Resenärsforum

Resenärsforum är en organisation för kollektivtrafikresenärer och igår var jag inbjuden till deras årsmöte för att berätta om Alliansens arbete inom infrastrukturområdet. Jag berättade övergripande om vad som hänt och händer – infrastrukturpropositionen, pågående åtgärdsplanering, nytt förslag till transportpolitiska mål, kollektivtrafikutredningen, klimatutmaningen och hur vi ska få fler att åka kollektivt. Jag fick många intressanta frågor som främst handlade om satsningar på infrastruktur. Vi moderater utmålas, tyvärr, för att vara emot kollektivtrafik. Detta påstående kan inte vara mer fel. Kollektivtrafik är otroligt viktigt, dels som ett medel för att klara klimatutmaningen, dels ett medel för att förbättra framkomligheten och minska trängseln i storstäder. Sedan finns det en rad flera positiva effekter till, t.ex. ökad trafiksäkerhet. En del personer inom oppositionen tror att alla satsningar på kollektivtrafik handlar om att bara göra satsningar på spår. Men världen är inte så enkel. För att få en väl fungerande, effektiv och attraktiv kollektivtrafik behöver vi göra mycket mer. Kollektivtrafik handlar inte bara om det som går på spår, buss utgör en stor del av kollektivtrafiken, speciellt om vi blickar ut utanför storstäderna. Sedan får vi inte glömma sjöfarten som också spelar roll. Taxi är också en del av kollektivtrafiken, jämför t.ex. färdtjänst … ja listan kan göras lång.

Satsningar på kollektivtrafik kräver satsningar på alla trafikslag, översyn av och förändrad (anpassad till dagens samhälle) kollektivtrafiklagstiftning. Just detta är vad vi Moderater och Alliansen arbetar med på alla nivåer. Jag brukar säga att i princip alla satsningar som vi gör också syftar till att förbättra för kollektivtrafiken. Miljöpartiet tycks tro att satsningar på väg per automatik innebär att det bara byggs nya motorvägar. Visst behövs det nya motorvägar, men det är bara en del av vägsatsningarna. Mer viktigt är att genomföra trimningsåtgärder så att vi får befintligt infrastruktursystem att fungera på bästa sätt. Först då vi får möjlighet att utveckla kollektivtrafiken än mer så att fler väljer att resa på detta sätt.

På mötet diskuterade vi också mycket kring resenärernas möjligheter att påverka. Snart presenteras ett delbetänkande från kollektivtrafikutredningen och då kommer det att arrangeras seminarier för olika intressenter. Jag fick flera frågor om hur ”en vanlig resenär” ska kunna vara med och påverka detta arbete. För mig är det självklart att de förändringar och satsningar vi gör inom kollektivtrafikområdet måste ha fokus på resenärerna, brukarna av systemet. Därför måste vi på bästa sätt fånga upp deras synpunkter. Jag tror att ett sätt är just de intresseorganisationer som finns för resenärer att göra sin röst hörd. Sedan tycker jag att man ska vända sig till oss politiker. En intressant synpunkt som kom var att det görs olika undersökningar om hur resenärer upplever kollektivtrafiken, t.ex. punktlighet, trygghet – dvs. resenärerna får sätta betyg på befintligt system, men sällan får resenärer frågan om hur de vill ha det i framtiden. Det här är viktigt, vi måste ha visioner! Om det stämmer att det inte finns sådana frågor i resenärsundersökningar vet jag inte, men det kan vara värt att fundera på vilka frågor som ställs och hur de ställs – svaren är ofta beroende av just detta.

Sedan kom ett förslag om att införa högre bensin- dieselskatter för stockholmare för att minska trängsel och få fler att åka kollektivt. Inget förslag som jag applåderar eller ens funderar på. JAg tror inte EU skulle gilla detta heller. Jag redogjorde då lite kort för det som gäller transportsektorn i klimatpropositionen. Varje fordonsägare ska betala fordonsskatt och drivmedelsskatt utifrån utsläppen som genereras. Mer miljövänligare fordon får betala lägre fordonsskatt (eller ingen alls de fem första åren om den klassas som miljöbil).

