Utredningsförslag om höghastighetsbanor

Gunnar Malm lämnade idag sitt utredningsförslag om höghastighetsbanor till Regeringen.

Det är en gedigen utredning som presenteras, speciellt med tanke på den korta utredningstiden. Men det är viktigt att detta material har tagits fram med tanke på den åtgärdsplanering som nu pågår. Som infrastrukturminister Åsa Torstensson sa på presskonferensen, detta är ”ett gigantiskt underlag för ett samhällsbygge”. (Presskonferensen finns utlagd på Regeringens hemsida, se länk nedan.) Det är precis vad det är. Ska vi bygga höghastighetsbanor i Sverige handlar det faktiskt om en byggnation i klass med att stambanorna byggdes på 1800-talet.

Utredningen föreslår två banor Stockholm-Göteborg och Stockholm-Malmö, som byggs ut etappvis. Projekten bedöms vara lönsamma och ge samhällsekonomisk vinst. Totalt handlar det om 125 miljarder kronor.

Nu går utredningens förslag ut på en bred remissrunda som avslutas 16/11. I början på november kommer det också att hållas en hearing med berörda remissinstanser. Sedan den 26 januari är det sedan tidigare planerat en hearing om den pågående åtgärdsplaneringen, där nu också höghastighetsbanor kommer att tas med. Åsa Torstensson fick frågan på presskonferensen om beslut om höghastighetsbanor kommer att tas samtidigt med övrig åtgärdsplanering eller om det kommer en separat proposition före valet. Det går i dagsläget inte att säga enligt henne. Jag tycker att det är rimligt att inte hasta fram ett beslut, men inte heller dra det i långbänk. Går det att lösa finansiering och genomförande finns ingen anledning att vänta. Prioriteringar inför framtiden är det som gäller. Om vi ska bygga höghastighetsbanor, vilka andra projekt kan då inte bli av?

Men det finns en hel del frågetecken kvar att lösa. Det första är självklart finansieringen. I förslaget ingår medfinansiering genom bl.a. höjda banavgifter och att berörda kommuner och regioner hjälper till. De sistnämnda förväntas gå in med 15 % vilket motsvarar 19 miljarder. Nu är det här med medfinansiering frivilligt. Fast samtidigt är frågan om de som nu skriker efter höghastighetsbanor också är beredda att betala för dem. I de höghastighetsbaneprojekt som pågår i andra europeiska länder är detta med medfinansiering inget konstigt. Jag tror att vi måste börja se på det här med infrastruktur med nya ögon. Kraven på ny infrastruktur är många och ja, staten ska ha huvudansvaret, men ska det kunna byggas ut i snabbare takt, i enlighet med många önskemål, är enda förutsättningen att man ser till nya finansieringslösningar. Väl fungerande infrastruktur är faktiskt en grundförutsättning för ett fungerande samhälle och framtidens välfärd. Men lånefinansiering då? Jo visst, det kan vi göra, men det är inte alls gratis som en del tycks tro. Räntorna kostar framtiden mycket pengar som då ska tas från befintliga anslag. Det är ingen lätt nöt att knäcka, det finns för och nackdelar med alla finansieringsmodeller.

Ett annat frågetecken är bansträckningarna. Helt klara förslag finns inte och jag förväntar mig att det är många som vill ha banan nära sig. Men samtidigt kan det inte bli så många stopp om beräknade tidsvinster ska uppnås. Jag undrar om alla har tänkt på det.

Det är bra att den här utredningen kommer nu, att det verkar ha gjorts ett bra jobb och att regeringen nu har ett ordentligt underlag att arbeta vidare med. Jag ser fram emot det fortsatta arbetet och detta är något som jag kommer att följa noga.

Här finns länk till utredningen och presskonferensen från tidigare idag: Regeringen