fredag 19 december 2008

Ny infrastrukturplan

Idag har riksdagen beslutat om en ny infrastrukturplan för åren 2010-2021. Alliansen återupprättar nu trovärdigheten inom infrastrukturområdet genom att anslå 417 mdkr för den kommande planperioden. 136 mdkr satsas på drift och underhåll av vägar och motsvarande för järnvägar är 64 mdkr. Det innebär att drift- underhållsanslagen höjs med 25 % för vägarna och över 30 % för järnvägarna jämfört med 2006. Resterande 217 mdkr avsätts till utveckling av transportsystemet. Det finns många utlovade investeringar runt om i vårt land som aldrig blev genomförda av den tidigare regeringen. Nu tas ett krafttag i och med närtidssatsningen för 2009-2010 som redan beslutats om i budget för 2009 och nu läggs också en ny infrastrukturplan.

Vi höjer ambitionsnivån, vi tänker klimatsmart och vi tar ansvar för att våra pendlare och transportberoende företagare får en bättre vardag. Vi utökar planeringsramen jämfört med nuvarande anslagsnivå med 3,85 miljarder kronor årligen och ser också till så att det vi nu lovar också är finansierat till sista krona. Det är därmed en stor skillnad mot den förra regeringens infrastrukturplaner som innehöll många angelägna projekt men som till stor del var ofinansierade. Inte minst vi i Stockholm har drabbats av detta i form av uteblivna eller senarelagda projekt. Trafikverken och regionala aktörer arbetar nu med att ta fram förslag på åtgärder för perioden 2010-2021 som regeringen kommer att besluta om hösten 2009.


Debatten i kammaren gick av stapeln igår eftermiddag/kväll. Länk till web-tv finns här och till protokoll här.

5 kommentarer:

  1. hej!
    att påstå att man tänker klimatsmart när man höjer väganslagen med 25% och framför allt vill bygga Förbifart Stockholm får jag inte att gå ihop. jag skulle gärna vilja veta om du tycker att Förbifart Stockholm är ett klimatsmart infrastrukturprojekt? Ifall du tycker det skulle jag gärna vilja veta hur du resonerar.
    mvh
    Anders Jönsson

    SvaraRadera
  2. Hej!

    Anslagen för vägunderhåll höjs med 25 %. Hur fördelningen av investeringsanslagen blir, blir klart när åtgärdsplaneringen spikas nästa höst. För att kunna göra mer klimatsmartatransporter krävs bl.a. att vi har en fungerande infrastruktur. Det kan jag inte påstå att vi har i Stockholmsregionen idag, varken spår eller väg. Både vägar och järnvägar kommer att behövas och vi måste också arbeta hårdare för att få fram mer klimatsmarta fordon. Förbifart Stockholom är viktig ur många synpunkter. Vi har ett sårbart trafiksystem i Stockholm. Händer något allvarligt med Essingeledn är det i princip helt kört. Trafik söderifrån som inte ska till Stockholm måste i nästan in i till city för att passera norrut på E4. Stockholm har invånarmässigt ökat med i storleksordningen ett Malmö de senaste 15 åren, men infrastrukturen har inte följt med. Fram till 2030 kommer ytterligare upp till 500 000 personer att flytta hit. Sedan har vi kapacitetsbrister, bl.a. Saltsjö-Mälarsnittet. Det finns både för- och nackdelar med Förbifart Stockholm, men helt klart är att vi måste få till en "ringled" förbi Stockholm, likväl som det behövs spårlösningar.

    SvaraRadera
  3. Hej igen,
    Varför behövs en ringled?
    Förbifart Stockholm har sitt ursprung i Västerleden, Kungshattsleden mfl tillbaka till 60-talet. Syftet var då (som nu)att med hjälp av bilväg exploatera delar av västra Stockholmsregionen som är svåra att nå med kollektivtrafik. Idag vill man inte bygga städer på det viset dvs utspritt så att man blir beroende av bil för att kunna ta sig till och från arbetet, butiker, mm. Man behöver utveckla staden mot en tätare struktur där transportbehover i stor utsträckning går att försörja med kolletiv- och gc-trafik. detta står till och med i RUFS. Anledningen till detta är flera. Det är resurssnålare, det förorenar miljön mindre i form av föroreningar till luft och vatten, inklusive buller, det är mer tillgängligt (kvinnor åker mer kollektivt, alla har inte råd med bil, funktionshindrade kan inte köra bil, inte heller gamla och barn), vägar skapar barriärer i landskapet som fysiskt skiljer människor åt mm mm.
    Jag tycker således att syftet att bygga förbifarten för att kunna exploatera denna del av Stockholms län, med dess unika kultur- och naturvärden (den enda delen av Stockholms västra län som har en större bullerfritt område) är oacceptabelt
    Om syftet med att bygga förbifarten är att minska trängseln iinnerstan så finns det betydligt bättre och billigare alternativ. Förbättra trängselavgiftern, inklusive Essingeleden, så minskar trängseln samtidigt som luftkvaliteten, bullersituationen och trafiksäkerheten blir betydligt bättre i Stockholm, vilket innebär mycket stora hälso- och kostnadsbesapringar för länet
    Om syftet med Förbifarten är att öka tillgängligheten mellan de norra och södra halvorna av länet inom den västra delen av länet så finns det ännu bättre alternativ för samma peng – kombinationsalternativet. I 9 av 11 berörda kommuner så ger detta alternativ bättre tillgänglighet. undantagen är är alternativen bil från Ekerö och Järfälla in till stan. Det väger ganska lätt i sammanhanget enligt min mening eftersom man med Kombinationsalternativet får en transportstruktur som genererar betydligt mindre CO2 och dessutom är tillgänglig för all dvs även de som inte kan/eller har råd att köra bil (vilket som sagt bl.a. inkluderar barn). Detta trots att jämförelsen mellan Kombinationsalternativet och Förbifarten haltar ordentligt (jämförelsen med Diagonal Ulvsunda med för den delen) då man i samtliga tre alternativ tänker sig att alla de naturliga och högst prioriterade kollektivtrafiksatsningarna i Stockholms län har genomförts och sedan har man ca 25 miljarder att sätta sprätt på. Men, du, handen på hjärtat, hur mycket pengar till kollektivtrafik tror du att blir kvar när man investerar 25 miljarder eller mer på Förbifarten? Då kommer den verkliga jämförelsen fram och den är inte till Förbifartens fördel kan jag säga. Ett Storstockholm som satsar 25 miljarder och därmed förlitar sig på en motorväg för att klara de tillkommande inomregionala transportbehov i västra delen av länet, samtidigt som man vill minska trängseln i innerstan och samtidigt som man vill minska CO2-utsläppen (jag antar att du känner till att just transportsektorn, läs biltransporter är Sveriges akilleshäl när det gäller att reducera CO2-utsläppen) – är inte ett framtidsscenario att drömma om enligt min mening
    Ser fram emot ditt svar – om du inte hinner elller vill innan jul – God Jul!
    Mvh
    Anders