Planeringen pågår för fullt

Åtgärdsplaneringen för infrastruktur för åren 2010-2021 är nu i full gång. Tills hösten ska allt presenteras för regeringen som sedan ska fatta beslut. Nytt är att åtgärdsplaneringen nu sker transportslagsövergripande, dvs gemensamt för väg, järnväg, sjöfart och luftfart. Det pågår arbete både med den nationella planen och alla regionala planer (länsplaner). När det gäller den nationella planen så har man nu kommit så långt att det finns ett preliminärt utkast att ta del av, information finns bl.a på Banportalen. Givetvis kan du också gå in på respektive myndighet. Var och en ska vara medveten om att detta är ett utkast och att det kan ske förändringar. Jag har inte hunnit gå igenom allt material än, men en intressant sak att kolla är om det utkast som nu finns följer regeringens direktiv. Sedan har vi det här med samhällsekonomiska kalkyler och analyser. Jag ska återkomma med mer info om det.

Imorgon åker Trafikutskottet till Borlänge för att träffa Vägverket och Banverket i två dagar för att diskutera bl.a. åtgärdsplaneringen. Jag ser verkligen framemot detta och jag hoppas att jag senare i veckan har fått mer intressant information att berätta om här på bloggen.

Kommunala flygintressenter

I förra veckan hade Kommunala flygintressenter nätverksmöte. Då var bl.a. representanter från Transportstyrelsen, LFV (Luftfartsverket) och kommunala flygplatser på plats. Jag och min alliansriksdagskollega Christer Winbäck (Fp) var där för att höra vad som sades. Det som diskuterades var givetvis de förändringar som nu sker i och med den nya infrastrukturpropositionen och regeringens beslut om ett nationellt basutbud med 10 flygplatser. Främst handlade om hur det kommer att se ut för driftsbidragen när det nya systemet träder ikraft 2012. Regeringen har klargjort att det inte handlar om att dra ned något på det som avsätts i budgeten idag till driftsbidrag. Men visst är det så att det kommer att bli förändringar med tanke på att LFV framöver bara ska ansvara för det nationella basutbudet för flygplatser. Främst gällde synpunkterna att spelreglerna för det hela inte är helt klart. Nu tycker jag att det tydligt framgår i infrastrukturpropositionen vad som kommer att gälla. Men det är klart att alla detaljer finns inte på plats och det finns alltid en oro vid förändringar. Något som är viktigt att fånga upp samt diskutera så att alla vet vad som gäller.

Vi fick också höra om erfarenheter från några av de flygplatser som redan tidigare tagits över från LFV och nu drivs av kommuner/regioner. Många mindre flygplatser går idag med förlust. Det är då lätt att luta sig tillbaka – man har ju ändå driftsbidrag att falla tillbaka på. Så jag tror snarare att det förändrade systemet som nu kommer istället ger större utvecklingsmöjligheter för en del av de mindre flygplatserna. Självfallet kommer vi få se några nedläggningar också. I en del områden finns en viss överetablering av flygplatser. Jag har full förståelse att det finns en oro hos en del om att just deras flygplats riskerar nedläggning. Det kom en intressant kommentar under dagen. Många kommuner och näringslivet på orten ”kramar” just sin flygplats och menar att den är en nödvändighet om bygden ska leva kvar. Men hur många kommuner och företag har inte antagit resepolicies om att inte resa med flyg? Kanske något för en del att gå hem och fundera på.

Sedan diskuterades också den åtgärdsplanering som nu pågår. I de budgetmedel som avsatts till länsplanerna så ingår även att dessa kan användas till investeringar för flygplatser. Det diskuterades om hur det arbete ska ske och hur flygets intressen ska kunna tas tillvara i konkurrens med vägar, spår mm. Men det är just det som är syftet. Istället för att gnälla på regeringen så har nu länen/regionerna nu själva makten att kunna investera i sin flygplats om man nu tycker att den är så viktig. Jag tycker att det blir mycket intressant att följa denna fråga i framtiden.

