5 saker politiker borde veta om betong

Idag lobbas det intensivt från träindustrin om att bygga i trä är klimatsmart. Tyvärr hänger även regeringen med på detta. Dock har den nationella träbyggnadsstrategin som infördes av Göran Persson avslutats. Men Näringsdepartementet med Maus Olofsson i spetsen fortsätter oförtrutet att sjunga träets lov.

Jag har inget emot att det byggs i trä. Varje material har sina fördelar och alla material har en plats. Rätt material på rätt plats vid rätt tidpunkt tycker jag är rätt inställning. Men jag motsätter mig den ensidighet som råder. Vi kan lugnt påstå att träförespråkarna har lyckats i sin lobbying. Som "betongdoktor" upprörs jag över den information som framförs av träindustrin - att bygga i trä är att bygga klimatsmart. Men så enkelt är det tyvärr inte. Ska vi bygga klimatsmart måste hela byggnadens livslängd omfattas och det är ju så att ca 85 % av energiförbrukningen uppstår under själva användingsfasen. Att då påstå att trä skulle vara mer miljövänligt jämfört med andra byggmateril eftersom trä växer i skogen. Så enkelt är det ju inte. Jag anser att utvecklingen av klimatsmart byggande måste utgå från byggmaterialneutralitet. Klimatsmart byggande handlar om system och sedan finns andra aspekter som säkerhet (t.e.x översvämning). Nåväl, betongbranschen har nu tagit upp bollen och börjat inse att de också måste lobba för sin sak. Det här tycker jag är bra, dessutom arbetar de just med att vi inte ska slåss byggmaterial emellen utan istället samarbeta för att utveckla klimatsmart byggande än mer. Vi får inte heller glömma andra byggmaterial än trä och betong.

Nåväl, i senaste numret av Tidskriften Betong finns det med en artikel om just ovanstående samt en liten faktaruta med 5 saker politiker borde veta om betong. Nu kan ju detta vara intressant även för icke-politiker också. Jag har därför lag in texten från den faktarutan här nedan (med tillstånd från Tidskriften Betong).




MILJÖN FÖRST: Betong är ett hållbart material med lång livslängd. Än idag finns det betongbyggnader kvar från romartiden. Tillverkningen av cement är dock energikrävande och cementtillverkningen svarar för cirka 4-5 procent av världens totala koldioxidutsläpp.
Jämförande livscykelanalyser som gjorts på Chalmers och vid IVL Miljöinstitutet visar liten skillnad i miljöpåverkan när du väljer olika stommaterial. Totalt sett används det lika mycket
energi för att tillverka en kubikmeter betong som en kubikmeter träreglar. Cement- och betongtillverkare arbetar ihärdigt för att minska cementets miljöpåverkan genom användning av alternativa bränslen, alternativa material och att ta fram nya metoder för bland annat koldioxidlagring.

BETONG SPARAR ENERGI: Undersökningar visar att du kan spara upp till 15 procent av energin för uppvärmning och 20 procent av energin för kylning genom att använda värmetrögheten i en betongstomme. Betong kan värma på natten och kyla ner på dagen.

BETONG MÖGLAR INTE: Betong är ett oorganiskt material som ger en god innemiljö utan fukt och mögel.

BETONG BRINNER INTE: Riskerna för att bränder utvecklas till omfattande storbränder är mer än elva gånger högre i flerbostadshus med trästommar än i motsvarande betonghus.
Dessutom är kostnaderna för skador som uppstår fem gånger högre per lägenhet i trähusen.

BETONG DÄMPAR LÅGFREKVENT LJUD: som bastoner och dunsljud. Hus med betongstommar klarar lätt av högsta ljudklass. Betongen i sig ger en god ljudisolering med måttliga konstruktionstjocklekar.

Dessutom bidrar Betongindustrin till ett levande samhälle. Över 6 000 personer är direkt
sysselsatta inom betongindustrin. Det finns ungefär 300 fabriker runtom i landet och många av dessa har stor betydelse för sysselsättningen på den lokala orten.

