjade för det kommande EU-valet. Det fanns en och annan Nynäshamnsbo på gatorna som gärna ville ha vårt material och prata lite om våra kandidater till Europaparlamentet.
Men dagens viktigaste lärdom handlade om något helt annat, nämligen hur man tar sig upp ur kvicksand. Kan kanske vara bra att veta, för man vet aldrig vad som kan hända.
Senare under eftermiddagen trostade vi kyla, blåst och några regndroppar och kampanjade för det kommande EU-valet. Det fanns en och annan Nynäshamnsbo på gatorna som gärna ville ha vårt material och prata lite om våra kandidater till Europaparlamentet.
Men dagens viktigaste lärdom handlade om något helt annat, nämligen hur man tar sig upp ur kvicksand. Kan kanske vara bra att veta, för man vet aldrig vad som kan hända.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)