Samtal för Sverige

Vi i alliansen tycker att det är viktigt att veta vilka framtidsfrågor som du tycker är prioriterade. Vilka frågor vill du att alliansen lyfter under nästa mandatperiod?

Detta var några av frågorna som vi idag ställde till väljare under arrangemanget Samtal för Sverige som gick av stapeln på Stockholms central under eftermiddagen. På plats fanns både borgarråd från Stockholm stad, riksdagsledamöter från stad och län samt att några statsråd var på plats under seneftermiddagen.

Många var intresserade av att samtala och lämna in "sina önskelistor". Flera som jag pratade med lyfte frågor som miljö och energi. De tyckte att den ekonomiska krisen kom i första hand men att det är viktigt att inte tappa fokus på det långsiktiga arbetet. Jag håller helt med!

Vill du veta mer eller vill lämna in dina "önskemål" finns länk här.

Framtidens kolletivtrafik

Kollektivtrafik är en av lösningarna när det gäller att få ned utsläppen inom transportsektorn. Vi har idag redan kollektivtrafik, vad det handlar om är att få fler att ställa bilen och åka kollektivt istället. Det pågår mycket arbete inom området och själva branschen arbetar med projekt som arbetar för en fördubblad kollektivtrafik på sikt och ett fördubblat resande till år 2020. Den lagstiftning som finns inom området är gammal (från 1970-talet) och också spridd över flera lagar vilket gör den svårbegriplig. Det pågår en utredning som till 5 maj ska lämna en delbetänkande om en förnyad och förändrad lagstiftning under ledning av Ulf Lundin. Mer info om utredningen finns här. Slutbetänkandet kommer i slutet av september. En del i utredningen handlar om konkurrensutsättning som en del i utvecklingen av kollektivtrafiken. Fokus måste vara på oss som utnyttjar kollektivtrafiken – både rättigheter och skyldigheter. Vi måste också se till att stärka tillgängligheten även för dem med funktionshinder.

För att diskutera och presentera förslag och idéer om nästa generations kollektivtrafik arrangerades igår Kollektivtrafikdagen 2009. Jag hade möjlighet att lyssna en stund på förmiddagsprogrammet när Charlotte Wäreborn Schultz (Vd Svensk Kollektivtrafik)och Anders Knape (ordförande SKL) pratade om hur branschen och kommuner och landsting kan öka kollektivtrafikåkandet. Det finns en stor potential i att öka andelen som åker med kollektivtrafiken. Men det krävs nya arbetssätt, strukturer och kanske framförallt visioner och att resenärerna verkligen sätts i främsta rummet. Visst är det konstigt att man idag måste betona att resenärerna ska vara de prioriterade – vilka andra skulle det kunna vara egentligen? Men det är samma sak inom andra ”människo-branscher” – jag menar vem är sjukvården till för egentligen? De som arbetar där eller de som behöver vård?

