Kommuntillskott

På DN debatt presenterar idag Alliansregeringen ökade satsningar till kommunerna. Totalt rör det sig om 17 miljarder kronor varav 7 miljarder 2010 och 5 miljarder vardera 2011 och 2012.


Att regeringen skulle gå in med någon form av stöd har ju inte varit någon hemlighet, men nu preciseras satsningen som kommer i vårpropositionen. Jag tror att det är nödvändigt för staten att gå in med mer pengarna till kommunerna. Men samtidigt tycker jag att det finns flera som borde fundera på sitt agerande och kravställande när det gäller mer bidrag till kommunerna. Det kan inte vara så att så fort det går dåligt så skriker man på staten. Det gäller att verkligen fundera på vad som är kärnverksamhet och vad som är annat. Det gäller att kunna prioritera. Jag är övertygad om att det finns en och annan kommun som under högkonjunkturen hade lite för slapp ekonomisk hållning och började satsa lite väl mycket inom olika områden. Satsningar som går bra i högkonjunktur, men som är helt omöjliga i en lågkonjunktur. Vad jag vill ha sagt är att god ekonomisk hushållning med medborgarnas skattemedel är minst lika viktigt i en högkonjunktur som i en lågkonjunktur. En satsning medför många gånger ett ekonomiskt åtagande för flera år framöver.

Inte oväntat finns det kritiker till Alliansregeringens kommunsatsning, vad annat var att vänta. Självklart har inte staten en outtömd skattkista att ösa ur. Men det verkar visst oppositionen ha. Fast vem vill någonsin säga att de fått tillräckligt? Jag tycker dock att Lärarförbundets kritik är lite extra intressant. Det är ju faktiskt så att de nedskärningar av personal som nu sker inom skolområdet till stora delar inte beror på lågkonjunktur eller finanskris utan på demografiska faktorer. Finns det inget elevunderlag behövs inte heller lärare. Fast det är självkart inte lika intressant att redovisa för Lärarfacket. Befolkningsutvecklingen inom olika åldersgrupper pågår ständigt, och detta är inget unikt för skolan. Riksdagens finansutskott arrangerade för några veckor sedan en offentlig utfrågning om den kommunala ekonomin där bl.a. representanter från Sveriges Kommuner och Landsting och Konjunkturinstitutet var inbjudna talare. Då framkom just detta att flera av de läraruppsägningarna som nu genomförs eller planeras för ute i kommunderna till största del beror på demografiska faktorer.

Regeringen kommer nu också att se över kommunernas balanskrav som idagsläget inte möjliggör att överskott under goda år kan användas under mer ekonomiskt kärva år. Jag är väl medveten om att det finns vissa fördelar med balanskravet, men går det att förbättra systemet på något sätt tycker jag att vi ska göra det. Kommunernas självstyre är viktigt, men då måste också de ekonomiska instrumenten fungera på bästa möjliga sätt för att möjliggöra detta självstyre. Skatteutjämningssystemet måste också ändras och istället utgå från staten, inte som nu genom den "straffbeskattning" som nu sker av några kommuner. Många medborgare förstår inte heller hur en kommun som ena året gör ett stort överskott och som nästa år riskerar underskott måste börja spara i verksamheterna - det finns ju pengar säger de, varför använder ni inte överskottet?

Mer info här: DN, DN, DN, DN, SvD, SvD, SvD