Stora Infra-dagen

Jag befinner mig just nu på Stora infra-dagen som arrangeras av Maskinentreprenörerna på Näringslivets hus. Temat för årets konferens är "Framtidens infrastruktur". Infrastrukturminister Åsa Torstensson inledde dagen med att berätta om alliansregeringens infrastruktursatsningar. Dagens moderator Lars Gunnar Tannerfors frågade Åsa om det går att lita på att den närtidssatsning som beslutats om verkligen kommer att genomföras och hur det är med finansieringen. Väldigt intressant fråga tycker jag - den säger allt hur misstänksam branschen är mot bakgrund av den förra s-regeringens tidigare utlovade satsningar som dock till stora delar visade sig vara ofinansierade. Jag har därför stor förståelse för denna misstänksamhet. Men en av de viktigaste frågorna för alliansregeringen är just att det ska vara
en anslagsfinansierad satsning med avsatta medel i budgeten. Så att man vet vad som gäller. Allt brukar fungera så mycket bättre då.

Under dagen kommer flera intressanta programpunkter., bl.a. nyttan av de nya transportorganisationerna och hur blir det på våra spår och vägar i framtiden. Dagen kommer avslutas med en stordebatt "Vem är bäst på framtidens infrastruktur?" med representanter från de olika partierna i riksdagens trafikutskott.

Nu har jag bara möjlighet att vara med under förmiddagsprogrammet. Men jag får uppdatera mig i efterhand om vad som sades under eftermiddagen.
efterhandhela dagen.

Elbilar i framtiden …

… kräver att det finns ställen att tanka el. Annars kommer det inte fungera hur bra el-bilar som än produceras. Men det är väl bara att dra en sladd från hemmet till bilen. Ja, det kanske fungerar om man bor i villa. Men hur skulle det se ut i områden med flest lägenheter? Sladdar som hänger ut från fönstren? Skämt å sido. Man kan ju behöva ladda bilen under resans gång också.

Jag tycker att detta är en väldigt viktig och central fråga för framtiden om vi nu ska övergå från fossila bränslen till el-drift. Det finns en rad olika saker som vi måste ”tänka efter före” när vi nu går vidare med utveckling av framtidens fordon. Här tar jag upp tre saker som jag tycker är viktiga:

För det första måste det fungera med tankning och all annan logistik. Finns inte en fungerande infrastruktur kring detta, kommer det aldrig att bli något i slutändan. Näringsdepartementet har redan börjat arbeta med detta och Maud Olofsson och Åsa Torstensson har träffat representanter från el-branschen, pressmeddelande här.

För det andra måste den el vi byter till vara bra ”grön” el. Vi kan inte ta bort fossila bränslen och ersätta med el från kolkraftverk. Vi måste hantera den el-ökning som kommer ske. Någonstans 10 TWh mer el behövs bara i Sverige om alla kör el-fordon. Det är rätt mycket. Men det kom häromdagen en rapport från IVA om att detta ”enkelt” kan lösas genom el-effektiviseringar inom andra områden. Se rapport och presentationer här. Jag hoppas att det är så. Det vore naturligtvis väldigt bra om vi vid en övergång till el-drivna fordon ändå lyckas att inte öka den totala energiproduktionen. Men är detta möjligt? Jag kan inte sia något om det, men jag hoppas att det är så.

För det tredje måste vi tänka på batteriet. Batteri brukar inte vara direkt miljövänliga. Så här gäller det att fundera ordentligt så att vi inte skapar nya miljöproblem. Jag hörde på radion för någon vecka sedan (kommer inte ihåg kanal eller program) att utvecklingen inom just batteriområdet för el-bilar går snabbt framåt. För några år sedan vägde batterierna 500 kg, nu är de nere på 100 kg. Jag uppfattade som att man då kunde åka 100 km. Men jag kan inte garantera att jag hörde rätt.

CIR-dagen 2009

Igår arrangerades CIR-dagen 2009 och temat var "Klimatsmart byggande". De olika föredragen handlade om både bostadsbyggande och anläggningsbyggande och vad det finns för möjligheter att minska el-förbrukning och utsläpp av bl.a. koldioxid. Själv var jag inbjuden att prata om "Infrastruktur och klimatutmaningen" utifrån det som Alliansregeringen presenterat i infrastrukturpropositionen. Jag valde att fokusera på utsläpp av växthusgaser och hur vi måste utveckla vår transportsystem att bli klimateffektivare för att få hållbar tillväxt för framtiden.