Just frågan om en konkurrensutsättning av den lokala och regionala kollektivtrafiken är väl den ”heta” potatisen framöver. Vi har ju också det förslag som nu snart behandlas av riksdagen om att avreglera persontrafiken på järnvägen. Jag är övertygad om att detta med konkurrensutsättning är helt rätt väg att gå. Men England och Nya Zeeland kanske någon säger då – där fungerade det ju väldigt dåligt. Det gjorde det, men det berodde till stor på att även själva spåren såldes ut. Det är inget som jag förespråkar i alla fall. Jag tycker att staten ska koncentrera sig på att äga spåren (men får gärna lägga ut driften på entreprenad) men låta andra sköta trafiken. Vill ni ha ett bra exempel där det fungerar utmärkt så är Schweiz ett exempel. Samtidigt är jag väl medveten om hur Sverige ser ut och att det inte är helt lätt att få till kollektivtrafik på alla håll, speciellt i våra glesbygdsområden. Men det är problem somjag är övertygad om går att lösa, inget som ska hindra oss från att gå vidare. Det finns en rädsla från vissa håll ute i regioner och kommuner om att just de ska bli sittande med svarte-petter. Jag ser därför fram emot delbetänkandet i början på maj från utredaren Ulf Lundin. Det är först då som vi kan börja diskutera det här på allvar. Var och en måste nu se till att vara aktiva och delta i det remissarbete som kommer att pågå under sommaren med anledning av delbetänkandet. Då ska förslagen stötas och blötas in i minsta detalj. En del information från utredningen har släppts redan tidigare i år, bl.a. vid ett seminarium – info finns här och här. Att det är på gång saker inom kollektivtrafikområdet visar inte minst tisdagens debattinlägg på SvD:s Brännpunkt av några forskare från Karlstad Universitet. Min reflektion av deras artikel är att det är lätt att kritisera, men svårt att komma med egna konkreta förslag. De skriver i artikeln att arbetet med en eventuell konkurrensutsättning går för fort fram. Medan i slutet skriver de att det är viktigt att arbetet med att reformera kollektivtrafiken sker skyndsamt. Kanske bra att bestämma sig hur man vill ha det. Jag ser mer deras inlägg som att de vill visa sina muskler och vara med i debatten om framtidens kollektivtrafik. Det är bra att de engagerar sig, men ändå bättre om de inte drar förhastade slutsatser av en utredning som inte ens presenterats till fullo ännu.

Allt klart för Citybanan

Enligt en artikel på SvD:s hemsida så är nu alla tillstånd klara för Citybanan. Projektet har fram till nu saknat vissa vattentillstånd, men nu är allt klart enligt beslut i Miljödomstolen. De som överklagat är givetvis besvikna, de förordar istället ytspårslösningen. Dock är det så att Citybanan inte kan jämföras med ytspårslösningen. Citybanan är en större satsning som inte bara handlar om tillgången till/från Stockholms Central. Citybanan ger möjligheter för hela Mälardalsregionen på ett helt annat sätt än ytspårslösningen. Däremot kan man alltid diskutera för och emot projekt och hur man ska satsa pengarna. Citybanan beräknas kosta ca 16 mdkr, men det lär nog inte stanna där. En ytspårslösning skulle bli betydligt billigare, men som sagt skulle inte ge allt det som Citybanan är planerat att ge i ökad kapacitet.

Vårbudgeten

Idag presenterade regeringen vårbudgeten, men en hel del om innehållet har ju redan varit presenterat på ett eller annat sätt tidigare. Jag har redan på bloggen kommenterat tillskottet till kommunerna. Idag är det väl främst de ökade satsningarna som krävs inom arbetsmarknadspolitiken som kommenteras och diskuteras. Allliansen fortsätter att ta ansvar för ekonomin men genomför också satsningar. Som väntat finns en del kritik på föreslagna åtgärder och satsningar, inte minst från oppositionen med Östros i spetsen. Men Östros måste väl ändå erkänna att han känns lite väl plump i dagens kritik. Han har ju tidigare skrikit efter just arbetsmarknadspolitiska åtgärder. När nu alliansen gör en satsning på 10 miljarder på aktiva åtgärder och arbetslöshetsförsäkringen, ja då tycker inte Östros att det är bra. Det kan vara bra att veta hur man ska ha det ibland.

