Idag lämnade trafikverken in sitt samlade förslag till nationell plan för transportsystemet för åren 2010 - 2021. Förslaget ska nu ut på remiss till den 2 november. Intressant läsning och en hel del att fundera på. Inget är ännu helt spikat, utan först till våren 2010 tar regeringen beslut om åtgärderna. Men det känns otroligt spännande att för första gången ta del av en nationell plan som tar ett vidare grepp och är trafikslagsövergripande.
All info om det nationella förslaget, lång och kort version, underlagsmaterial, mm finner du här.
Samtidigt pågår arbetet med länsplanerna. Dessa planer remissbehandlas nu av respektive län/region och ska lämnas in till Näringsdepartementet den 2 november. Den mest intressanta länsplanen ur min synvinkel är självklart den om vår huvudstadsregion. Fram till den 15 september går det att lämna in synpunkter. Mer info finner du här.
Efter den 2 november blir det en grannlaga uppgift för Näringsdepartementet och till sist Regeringen att ta slutlig ställning. Vad kommer med, vad kommer inte med? Prioritera, prioritera och prioritera. För exempel på önskemål, behov och "nödvändigheter" finns det gott om.
Alla som vistas i vår huvudstad med omnejd kan vittna om alla de trafikproblem och behov som finns. Det är verkligen på tiden att vi nu också får vår del av kakan. Ser man tillbaka på de senaste 10 årens satsningar (och även längre tid tillbaka), så har Stocksholmsregionen fått betydligt mindre än andra delar i vårt land om vi ser till befolkning, tillväxt, näringslivsutveckling mm.
måndag 31 augusti 2009
tisdag 25 augusti 2009
Två dagar med kollektivtrafik och fler lär det bli
Med rubriken avses inte mitt eget kollektivtrafikåkande utan att jag arbetat och haft möten om det utredningsförslag som finns om en ny kollektivtrafiklagstiftning.
I tidigare inlägg på bloggen har jag redogjort för det arbete som nu pågår med att ta fram en ny lagstiftning. Det finns flera orsaker till att det behöver göras: EG-rättsligt, bättre samordning, spretig lagstiftning, stärka passagerarrättigheterna - men utgångspunkten i den utredning som Ulf Lundin gjort har varit att utgå från ett resenärsperspektiv. Känns väl lite konstigt att man inte tidigare skulle haft ett resenärsperspektiv, men här handlar det om att lyfta upp just användaren, kunden, som det primära - det som allt ska utgå ifrån. I utredningsuppdraget ingick också att titta på det här med att konkurrensutsätta kollektivtrafiken. Konkurrens som ett sätt för att öka attraktiviteten för att få fler att åka kollektivt. Konkurrens ger också utförarna incitament till utveckling och nytänkande. Man kan ha många åsikter om den Lundinska utredningen, inte heller jag köper allt i den. Men en sak är i alla fall säker, utredningen tar inte ett litet steg i utvecklingen av kollektivtrafiken utan ett rejalt skutt framåt. Ett så stort skutt att ingen som är kollektivtrafikintresserad eller arbetar med kollektivtrafik kan låta bli att ta ställning kring de olika delarna i det presenterade förslaget. Inte minst SKL:s välbesökta seminarier före sommaren vittnar om detta.
Därför har jag igår och idag haft möte om kollektivtrafik. Igår träffade jag representanter från Jönköpings länstrafik (både tjänstemän och politiker) och fick en hel rad med inspel och synpunkter. Som ansvarig för kollektivtrafikfrågorna i den moderata gruppen i trafikutskottet kommer jag att ägna mycket tid av hösten att träffa personer av olika de slag för att diskutera framtidens kollektivtrafik. Men det kommer också att bli intressant att fördjupa mig lite i de synpunkter som kom fram i SKL:s seminarer, men framför allt gå igenom de remissvar på utredningen som ska lämnas in senare i september.
Även om många som jag pratat med har synpunkter på utredningsförslag, har alla hittills varit överens med mig om att vi ändå måste göra något för att få fler att åka kollektivt. Det kanske funkar hyfsat på sina håll, men det finns en potential till utveckling och nytänkande.