Förutom att ha en trafikslagsövergripande ansats och möjliggöra för användarna att göra klimatsmartare val finns också många energieffektiviseringspotentialer inom anläggningsbranschen vad gäller drift och byggande. Jag tycker att det inte pratas så mycket om detta i miljödebatten. Många gånger handlar det om hur vi ska värdera väg jämfört med spår och hur vi ska utveckla våra fordon så att de i framtiden inte behöver fossila bränslen.

Jag är helt övertygad om att det finns mycket att göra även inom drift och byggande av själva infrstrukturen, något som också tas upp i propositionen. I ett av de andra föredragen nämndes att byggbodarnas el-drift står för 70 % av den totala energiförbrukningen på en byggarbetsplats. Jag tycker det låter väldigt mycket, men är kanske sant. En byggbod är ju inte helt optimalt byggd. De brukar inte vara speciellt isolerade så vintertid behövs nog mycket el för att få upp värmen. Pågår utveckling av mer miljövänliga byggbodar som drar mindre el. Ytterligare en intressant sak att kolla upp.

Vad är då CIR kanske någon undrar. Jo, CIR är en förkortning för svenska gruppen inom CIB/IABSE/RILEM. Om nu någon blev kloklare av den förklaringen. Jag ska försöka leta fram en länk där ni kan läsa mer. Återkommer om detta.

Snacka går ju

I trafikdebatten för Miljöpartiet fram att de är emot flyget och då speciellt inrikesflyg. De vill att inrikesflyget ersätts med tåg. Visst är det så att vi behöver fundera på hur vi reser och på vilket sätt. Mellan flera av våra orter i Sverige finns en potential att övergå från flyg till tåg. Men det finns områden i vårt, då kanske främst de norra delarna, där flyget spelar en väldigt viktigt roll för näringsliv och privatresenärer. Restiden skulle i fler fall bli helt orimlig om flyget inte fanns.

Intressant då att höra Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson när han blev intervjuad av Radio Rix förra veckan. Han fick då frågan hur han reser till och från Norrland. Peter svarade då att nu reser han inte hem lika ofta, men när barnen var små blev det flyg. Annars skulle det ta för lång tid att åka fram och tillbaka över helgen. Så var det med det. Vissa förespråkare för Miljöpartiet säger en sak, andra gör en annan sak. Jag efterlyser lite mer vett och sans i trafikdebatten när det gäller miljöfrågorna från Miljöpartiets sida. Ska vi få ett merklimatsmart trafiksystem måste vi jobba systematiskt och skapa förutsättningar och incitament för människor och företagare att välja klimatsmartare alternativ. Jag är helt övertygande om att detta är rätt sätt att arbeta för framtiden. Men samtidigt måste vi vara medvetna om att det finns en rad olika faktorer som styr vårt resande. Vår uppgift som politiker är att lyfta upp miljöfrågorna högre på dagordningen och medvetengöra människor om problem och möjligheter. Jag tror däremot inte att rätt väg är att skuldbelägga dem som av en eller annan orsak ibland måste ta flyget även inrikes istället för tåg.

Lyssna på Peter Eriksson: Rix FM - klicka på Rix Morronzoo, välj morgonens gäst och leta seda upp ljudklipp 22/1 som heter Miljöpartiets språkrör Peter Eriksson gillar tweed.

Kollektivtrafikbarometern 2008

Här kommer ett lästips för den som är intresserad av kollektivtrafik. Svensk kollektivtrafiks årliga undersökning "Kollektivtrafikbarometern" har nu presenterats för 2008. Länk här. Varje år gör de en undersöknig av svenska folkets åsikter och uppfattning av vår kollektivtrafik. Det här är viktig information, inte minst för oss politiker att ha med oss för framtida beslut.

Jag har just nu inte världens bästa internetuppkoppling så jag har inte laddat ner dokumentet än och läst frågorna och svaren. Men kollektivtrafiken är en viktigt fråga som står högt på min dagordning.

Köra fortare?