Kommer vårbudgeten att lösa den ekonomiska krisen? Det kommer den knappast att göra eftersom det är en global kris som vi befinner oss i och det finns ingen dunderkur som gör att Sverige kan rädda världen. Här krävs gemensamma krafter världen över. Alliansregeringen arbetar långsiktigt och övergripande med målsättningen att minska utanförskapet även under brinnande lågkonjunktur. Vi får aldrig låta arbetslösheten bli ett normaltillstånd. Arbetslösheten ökar nu på grund av lågkonjunkturen, men det är än viktigare då att inte tappa fokus på arbetslinjen och arbetet med att minska utanförskapet. Uppförsbacken är lång och tung, men någon gång når man toppen. Det gäller dock att hushålla med resurserna och inte rusa iväg. Då tappar man lätt orken och kommer bara halvvägs. Folket anser också att regeringen gör ett bra jobb och är mer trovärdiga i den ekonomiska politiken. Oppositionen däremot sjunker som en sten,. Deras lösning är att återigen ta fram sedelpressen. Jag vet inte hur många utpsel (S) har gjort sedan i höstas, jag har slutat räkna vad deras nota nu är uppe i. Men räkna med att det är mångmiljardklassen vilket skulle resultera i flera tusenlappar i höjd skatt, inte bara för de ”rika” som (S) vill påskina utan det kommer i så fall att slå mot alla. Hade oppositionen haft makten hade mjölksyran slagit till för länge sedan.

Regeringen, DN, SvD, AB, Expressen mfl.

Kommuntillskott

På DN debatt presenterar idag Alliansregeringen ökade satsningar till kommunerna. Totalt rör det sig om 17 miljarder kronor varav 7 miljarder 2010 och 5 miljarder vardera 2011 och 2012.


Att regeringen skulle gå in med någon form av stöd har ju inte varit någon hemlighet, men nu preciseras satsningen som kommer i vårpropositionen. Jag tror att det är nödvändigt för staten att gå in med mer pengarna till kommunerna. Men samtidigt tycker jag att det finns flera som borde fundera på sitt agerande och kravställande när det gäller mer bidrag till kommunerna. Det kan inte vara så att så fort det går dåligt så skriker man på staten. Det gäller att verkligen fundera på vad som är kärnverksamhet och vad som är annat. Det gäller att kunna prioritera. Jag är övertygad om att det finns en och annan kommun som under högkonjunkturen hade lite för slapp ekonomisk hållning och började satsa lite väl mycket inom olika områden. Satsningar som går bra i högkonjunktur, men som är helt omöjliga i en lågkonjunktur. Vad jag vill ha sagt är att god ekonomisk hushållning med medborgarnas skattemedel är minst lika viktigt i en högkonjunktur som i en lågkonjunktur. En satsning medför många gånger ett ekonomiskt åtagande för flera år framöver.

Inte oväntat finns det kritiker till Alliansregeringens kommunsatsning, vad annat var att vänta. Självklart har inte staten en outtömd skattkista att ösa ur. Men det verkar visst oppositionen ha. Fast vem vill någonsin säga att de fått tillräckligt? Jag tycker dock att Lärarförbundets kritik är lite extra intressant. Det är ju faktiskt så att de nedskärningar av personal som nu sker inom skolområdet till stora delar inte beror på lågkonjunktur eller finanskris utan på demografiska faktorer. Finns det inget elevunderlag behövs inte heller lärare. Fast det är självkart inte lika intressant att redovisa för Lärarfacket. Befolkningsutvecklingen inom olika åldersgrupper pågår ständigt, och detta är inget unikt för skolan. Riksdagens finansutskott arrangerade för några veckor sedan en offentlig utfrågning om den kommunala ekonomin där bl.a. representanter från Sveriges Kommuner och Landsting och Konjunkturinstitutet var inbjudna talare. Då framkom just detta att flera av de läraruppsägningarna som nu genomförs eller planeras för ute i kommunderna till största del beror på demografiska faktorer.