    SvaraRadera
  4. Hej Anders!

    det finns många synpunkter och åsikter om hur trafikproblemen ska lösas i Stockholmsområdet och om Förbifart Stockholm. Frågan är inte enkel då det är en rad olika faktorer som ska tas ställning till. Men de facto har vi idag en situation där vi ha en otrolig eftersatt infrastruktur i Stockholmsregionen. Stockholm har växt med ett Malmö de senaste 15 åren och beräknas växa med upp till 500 000 fler invånare till 2030. Förbifart Stockholms är en del i att lösa infrastruktursituationen. Men med tanke på ökade invånarantalet mm så är det så att även denna led kommer att vara otillräcklig i framtiden. För att klara klimatutmaningen krävs både infrastruktursatsningar, få fler att åka kollektivt, få miljövänligare godstransporter och inte minst utveckla våra fordon. De fordon vi ser idag kommer inte vara de som ihuvudsak t.ex. trafikerar förbifarten i framtie. Att tro att allt löser sig genom att införa trängselavgifter på Essingeleden, tror jag är väldigt naivt tänkt. Det går tyvärr inte bara att önska sig bort med all trafik. En del av transporterna ska ju inte ens till Stockholm utan kommer södr ifrån på E4 och ska vidare mot Norrland. För korta godstransporter inom Stockholmsområdet så är det vägtransporter som oftast gäller. I de pengar som anslås kommer mycket att komma kollektivtrafiken till del på många olika sätt.

    Jag uppfattar att du är emot förbifarten. Men jag ser förbifarten som en del i att förbättra trafiksituationen jämfört med idag även om det i sig inte löser alla problem för framtiden. Ska vi klara av klimatutmaningen och har ett samhälle som kan leva krävs både satsningar på väg och järnväg viktiga.

    SvaraRadera
  5. Hej o god fortsättning på det nya året!
    Jo, jag är helt klart mot förbifarten och jag är faktiskt förvånad över att du med din fackkunskap är för den.
    Det enda sättet som jag kan förstå hur du resonerar är att du utgår från att vi har hur mycket pengar som helst och att vår miljö tål hur mycket biltrafik som helst. Men enligt min uppfattning så är inget av dessa villkor uppfyllda. Om man istället utgår från att vi måste hushålla med pengar och naturresurser, vilket hänger ihop, så måste vi prioritera. Om vi då skall använda 25 miljarder eller mer för att förbättra trafiksituationen både med avseende på framkomlighet för de som verkligen behöver det, t e x yrkestrafiken, tillgänglighet (för barn, handikappade, äldre, låginkomstagare) och miljön, så skall vi inte bygga väg utan satsa på kollektivtrafik och vettig stadsplanering.
    Och jag tror inte alls att det är naivt att tro att man få ned privatbilismen på Essingeleden genom ekonomiska styrmedel. Hur många stockholmare tror du tar bilen till jobbet eller skjutsar sina barn till skolan ifall det kostar 100 kronor extra medan man har en väl fungerande och gratis kollektivtrafik?
    Vi kan hitta på vilka ekonomiska system och styrmedel vi vill – de lyder inter under några naturlagar. Det gör däremot vår miljö och därmed våra livsvillkor. Vad menar du med ett samhälle som kan leva? jag menar ett samhälle som kan leva långsiktigt och inte på bekostnad av andra samhällens utvecklingsmöjligheter.
    Låt mig slutligen försöka avliva två myter som jag tycker mig ana som argument från din sida för förbifarten:
    1) trafiken som skall gå på förbifarten som inte är inomregional är mindre än 1 procent. Således påverkar förbifartens existens inte biltrafiken från södra till norra Sverige och tvärtom
    2) Tror du att masselbilism är hållbart? I så fall uppmanar jag dig att läsa in dig på: buller från däck kontra förbränningsmotor, materialåtgång för tillverkling av kaross, batteri och schassi för bilar jämfört med kollektivtrafiklösningar, material och energiåtgång för byggande av förbifarten samt elenergibehovet för att driva en svensk elbilsflotta. Den uppgår till ca 10% av vår nuvarande elproduktion och vi måste minska vår elkonsumtion radikalt!
    mvh
    Anders Jönsson

    SvaraRadera