Enligt Banverket skulle tågens hastigheter kunna höjas från 200 km/h till 250 km/h på en del sträckor. Kolla sr/ekot . (Jag har snabbletat mer info, men inte hittat) . Men då måste så klart en del åtgärder genomföras. Det pågår nu en diskussion om vi ska bygga höghastighetsbanor eller inte i Sverige. Jag tycker att höghastighetståg är intressant och det finns nog en framtid i Sverige. Men frågan är var och när och framför allt – hur ska det finansieras. Vi pratar om minst 150 mdkr. Sedan kanske allt är på plats om sisådär 20 år. Om höghastighetsbanor ska fungera och tågen verkligen ska kunna åka fort får det inte heller vara för många stopp och stationer på vägen. Många har önskemål om att tågen ska gå förbi och stanna just vid deras ort. Som jag redan tidigare tagit upp på bloggen så har regeringen tillsatt en utredning om höghastighetsbanor som blir klar senare i år. Då hoppas jag att frågetecknen är uträtade så att vi får ordentliga fakta för att kunna fatta beslut om framtiden.

Men oavsett vad, så är höghastighetsbanor inte realistiskt på många år även om vi börjar nu. Vi har en infrastruktur som är i stora behov av upprustning och vi behöver också ny infrastruktur på många håll. Även om alliansregeringen nu ökar anslagen för infrastruktur kommer det inte räcka långa vägar till allt som behövs.

Jag tycker att Banverkets utspel om möjligheterna att öka hastigheterna för befintliga tåg är intressant. Men jag önskar mer fakta om vad detta i så fall innebär i form av åtgärder och kostnader. Fast med tanke på strulet med X2000 och alla förseningar kan jag inte låta bli att undra om Banverkets förslag är möjligt. Enligt SJ så består ju problemen med X2000 till 60 % på grund av för dåliga spår och 40 % är orsakat av själva tågen. Men Banverkets åtgärder tar ju lite tid att få på plats. Jag hoppas då att SJ hinner få ordning på sina tåg. Annars blir det ju att kasta pengarna i sjön.

Kartlagda flaskhalsar

Den som vistas dagligen i stockholmstrafiken är väl medveten om att vi har alldeles för många flaskhalsar. Men jag tycker att det kan vara bra att faktiskt ha lite mera koll. Glädjande då att Stockholm stad och Vägverket har kartlagt inte bara Stockholms stads flaskhalsar utan har gjort en bredare kartläggning av vägnätet i Storstockholmsområdet.

Resultatet av kartläggning var inte direkt oväntat. Men för dem som inte är insatta hoppas jag ni nu får en bättre bild hur illa ställt det faktiskt är i regionen i och omkring Stockholm. Vi behöver inte bara åtgärda flaskhalsarna. Kartläggningen visar också på det behov som finns av ny infrastruktur för att skapa en annan trafikstruktur. De som är skeptiska till Förbifart Stockholm tycker jag ska gå igenom denna kartläggning noga. Tyvärr är det inte så enkelt som en del hävdar att vi genom att bara bygga spår samt införa trängselavgifter på Essingeleden kan lösa Stockholms trafikproblem. ”Stjärnsystemet” där alla vägar leder in till innerstaden tycker inte jag är varken bra eller hållbart. Inte minst om vi tänker på miljön. Vi behöver också få människor att inse att alla måste hjälpa till, byta bilen mot kollektiva färdmedel eller kanske cykla istället.

Busstrafiken står för cirka 40 % av den totala kollektivtrafiken i Stockholms. Alla flaskhalsar ställer till problem och förseningar också för bussarna. Det här skapar en ond cirkel, folk tar bilen istället, som i sin tur ökar trafiken och köerna. Jag vet av egen erfarenhet hur det är att åka buss, främst från mitt hem i Täby in till Stockholm. När jag ska till riksdagen åker jag buss till Danderyds sjukhus och byter sedan till tunnelbana. I högtrafik kan bussen ta dubbelt så lång tid än normalt.

Hur ska vi åtgärda det här då? Vi måste åtgärda flaskhalsarna så klart. Men jag tycker att det är viktigt att vi gör det på ett smart sätt. Något man också tar upp i rapporten, även om rapporten i sig inte diskuterar val av åtgärder. Jag anser att vi måste bli betydligt bättre på planering. Var ger insatser snabbast effekt? Börja där säger jag. Smådutta inte här och där utan ta fram en konkret åtgärdsplan. Snabba insatser som ger effekt direkt utförs först. Därefter åtgärdas stråken så att inte en insats på ett ställe ”förstörs” av en annan flaskhals. Nu vet jag att både Stockholms stad och Vägverket arbetar intensivt med frågorna och gör många bra saker. Men det kanske går att skruva till det än mer.