Regeringen kommer nu också att se över kommunernas balanskrav som idagsläget inte möjliggör att överskott under goda år kan användas under mer ekonomiskt kärva år. Jag är väl medveten om att det finns vissa fördelar med balanskravet, men går det att förbättra systemet på något sätt tycker jag att vi ska göra det. Kommunernas självstyre är viktigt, men då måste också de ekonomiska instrumenten fungera på bästa möjliga sätt för att möjliggöra detta självstyre. Skatteutjämningssystemet måste också ändras och istället utgå från staten, inte som nu genom den "straffbeskattning" som nu sker av några kommuner. Många medborgare förstår inte heller hur en kommun som ena året gör ett stort överskott och som nästa år riskerar underskott måste börja spara i verksamheterna - det finns ju pengar säger de, varför använder ni inte överskottet?

Mer info här: DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD

BB och AF

Gårdagen innehöll bl.a. två verksamhetsbesök tillsammans med några riksdagskollegor. Denna gång var det Danderyd och Täby som besöktes.

Först gjorde vi ett studiebesök på BB-Stockholm som finns vid Danderyds sjukhus. Vi fick bl.a. träffa Gudrun Abascal som är chefsbarnmosrka tillilka en välkänd person i kretsen kring dem som fått eller snart ska få barn. Finns det någon som inte läst hennes bok Att föda inför en förlossning? Mycket intressant att få höra och se deras verksamhet. En och annan liten nyfödd bebis kunde vi se på avstånd. Företaget är inriktat mot dem sam har sk. normala graviditeter och beräknade normala förlossningar. On nu något egentligen kan kallas för normalt vill säga. Alla har väl sin egen förlossningshistoria att berätta. BB- stockholm har många utvecklingsplaner och om jag får gissa så kommer de nog i framtiden att även ta hand om komplicerade förlossningar.

Därefter åkte vi till Täby och besökte Arbetsförmedlingen. Täbykontoret ansvarar även för Danderyd och Vallentuna. Jag har ju tidigare beslökt AF i Järfälla. Jag tycker att det är mycket viktigt att vara ute och studera hur AF:s arbete ser ut i verkligheten. Det finns väl en hel del fördomar bland folk om vad de egentligen håller på med på arbetsförmedlningen. Vi fick veta att det är väldigt låg arbetslöshet i de tre kommunerna, drygt 1.3 - 1,4 % är siffrorna. Självfallet märker de av finanskrisen, men sett till de tre kommunerna är det klart bättre än i övriga landet. Vi fick en hel del bra medskick som vi nu tar med oss och funderar vidare på.

Nu går vi om

I helgen har resultatet av två väljarundersökningar redovisats. Alliansen leder nu över oppositionen och Moderaterna är största parti. Socialdemokraterna gör ett ordentligt ras. Själva skyller (S) raset till stora delar på historien med Wanja Lundby-Wedin och AMF. Visst är det troligtvis så att hela den affären har påverkat opinionssiffrorna. Men jag tror att Socialdemokraterna gör det allt för enkelt för sig genom att utropa LO och AMF som skulden till allt ont.

Alliansen står starkt även i kristider, vi tar ansvar för ekonomin och vi jobbar för medborgarna. Socialdemokraterna ägnar sig själva åt än det ena, än det andra utspelet och utlovar satsningar åt alla håll och kanter. Men så mycket konkret är det inte och framför allt inte några finansierade förslag. Skulle de börja redovisa hur förslagen ska finansieras blir det snart klart för hela svenska folket att (S) kommer leda in oss i en gigantisk skattechock. (S) börjar bli allt mer desperata.

På SvDs Brännpunkt i lördags presenterar Mona Sahlin och Leif Pagrotsky (S) syn på kulturen och vad de vill göra. Men blev någon egentligen riktigt klok på det debattinlägget. Ja förutom då att (S) nu vill göra kulturen till en valfråga 2010. Inget ont om kultur – men är det Socialdemokraternas valfråga 2010? Allt är väl egentligen en valfråga, men vissa saker tenderar att komma mer i fokus än andra. Så i dessa kristider lyfter Socialdemokraterna fram kulturen som 2010 års valfråga – eller hur ska nu utspelets uppfattas. Vad hände med finanskrisen och lågkonjunkturen kan man ju fråga sig.