Bilar på spår?

Är bilar på spår (spårbilar, spårtaxi) lösningen för framtiden för att minska klimatpåverkan från transportsektorn? Nej, jag tror inte att det är lösningen, men det kan vara en dellösning för vissa särskilda platser. Utvecklingen av spårbilssystem har pågått under flera år av olika bolag. Men det är fortfarande så att mer kunskap behövs och framför allt försök i verkligheten i större skala. Det finns företrädare som anser att spårbilssystem skulle vara lösningen på bl.a. Stockholmsområdets trafikproblem och som gärna ser ett fullt utbyggt spårbilssystem över hela vår region. Fast det där tror jag inte på alls. Jag tror på spårbilssystem som ett komplett, t.ex. för att knyta ihop kollektivtrafik inom ett område med kollektivtrafik inom ett annat. Det kan också vara en lösning för att få till bättre kollektivtrafik till/från Arlanda, eller inom andra ”begränsade” områden. Ja, det finns fördelar med spårbilssystem jämfört med vanlig biltrafik. Men det finns också nackdelar. Spårbilar kräver en helt ny infrastruktur i form av spår som ska gå i luften.

För att få veta mer om möjligheterna med spårbilssystem tillsatte regeringen i våras en utredning. Idag presenterades utredningen för regeringen där det finns förslag till att gå vidare med sk pionjärbanor. Det är nästan 30 kommuner som anmält intresse för att delta. För att detta ska bli möjligt konstateras att staten måste vara beredd att driva på och också hjälpa till med finansieringen. Jag tycker att det här med bilar på spår är intressent. Vi ska inte stänga dörren till något, men samtidigt måste vi vara realistiska och verkligen fundera på hur vi ska använda infrastrukturpengarna. Vi får inte glömma bort allt det som redan finns som behöver underhållas, likaså andra viktiga spår- och vägprojekt. Det är lite som med kraven på att bygga höghastighetsbanor. Det är lätt att ha en önskelista, men inte lika lätt när pengarna inte räcker till allt utan man måste prioritera (fast så verkar det inte fungera för vänsteroppositionen so verkar ha hur mycket pengar som helst nu när det är i opposition). Eftersom åtgärdsplaneringen för 2010 -2021 nu pågår ser jag denna utredning om spårbilar som ytterligare ett viktigt underlag inför beslut för framtiden. Ju mer vi vet, desto mer säkra kan vi vara på att fatta bra beslut. Regeringen har nu ett ansvar att göra en ordentlig beredning av även detta med spårbilssystem och möjligheterna inför framtiden.

Här finns mer information.

Viktigt att det fungerar

Jag har ett politiskt uppdrag som ersättare i Norrvatten (ett kommunalförbund i Stockholmsområdet). Det här är ett intressant uppdrag som ger mig möjlighet att lära mig mer om hur det fungera kring dricksvattendistribution. Det är många som tar vattnet som något självklart – det är ju bara att vrida på kranen som kommer det friskt drickbart vatten. Men det ligger en hel del bakom för att allt ska fungera. I veckan har jag lärt mig ännu mer om vatten och hur det fungerar – vi i styrelsen för Norrvatten gjorde studiebesök på flera av anläggningarna för distribution av dricksvatten. Bl.a. besökte vi en pumpstation, flera vattenreservoaren (=vattentorn), ett grundvattenverk och sedan avslutade vi med styrelsemöte på Görvälnverket i Järfälla. Tyvärr hanns det aldrig med någon rundvisning på Görvälnverket, men det vill jag gärna se i framtiden. Våra vattentorn är också utmärkta utsiktstorn, de kanske går att utnyttja även ur publik synvinkel i framtiden?