Jag önskar också att Stockholms stad och Vägverket fortsätter med uppföljningar av den kartläggning som nu utförts, åtminstone vartannat år. För att få bästa möjliga effekt tror jag på täta uppföljningar även om det också kostar tid och pengar.

För mig som sätter infrastrukturfrågorna högt på dagordningen känns det för närvarande som om det finns hopp även för stockholmstrafiken. Mycket är på gång och ansvariga politiker i området arbetar intensivt med frågorna. Bla så genomförs en rad olika trimningsåtgärder finansierade av trängselavgifterna.

Här finns artikel på SVT och länkar till rapporten och mer info på Stockholm stad.

Besök i Luleå

Igår var jag på besök i Luleå tillsammans emd min politiska sekreterare Maria. Först besökte vi Luleå Airport och fick höra om allt spännande som är på gång där. Det de jobbar allra mest nu är det fraktflyg med norsk lax till Asien som börjar gå igågn idag tisdag 20 januari. Mycket spännande för flygplatsen och regionen runt omkrin. Finns störa möjligheter att denna verksamhet kan utvecklas och även till spinn-off effekter.

Efter lunch träffade vi Pro Development Ab som är ett företag som nu på allvar startat sin verksamhet inom teknisk verksamthetsutvevkling och expertstörd. Bl.a arbetar de med olika utvecklingsprojekt, te.x. etableringen av Sveriges Bygguniversitet. De är också specielister inom områdena stål- och betongbyggnad, alla med en bakgrund inom den akademiska världen. Företaget ser sig som ett alternativ som finns mellan universitet/högskola och de tekniska konsultföretagen.

Eftermiddagen avslutades med ett besök och rundvandring på det relativt nya kulturens hus i Luleå. Mycket fint och något som Luleborna verkar mycket stolta över.

Under hela dagen hade vi med oss tre lokala moderatkollegor (Frank, Mattias och Anders). Kvällen avslutades tillsammans med Luleåmoderaterna där jag berättade om Alliansregeringens infrastruktursatsningar. Det blev en lång dag och kväll, men väldigt intressant och trevlig.

Här följer några bilder från besöket. Notera gärna den fina isskulpturen i from av en utter.

Nu börjar det intressanta

Jag har tidigare på bloggen rapporterat om alliansregeringens nya infrastrukturplan för 2010-2021. Riksdagen tog beslut 19 december och nu börjar det intressanta. Samma dag som riksdagsbeslutet beslutade nämligen regeringen om uppdrag att genomföra åtgärdsplanering. Uppdraget är uppdelat i två delar: ta fram åtgärder som ger underlag till en transportslagsövergripande nationell plan respektive länsplaner för regional transportinfrastruktur. Önskemål om nya åtgärder ska tas fram, men det finns ju också en rad projekt som redan pågår eller som redan tidigare står högt i prioritering för genomförande (men pengar har inte funnits tidigare). Det är de olika trafikverken som tar fram den nationella planen, medan länen/regionerna själva ansvarar för sina respektive områden. Dock ska alla stämma av med varandra så att det blir en så bra "total" plan som möjligt. Underlagen ska presenteras under senhösten 2009 för beslut av regeringen vid årskiftete 2009/10