Socialdemokraterna har också börjat prata om skattehöjningar för ”rika”. Nyss ondgjorde sig (S) över jobbskatteavdraget som de hävdade gick till höginkomsttagare. Lite jobbigt då att de menade att en person som tjänar 19 000 kr per månad då skulle räknas som höginkomsttagare. Jag tror att en undersköterska känner sig rätt lurad av Socialdemokraterna om de får komma till makten och avskaffa jobbskatteavdraget. Bli i så fall spännande att se hur de ska förklara för en undersköterska att hon eller han måste betala flera hundra, ja tusen, kronor mer i månaden. Så det är väl därför som (S) börjat använda sig av uttrycket ”rika” istället. Snacka om att (S) är pådrivande i arbetet med att skapa olika klasser i samhället. Alla människor är lika mycket värda och har samma rättigheter och skyldigheter. Men hur ska vi få människor att utbilda sig, arbeta hårdare, starta företag, ta mer ansvar m.m. om man ska straffbeskattas för det? Vi måste sluta upp med jantebeteendet i Sverige. Det måste löna sig att arbeta och de som jobbar lite mer och hårdare måste självklart kunna känna att det lönar sig. Varför anstränga sig om man ändå inte får mer än någon annan som inte gör något? Nu pratar jag om helt vanliga människor, inte några börs-vd:ar eller så.

Här finns lite länkar: Expressen, Expressen, Expressen, DN, SvD, SvD, Aftonbladet, Dick Erixon, Leif Gripestam m.fl.

Besök Bromma flygplats

Idag besökte jag Bromma flygplats tillsammans med kollegor inom alliansen i trafikutskottet. Först fick vi en presentation om flygplatsen och inrikesflyget i allmänhet. Flyget står åter igen inför stora utmaningar med vikande passagerarunderlag som ett relsutat av finanskrisen. Men Bromma har hittills klarat sig väldigt bra och har bara äns ås länge haft marginell minskning av flygtrafiken. Därefter diskuterade vi aktuella frågeställningar och de speciella utmaningar som finns för en city-nära flygplats som Bromma. Slutligen gjorde vi ett besök i flygledartornet. Det är allitd lika intressant och fascinerade att få gå upp i flygledartorn. Nu är ju inte det på Bromma lika högt som det på Arlanda. Men vi hade sol och bra sikt och fick se hur flygledarna lotsar flyg in till landning.

Förslag om ett Trafikverk

Nils-Gunnar Billinger presenterade idag trafikverksutredningen där myndighetsstrukturerna inom transportområdet har utretts. Förslaget är att bilda ett Trafikverk som blir trafikslagsövergripande och därmed omfattar väg, järnväg, sjöfart och luftfart. Ett superinfrastrukturverk helt enkelt som ska ansvara för planeringen för samtliga trafikslag, upphandlingen av drift och underhåll samt nybyggnad av vägar och järnväg. Jag har bloggat om detta tidigare och jag är väldigt positiv till det presenterade förslaget. Nu har jag inte läst utredningen än så jag kan inte alla detaljer som utredaren föreslår. Men det som jag läst hittills och som också presenterats i media idag verkar mycket lovande. Nu hoppas jag att Näringsdepartementet och Åsa Torstensson går på utredningens förslag och fortsätter beredningen för att få till alla detaljer. Jag är övertygad om att detta är rätt väg för den fortsatta utvecklingen av infrastrukturen och dess myndighetsstruktur. Vi behöver ett nytt arbetssätt som mer fokuserar på hela transportsystemet och ser till helheten. Samverkan mellan myndigheterna för de olika trafikslagen fungerar inte på bästa sätt idag. Det blir lätt att man bevakar sina revir. Vid satsningar på infrastruktur framöver tillsammans med klimatutmaningen kräver att vi ser trafikslagsövergripande och sätter in insatser där de bäst behövs och ger bäst nytta per satsad skattekrona.

Läs mer: Regeringen, DN