När det gäller kommunaltekniska bitar som t.ex. vatten, avlopp och sophämtning så är det saker som man bara tar för givet. Det finns där och det fungerar alltid. Men när det inte fungerar då kan det bli stora effekter och påverka många människor. Därför tycker jag att fler borde intressera sig för de här sakerna och vi måste också diskutera dessa frågor mer politiskt. Idag är den politiska debatten väldigt fokuserad på ”mjuka” områden, medan de tekniska delarna inte är lika intressanta. Min enligt min åsikt är de tekniska delarna en grundförutsättning för att övriga samhället ska fungera.
Vill du veta mer om Norrvatten – kolla då här.

Flyget ska minska sina utsläpp

I New York diskuteras klimat i FN och på DN rapporteras nu att flygindustrin ska halvera sina koldioxid till 2050. Detta ska göras med hjälp av grön teknologi och det sägs vara ett utspel för att undvika beskattning och biljetter.

Flyget är viktigt och något som vi behöver, men flyget behöver ta sin del av klimatansvaret. Flyget utmålas ofta som en miljöbov, men ser man till totala antalet koldioxidutsläpp utgör flyget inte ens 2 %. Men bara därför kan flyget inte bry sig. Inte oväntat är Svenska Naturskyddsföreningen skeptiska och de menar också att flyget borde klara av den här målsättningen betydligt snabbare. Jag kan inte sia i om detta är sant, men jag tycker att det är viktigt med realistiska målsättningar och inga floskler.. Dock hoppas jag till fler efterföljare, dvs att det blir inne i att försöka sänka sina utsläpp så mycket som möjligt och att ambitionerna höjs vartefter tekniken tillåter nya lösningar.

En drastisk lösning för att minska flyget ustläpp skulle ju vara att vi helt enkelt slutar flyga. Men det är inte realistiskt, det hoppa jag att även Naturskyddsföreningen förstår.

En budget för att jobba Sverige ur krisen

I förra veckan berättade jag om de infrastruktrusatsningar (1,6 mdkr) som finns med i budgeten som debatteras i Riksdagen idag. Alliansen lägger en budget för att jobba Sverige ur krisen. Ett sätt att skapa ytterligare arbetstillfällen är bl.a. att satsa mer på infrastruktur. Men detta är som sagt bara en del av alla de satsningar som görs. Här finns länk till hela budgeten.

Nytt förslag om kollektivtrafik

Som jag redan skrivit om på bloggen så pågår ett arbete med att ta fram en ny kollektivtrafiklag. En utredning har presenterats för regeringen med ett förslag som har gjort att det nu debatteras kollektivtrafik på många håll. Detta är bra. Förutsättningar för att vi ska kunna ta viktiga steg för framtiden känns som en realitet. Men exakt hur det landar och hur den nya lagstiftningen ska utformas är inte alls klart på något sätt. Beredningsarbete pågår inom Regeringskansliet och vi i Riksdagens trafikutskott kommer också att ägna en hel del tid på detta (bl.a. en hearing). Fram till nu har det pågått remisstid och det har inkommit många remisser som nu ska gås igenom. I alla fall jag kommer att ägna en hel del av min tid till detta.

Svensk Kollektivtrafik har redan tidigare lanserat en idéskiss till en affärsmodell för att utveckla kollektivtrafiken och göra den mer attraktiv. Nu har organisationen arbetet vidare och i sitt remissvar till regeringen har de lanserat ett eget förslag. Länk finns här.

Jag har inte läst Svensk Kollektivtrafiks förslag, men de skriver själva i ett nyhetsbrev som jag fick nyss att de största skillnaderna i deras förslag jämfört med utredningens förslag är reglerna för marknadstillträdet.

Jag har själv en del synpunkter och frågor kring utredningen som presenterats av Lundin. Därför tycker jag att det är viktigt att vi går igenom för- och nackdelar av alla inkomna förslag och remissvar. Jag anser att det viktigaste är att vi gör vettiga förändringar, men att vi vågar göra förändringar, men inte att vi kör på i hundra fyrtio utan att det till slut blir ett bra och genomtänkt förslag till ny kollektivtrafiklagstiftning som håller för framtiden. Vi ska göra förändringarna med utgångspunkt att sätta resenären i centrum och att få fler att åka kollektivt.