Det kommer att bli en intressant och spännande tid fram till dess. Självklart har ju alla redan påbörjat detta arbete redan tidigare. Men nu är det på riktigt. Nu är det upp till bevis för länen/regionerna att faktiskt förvalta de pengar som anslås till länsplanerna. Den totala budgeten för 2010-2021 är på 417 mdkr. Av dessa går hälften till drift och underhåll av vägar och järnvägar, medan resten, 217 mdkr, avsätt för utveckling av transportsystemet. Av dessa 217 mdkr avsätts 33,1 mdkr till länsplanerna, vilket är mer pengar till länsplanerna än 2004 års planer.Flera län får stora höjningar av sina anslag, en del över 50 %. (Stockholms län får som enda län en säkning, men då ska läggas till pengar för projekt som kommer att tas på nationell plan istället för länsplan (Södertörnsleden, Rv73), vilket ger att det totalt blir mer än gamla planen - jag kommer ta upp det i ett annat inlägg inom kort). Dessa pengar måste förvaltas väl. Många olika "intressegrupper" runt om i vårt land har hört av sig till oss i trafikutskottet med önskemål om att just deras väg eller spår prioriteras och kommer med i åtgärdsplanerna. Men det är inte riksdagen som tar beslut om vilka åtägrder som kommer att ingå i planerna. Länen har med länsplanerna makten att själva ta fram förslag till åtgärder och vad de vill prioritera. För att detta ska falla ut på bästa sätt anser jag att alla inblandade nu måste lyfta blicken och se längre än den egna bakgården. Alla kan inte sitta och vakta sina egna intressen. Nu gäller att se till största möjliga nytta. Det kan faktiskt innebära att ett projekt i en grannkommun får gå före egna önskemål. Vi måste se till att använda skattebetalarnas pengar på bästa möjliga sätt. Nu är det ju så att den tidigare regeringen byggt upp en rad luftslott och lovat runt saker som tyvärr sedan inte genomförts. Behoven och önskemålen är därmed väldigt stora på många håll i hela vårt land. Alliansregeringen har höjt anslagen och ambitionsnivån. Men det kommer inte att räcka till alla de behov som finns. När jag ser alla önskemål som finns runt om i landet och inte minst i mitt eget område runt Stockholm, känns det ibland som oändliga behov.

I planeringsdirektiven listar regeringen en rad olika faktorer som ska vara styrande vid framtagande av åtgärdsplaner, gäller bl.a. trafikslagsövergripande, samhällsekonomiskt, klimathänseende, hänsyn taget till transportpolitiska mål. Listan med"krav" är lång, vilket jag tycker är bra. I direktiven för den nationella planen pekas bl.a. Förbifart Stockholm ut likaså Älvförbindelsen i Göteborg samt åtgärder som härrör till avtal om Citybanan.

Det blev ett långt inlägg och jag kommer inom kort att återkomma med mina kommentarer och synpunkter om hur jag ser på detta för Stockholmsområdet där jag själv bor och arbetar - vad kommer de nya infrastruktursatsningarna innebära konkret för vår huvudstad?

För mer information om åtgärdsplaneringen: Regeringen

Klart med Täby Centrum

Nu ett inlägg med lokalanknytning, men även intressant för hela Stockholmsregionen. Alla avtal om utbyggnaden av Täby Centrum är klara och också påskrivna av Unibail-Rodamco. Nu ska vi i fullmäktige ta beslut på extramötet den 26 januari.

Täbycentrum-projektet har pågått under många år där många politiker och tjänstemän slitit hårt och nu tas nästa viktiga steg. Beslut om alla avtal och detaljplan. Sedan återstår ett antal år av byggnation. Bli säkert en stökig period för boende och besökare till området. Men sen, när allt är klart. 850 nya lägenheter, ett helt nytt torg stort som Mariatorget, 1500 nya parkeringsplatser mm. Men det mest positiva och intressanta med hela projektet så som jag ser det är att Täby nu faktiskt äntligen kommer att få en stadskärna. En riktig sådan, inte som idag bara en massa parkeringsplatser. Idag när själva Centrum och butiker är stängda är det inte speciellt mycket liv och rörelse. Jag ser framför mig en levande stadskärna med torget som kommer att bli något speciellt, ett extra vardagsrum för alla Täbybor och andra besökare. Sedan känns det bra att vi med de nya lägentheter utnyttjar den närhet som finns till redan existerande kommunikationer som pendeltåg och bussar. De finns de som vill att även tunnelbanan förlängs till Täby Centrum. Ja, varför inte, om det är möjligt är jag positiv till en sådan idé.

