I fredags hade jag ett inlägg med anledning av Lena Hallengrens (S) artikel på SvD Brännpunkt. Infrastrukturminister Åsa Torstensson har idag ett svar på SvD som visar Alliansens utgångspunkt för det arbete som vi gör inom infrastrukturområdet och kollektivtrafik - alltid med resenärerna i fokus.
Läs mer här.
Hej Malin,
SvaraRaderaDu skrev i ett tidigare blogginlägg att de reformer som Åsa Torstensson föreslår inte kan jämföras med de som har gjorts i
Storbritannien. Det är riktigt när det gäller spåren. Men eftersom detta är en snårig fråga så vore det intressant att veta
på vilket sätt Åsa Torstenssons föreslagna reformer inom busstrafikområdet skiljer sig från de reformer som Margret Thatcher
en gång införde och sedan Labour i Storbritannien fullföljde. Kan du som ska fatta beslut i frågan utveckla det för mig?
Man kan ha olika motiv till en reform inom kollektivtrafiken och jag tror nog att Torstensson har i huvudsak
kollektivtrafikkundens bästa för ögonen. Trots det blir jag orolig för vad som verkligen blir resultatet av reformen. Detta
inte minst då jag har berättat om de svenska reformer som föreslås för mina brittiska kollegor som arbetar med
kollektivtrafik på väg. Flera har både dragit på munnen och närmast skrattat åt förslagen och hur de har motiverats. Det kan
låta hårt men det är inte min reaktion jag återger utan personer som nog måste betecknas vara experter på vägbunden
kollektivtrafik och som har erfarenhet av liknande reformer som de som nu föreslås. Deras åsikter kan nog knappast räknas som
ett uttryck för någon specifik politisk värderingsgrund utan handlar mycket sannolikt om kollektivtrafikresenärernas bästa.
Vad jag förstår var många remiss-instanser utan politisk profil mycket negativa till Torstenssons ursprungliga förslag. Så
det vore även intressant att veta i vilken grad dessa synpunkter har beaktas i det förslag som nu ligger på bordet.
Personligen tror jag att, tills någon har på papper har lyckats visa på sannolika vinster med en omreglering av
kollektivtrafiken enligt nuvarande förslag, på att man skulle kunna göra kollektivtrafiken i storleksordningen 20%
kostnadseffektivare och bättre 'bara' genom interna reformer i befintlig struktur hos kollektivtrafikhuvudmännen, dvs utan
att ta de relativt stora risker ledande akademiker menar att Torstenssons reformer för med sig. Bl.a. så menar jag att det på
sikt finns en betydande ekonomisk besparingspotential om man ger kollektivtrafikhuvudmännen incitament och verkliga mandat
att visa vad som är en bra bebyggelsestruktur, en bebyggelseutveckling som kan göra kollektivtrafiken funktionell och billig
för användare och skattebetalare. Men som sagt, utveckla gärna för mig vad som är skillnaden mellan det brittiska systemet
för kollektivtrafiken på väg och det som Torstensson föreslår. Jag lyssnar gärna.
Mvh
P. Envall
noll sju noll - 65 10 194