Mer pengar till infrastruktur

I höstens budget finns en ytterligare förstärkning av anslagen till infrastruktur om1,6 mdkr. Viktiga underhållsåtgärder kommer nu kunna tidigareläggas och pågående projekt kan genomföras i snabbare takt. Satsningen omfattar också en höjning av TEN-anslaget med 100 mnkr. Bra med extra förstärkning och också bra att det satsas på det eftersatta underhållet. Alliansen tar krafttag för att beta av det underhållsberg som finns (över 50 mdkr i eftersatt underhåll för väg och spår). I den nya åtgärdsplanen för 2010-2021 förstärks underhållet för väg med 25 % och spår 32 %. Nu blir det alltså en ytterligare förstärkning i närtid. Inte nog för att satsningen är bra för vår infrastruktur, den är också bra för att skapa arbete och sysselsättning.

Jag som tycker att infrastruktur är ett av de mest spännande politikområdena är förstås väldigt glad över det arbete som Alliansen gör och kommer att fortsätta med inom transport- och infrastrukturområdet. Visste ni att Alliansens alla satsningar på infrastruktur innebär att numera satsas ca 40 mdkr per år inom området? Min åsikt är att detta är väldigt bra, men jag ser gärna än mer fokus på infrastruktur. Men det finns ju en hel del andra väldigt viktiga politikområden som också behöver sitt.

Läs mer här.

Utredningsförslag om höghastighetsbanor

Gunnar Malm lämnade idag sitt utredningsförslag om höghastighetsbanor till Regeringen.

Det är en gedigen utredning som presenteras, speciellt med tanke på den korta utredningstiden. Men det är viktigt att detta material har tagits fram med tanke på den åtgärdsplanering som nu pågår. Som infrastrukturminister Åsa Torstensson sa på presskonferensen, detta är ”ett gigantiskt underlag för ett samhällsbygge”. (Presskonferensen finns utlagd på Regeringens hemsida, se länk nedan.) Det är precis vad det är. Ska vi bygga höghastighetsbanor i Sverige handlar det faktiskt om en byggnation i klass med att stambanorna byggdes på 1800-talet.

Utredningen föreslår två banor Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö, som byggs ut etappvis. Projekten bedöms vara lönsamma och ge samhällsekonomisk vinst. Totalt handlar det om 125 miljarder kronor.

Nu går utredningens förslag ut på en bred remissrunda som avslutas 16/11. I början på november kommer det också att hållas en hearing med berörda remissinstanser. Sedan den 26 januari är det sedan tidigare planerat en hearing om den pågående åtgärdsplaneringen, där nu också höghastighetsbanor kommer att tas med. Åsa Torstensson fick frågan på presskonferensen om beslut om höghastighetsbanor kommer att tas samtidigt med övrig åtgärdsplanering eller om det kommer en separat proposition före valet. Det går i dagsläget inte att säga enligt henne. Jag tycker att det är rimligt att inte hasta fram ett beslut, men inte heller dra det i långbänk. Går det att lösa finansiering och genomförande finns ingen anledning att vänta. Prioriteringar inför framtiden är det som gäller. Om vi ska bygga höghastighetsbanor, vilka andra projekt kan då inte bli av?

Men det finns en hel del frågetecken kvar att lösa. Det första är självklart finansieringen. I förslaget ingår medfinansiering genom bl.a. höjda banavgifter och att berörda kommuner och regioner hjälper till. De sistnämnda förväntas gå in med 15 % vilket motsvarar 19 miljarder. Nu är det här med medfinansiering frivilligt. Fast samtidigt är frågan om de som nu skriker efter höghastighetsbanor också är beredda att betala för dem. I de höghastighetsbaneprojekt som pågår i andra europeiska länder är detta med medfinansiering inget konstigt. Jag tror att vi måste börja se på det här med infrastruktur med nya ögon. Kraven på ny infrastruktur är många och ja, staten ska ha huvudansvaret, men ska det kunna byggas ut i snabbare takt, i enlighet med många önskemål, är enda förutsättningen att man ser till nya finansieringslösningar. Väl fungerande infrastruktur är faktiskt en grundförutsättning för ett fungerande samhälle och framtidens välfärd. Men lånefinansiering då? Jo visst, det kan vi göra, men det är inte alls gratis som en del tycks tro. Räntorna kostar framtiden mycket pengar som då ska tas från befintliga anslag. Det är ingen lätt nöt att knäcka, det finns för och nackdelar med alla finansieringsmodeller.