Äntligen elitklasser inom teoretiska ämnen

10 gymnasieskolor kommer nu att få starta elitklasser inte inom idrott som redan finns på många platser utan nu handlar det om teoretiska ämnen sommatematik, naturorienterade ämnen, samhälle eller humaniora. Detta är inte en dag för tidigt. Specialklasser för olika idrotter, musik och liknande har vi haft länge. Men jag upplever att det finns ett visst motstånd när det gäller elitklasser inom mer "vanliga" ämnen som t.ex matematik. varför då? Varför är det inte lika fint att vara bra på matematik eller samhällsämnen? Då träder den sk jantelagen in. Vi ska vara lite sådär lagom vanliga och lagom duktiga. Inte sticka ut. Men så fort det handlar om musik eller idrott då är det helt plötsligt ok att vara en talang eller ett löfte och det är självklart med klasser som är intriktade mot t.ex. fotboll. Varför då? Jag anser att det är minst lika viktigt, om inte mer viktigt, att uppmärksamma, stimulera och ge möjligheter för elever duktiga inom t.ex. matematik att också få ägna sig åt sin talang- låt så vara att det handlar om variabler och funktioner snarare om antal timmar på träningsbanan. Jag tror att detta kommer att bli något väldigt bra för alla de som har teoretiska talanger att kunna få spceialisera sig än mer. Inom skolorna är vi idag bra på att lyfta upp problem och hantera de som inte har det så lätt i skolan. Än väl så viktig uppgift. Men vi får inte glömma bort att det finns de som har det lätt för sig i skolan och även de behöver utmaningar för att kunna utvecklas. Jag lånar ett av Gert Fylkings uttryck - Äntligen!

Här finns länkar till mer information: DN, SvD, AB

Invigning av märkesåret 1809

Idag har vi vid en ceremoni i riksdagen invigt och högtidlighållt märkesåret 1809. Vad är nu märkesåret 1809 kanske några (eller många) frågar sig. Jo, år 1809, alltså för 200 år sedan gick Sverige och Finland skilda vägar. Detta efter mer än 600 års riksgemenskap. Sverige har sedan dess inte varit i krig. Medan Finland har upplevt flera svåra krig, senast under andra världskriget. Men trots att våra två länder gick skilda vägar för 200 år sedan så måste man säga att det blev en lycklig skilsmässa. Vi har idag väldigt goda relationer våra länder emellan och varje nyvald statsministers första utlandsbesök är att just besöka sin "bundsförvant".

Vid ceremonin fanns svenska och finländska riksdagsledamöter såväl som kungligheter, statsministrar, president mfl representerade.

Länk till riksdagens ceremoni och talen finns här och mer om märkesåret finns här.

SkyCab - svensk spårtaxi

Lite av en slump träffade jag vd:n för SkyCab på förra veckans Tansportforum i Linköping, eller snarare på tåget på väg till Linköping. SkyCab är ett företag som arbetar med utveckling av spårtaxi, dvs små förarlösa fordon som går på banor en bit över marken. Jag fick lära mig att den rätta termen är spårtaxi, inte spårbilar som en del använder. Det är i egentlig mening inga bilar som någon fysiskt kör. Spårtaxi är förarlösa fordon som transporterar folk. Jag kan hålla med om att de tlåter lite science-fiction. Men väldigt spännande. Därför träffade jag idag SkyCab för att få mer information. Det var ett riktigt spännande möte med mycket intressant information. SkyCab samarbetar med Hofors kommun och startar nu ett nationellt centrum för utveckling av spårtaxi i Hofors. SkyCab har utnämnts av WWF till en av Sveriges 12 främsta klimatentreprenörer och blivit listade på One Big Thing av USA:s ambassadör Michael Wood i Stockholm som ett av de 28 ursprungliga "hetaste" svenska Cleantech-företagen, för att bara nämna några saker. I Dagens industri igår 13 januari fanns SKyCab med i deras Miljöteknikbilaga. Otroligt spännande och intressant läsning. Kolla länk här.

Det finns flera som arbetar med utveckling av spårtaxi, men enligt SkyCab arbetar de på ett lite annorlunda sätt och annan teknik. Nästa steg för SkyCab är nu att gå vidare in i implementeringsfasen. Mycket spännande att följa för framtiden. SkyCab har gjort en del studier i samband med arbetet med att lösa kollektivtrafikfrågorna till/från Arlanda. Helt klart högintressant. Här är länk till SkyCabs hemsida.

Jag måste säga att jag inte varit direkt insatt i hur spårtaxi funkar eller dess potential som kollektivt färdmedel och som en del i att klara klimatutmaningen. När jag hört talas om spårtaxi (eller kanske oftast den felaktiga benämnigen spårbilar) tidigare har det mest varit lite väl mycket science-fiction stämpel på det hela och för visionärt. Nu tycker jag att man ska vara visionär, utan visioner kommer man ingenstans. Men man måste också kunna gå från det visionära stadiet till det verkliga. Kanske beror det på att förespråkarna allt för mycket lanserat det som ett system att lösa t.ex. alla transporter i Mälardalen. Kanske inte helt realistiskt. Snarare är spårtaxi ett komplement för att binda ihop redan befintlig kollektivtrafik. Nu är jag inte på något sätt detaljinsatt i SkyCabs arbete eller för den delen någon annan spårtaxiutvecklares arbete. Men jag ser att det helt klart finns en potential för framtiden.