Ett annat frågetecken är bansträckningarna. Helt klara förslag finns inte och jag förväntar mig att det är många som vill ha banan nära sig. Men samtidigt kan det inte bli så många stopp om beräknade tidsvinster ska uppnås. Jag undrar om alla har tänkt på det.

Det är bra att den här utredningen kommer nu, att det verkar ha gjorts ett bra jobb och att regeringen nu har ett ordentligt underlag att arbeta vidare med. Jag ser fram emot det fortsatta arbetet och detta är något som jag kommer att följa noga.

Här finns länk till utredningen och presskonferensen från tidigare idag: Regeringen

Med rätt styre

Allt fler stockholmare väljer att cykla till och från jobbet. Det här är otroligt bra, vårt trafiksystem skulle vara än värre om inte alla dessa personer cyklade. Allt fler cyklar dessutom året runt oavsett väder. När jag jobbade på Trafikkontoret i Stockholm stad (jag är ju nu tjänstledig eftersom jag sitter i Riksdagen) så arbetade jag bl.a. med drift och underhåll av gator, vägar och cykelbanor mm. Just när det gäller snöröjning såg vi att det var viktigt att även de mest använda cykelstråken också prioriterades och inte bara alla huvudleder så fort det kom snö.

DN tar just nu upp det här med vikten av fungerande cykelstråk, vilket jag tycker att det är bra. Men känns lite trist att de fokuserar så mycket på vilken budget som just Trafikkontoret avsatt för cykelåtgärder samt att det mest fokuseras på investeringar. Det är självklart att det behövs investeringar för att bygga ut cykelvägnätet, knyta ihop kommuner eller kommundelar med varandra, bygga bort felande länkar mm. Men minst lika viktigt är att se till att underhålla de cykelvägar som redan finns idag. Allt för många glömmer bort att det finns fler förvaltningar inom Stockholm stad som också genomför åtgärder, bl.a Exploateringskontoret. Frågan om att kunna ta med cykeln på bussen, pendeltåget eller i tunnelbanan är viktigt. Sedan finns det naturligtvis saker som man måste fundera på, t.ex. hur det praktiskt ska fungera i rusningstrafik.

Frågan om det inte är dags att prioritera cyklarna framför andra trafikslag då? Så här tycker jag. Verkligheten är inte så enkel att endast ett trafikslag kan vara allena rådande. I en stadskärna kommer det alltid att finnas varuleveranser, t.ex. handlare, restaruanger m.fl. har ju ingen verksamhet om inte varutransporter fungerar eller andra transporter till och från. Färdtjänst måste komma fram och även andra persontransporter. Sedan måste det finnas plats och säkerhet för gående. Utmaningen består i att ta till sig verkligheten och sedan skapa ett system där alla får plats och kan utnyttja sin potential.

SL får bättre tillgång till biogas

SL har sedan Alliansen tillträdde 2006 börjat arbeta mer målinriktat med miljöfrågorna. Det är också något som man också börjar se mer av i SL:s reklam. Bra tycker jag. En av målsättningarna är att hälften av all busstrafik ska köras på förnybart vid utgången av 2011 och till år 2025 ska alla busstrafik ha skiftat över till förnybart drivmedel. Det är ett väldigt långsiktigt mål och jag hoppas att det finns möjlighet att snabba på det hela. En viktig och central del i detta är ju tillgången till förnyelsebara drivmedel. Bra då att SL har gjort ett avtal med Stockholm gas om leveranser av biogas till den nya bussdepån vid Gubbängen.