Stockholms Varjehanda

I senaste numret (nummer 8 sedan starten 2007) av tidningen Stockholms Varjehanda har jag skrivit en krönika om regeringens infrastruktursatsningar. Läs krönikan här.

Stockholms Varjehanda är en länstidning med nyheter i samhällsperspektiv som ges ut av Täbybon Mac Lennart Lindskog. Han ger även ut Täby Allehanda som är mer inriktad mot lokala nyheter i Täby. Vill du läsa mer finns länk här till Stockholms Varjehanda och här till Täby Allehanda.

Skatteutjämning och grundlagsutredningen

Före jul presenterades resultaten från grundlagsutredningen av en enig utredningsgrupp med representanter från alla riksdagspartier. Det finns en hel del bra förändringar som föreslås i utredningen, men inte när det gäller skatteutjämningen. En enig grundlagsutredning föreslår att skatteutjämningen grundlagsfästs. Man kan ju då fråga sig om de uttag från kommuner som hittills gjorts därmed är gjorda i strid med gällande grundlag? Enligt socialdemokraterna är just frågan om att grundlagsfästa skatteutjämningen en av de viktigaste frågorna i utredningen. Jag är inte alls glad över detta utan vill istället se att man gör en ordentlig översyn över hela skatteutjämningssystemet och gör om det så att det blir mer rättvist och får rätt effekter. En kommun som idag vill satsa för att förbättra för sina kommuninvånare riskerar att istället få se minskade pengar på grund av just skatteutjämningssystemet. Min moderata kollega och tillika kommunstyrelseordförande i Täby, Leif Gripetsam, skriver om detta på sin blogg idag. Inlägget hittar du här. Leif har tillsammans med sju andra partikollegor skrivit en bra debattartikel om detta på Newsmill.

Mer pengar kvar

Här kommer tips om en hemsida som heter http://www.jobbskatteavdrag.se/ där du själv kan räkna ut hur mycket mindre skatt du behöver betala efter införandet av jobbskatteavdraget. Nu är vi inne på del tre av jobbskatteavdraget som ger mer pengar i plånboken som ökar den enskildas rätt att bestämma över sitt liv och sin ekonomi. Dagens industri skriver om detta i en artikel också - kolla här.

Skärpta krav på bilköp

Regeringen har idag tagit ett väldigt klokt beslut om att statliga myndigheter från den 1/2 i år endast får köpa miljöfordon. Beslutet gäller även upphandling av taxiresor och hyrbilar. Successivt ska fordonsparken också förses med alkolås och målet är att minst 75 % av fordonsflottan har alkolås 2012.

Flera kommuner och landsting och även privata företag har redan insett vikten av miljömässigt bättre och säkrare fordon. Jag hoppas nu att dagens beslut innebär att fler följer efter. Inte vill väl någon vara sist nu när alla statliga myndigheter byter ut sina fordonsparker mot mer miljövänligare och säkrare alternativ?

Länk till mer info finns här.

Transportforum

Idag har jag varit på VTIs (Väg - och transportforskningsinstitutet) årliga arrangemang Transportforum. Under två dagar avhandlas det mesta inom transportsektorn, allt från trafiksäkerhet för barn till miljövänligare flyg och energieffektivare väg- och banhållning. Totalt är det 69 sessioner under två dagar med många hundra presentationer. Väldigt intressant även om man bara hinner gå på ett fåtal föredrag. Själv lyssnade jag bl.a. på föredrag om miljövänligare flyg, kollektivtrafik, spårtaxi och även lite annat smått och gott. Transportforum är ett bra sätt att träffa folk inom branschen och knyta nya kontakter för framtiden.

Jag har varit på Transportforum förr och även haft egen presentation, men det var ett antal år sedan när jag jobbade med forskning om betongvägar. Jag träffade på en del "gamla" kollegor vilket var väldigt trevligt.