På med bältet!

Bilbältet fyller 50 år - grattis! OM alla nu bara använde bilbältet skulle vi kunna "spara" 50 liv per år i trafiken. OM dessutom trafikanterna kunde respektera hastighetsgränserna så skulle ytterligare ca 100 - 150 liv räddas per år. Tänk så enkelt det skulle vara om nu inte bara OM fanns vill säga. Så på med bältet och håll hastigheten!

Vägverket

Ja till Förbifart Stockholm och nytt trafikverk

Idag har det verkligen varit en riktig infrastrukturdag. Regeringen har beslutat att ge klartecken för Förbifart Stockholm. Förbifarten är en viktig del i att bygga framtidens trafiksystem i Storstockholm. Essingeleden har för länge sedan slagit i taket och visst är det väl lite halvlustigt att den som inte ens ska till Stockholm måste runda husknuten på Karolinska för att ta sig förbi.

Förbifarten löser inte allt, men den är viktig för att knyta ihop södra och norra delarna av Stockholm, men också för att knyta ihop Mälardalen på ett bättre sätt. Mp verkar leva i en drömvärld där de tror att spår och tåg skulle kunna ersätta all biltrafik. Så ser det inte ut ute i landet och inte heller i Stockholm. En satsning på det ena utesluter inte en satsning på det andra. Vi blir mer och mer rörliga och arbetsmarknaderna växer. Då måste vi se till att skapa trafiksystem som bidrar till detta och ta med faktorer som miljö och klimat. Förbifarten kommer in som en viktig del, stora satsningar på kollektivtrafik är en annan. Mp verkar förresten helt ha glömt bort att merparten av Sveriges kollektivtrafik går på buss, även om vi i Stockholm har en väldigt stor spårandel i och med tunnelbanan.

Ska bli intressant att följa den röd-gröna utvecklingen i frågan – å ena sidan Mp:s klara nej, å andra sidan positiva socialdemokrater. Sedan har vi Orhlys gäng också. Men stockholmarna vet idag att med moderat ledarskap händer det saker. Socialdemokraterna har haft vilja på papperet men aldrig kommit till skott.

Regeringen beslutade också idag att inrätta ett Trafikverk och att lägga ned Vägverket och Banverket från den 1 april 2010. Dessutom bildas myndigheten Trafikanalys som bl.a. ska göra en del av det som SIKA tidigare gjort (Sika läggs då också ned). Bra, bra, och ännu mera bra är min kommentar. Alliansen visar återigen på handlingskraft och fokus på infrastruktur i syfte att skapa långsiktigt hållbar tillväxt och utveckling.

Personligt

Detta inlägg är uppdaterat då jag insåg att det kunde misstolkas. Ber om ursäkt för det.

Nu inför SJ personliga biljetter för att kunna stävja den svartabörhandelsom pågår med de allra billigaste, sk 95-kronors biljetterna. Jag tycker att det är viktigt att det finns billiga biljetter, t.ex för den som inte är så kinkig med när på dygnet resan går. Dock trist att andra försöker sko sig på detta. Jag har inga problem med att biljetterna blir personliga och att legitimationskontroll sker för egen del då mina biljetter för det mesta köps via resebyrå och då finns namnet automatiskt på dem Så fungerar det ju redan inom andra resor, t.ex. flyg och båt. Men jag förstår samtidigt att det kan kännas lite DDR över det hela då vi är vana att kunna resa på tåg utan att leg-kontroll. Frågan är om det finns andra sätt att motverka andrahandsförsäljningen. Kanske att leg-kontrollen bara gäller dessa biljetter. Däremot kan SJ via frivillig inlämning av t.ex. mobilnumret ge större kundservice för dem som så önskar, t.ex. för dem som gärna vill bli kontaktade vid förseningar eller så.



SvD, DN