I tidigare inlägg på bloggen har jag redogjort för det arbete som nu pågår med att ta fram en ny lagstiftning. Det finns flera orsaker till att det behöver göras: EG-rättsligt, bättre samordning, spretig lagstiftning, stärka passagerarrättigheterna - men utgångspunkten i den utredning som Ulf Lundin gjort har varit att utgå från ett resenärsperspektiv. Känns väl lite konstigt att man inte tidigare skulle haft ett resenärsperspektiv, men här handlar det om att lyfta upp just användaren, kunden, som det primära - det som allt ska utgå ifrån. I utredningsuppdraget ingick också att titta på det här med att konkurrensutsätta kollektivtrafiken. Konkurrens som ett sätt för att öka attraktiviteten för att få fler att åka kollektivt. Konkurrens ger också utförarna incitament till utveckling och nytänkande. Man kan ha många åsikter om den Lundinska utredningen, inte heller jag köper allt i den. Men en sak är i alla fall säker, utredningen tar inte ett litet steg i utvecklingen av kollektivtrafiken utan ett rejalt skutt framåt. Ett så stort skutt att ingen som är kollektivtrafikintresserad eller arbetar med kollektivtrafik kan låta bli att ta ställning kring de olika delarna i det presenterade förslaget. Inte minst SKL:s välbesökta seminarier före sommaren vittnar om detta.
Därför har jag igår och idag haft möte om kollektivtrafik. Igår träffade jag representanter från Jönköpings länstrafik (både tjänstemän och politiker) och fick en hel rad med inspel och synpunkter. Som ansvarig för kollektivtrafikfrågorna i den moderata gruppen i trafikutskottet kommer jag att ägna mycket tid av hösten att träffa personer av olika de slag för att diskutera framtidens kollektivtrafik. Men det kommer också att bli intressant att fördjupa mig lite i de synpunkter som kom fram i SKL:s seminarer, men framför allt gå igenom de remissvar på utredningen som ska lämnas in senare i september.
Även om många som jag pratat med har synpunkter på utredningsförslag, har alla hittills varit överens med mig om att vi ändå måste göra något för att få fler att åka kollektivt. Det kanske funkar hyfsat på sina håll, men det finns en potential till utveckling och nytänkande.
fredag 21 augusti 2009
Blir det några höghastighetsjärnvägar?
Idag presenteras på DN debatt en rapport som säger att höghastighetsjärnvägar skulle vara ett klimatpolitiskt stickspår och en meningslös satsning. Att höghastighetsjärnvägar intresserar många vittnar inte minst sommarens olika debattinlägg, se en del länkar nedan. Det stora intresset just nu är väl inte helt oväntat med tanke på den utredning som nu pågår och som ska presenteras för regeringen den 15 september. I denna utredning väntas vi få svaren, hoppas jag. Att olika läger, intressen, nu positionerar sig är alltså inget konstigt. Jag tror att det är bra att allt detta kommer fram nu. Ju mer underlag och fakta som kommer fram, desto mer har vi politiker att gå på när beslut ska fattas.
Ju fler inlägg som jag läser i debatten, desto mer uppenbart blir det att verkligen fundera på varför vi ska bygga höghastighetsbanor. Därför att skälen, fakta, plus och minus faktiskt kommer att bli avhängigt av vad som är det primära skälet: är det att det ska vara ekonomiskt lönsamt, är det för att få bort passagerare från flyget, är det rent miljömässigt (dvs oavsett vad det kostar) ... ja listan kan göras längre. Sedan inte att förglömma pengarna - det blir i så fall ett gigantiskt projekt som kommer att sluka över 100 mdkr. Oändligt med pengar har vi inte. Om höghastighetstjärnvägar ska konkurrera inom befintliga infrastrukturpengarna den närmaste tioårsperioden tror jag att det blir svårt. Eller, ja, det beror förstås på prioriteringen. Ska vi inom befintliga infrastrukturpengar bygga höghastighetsbanor får vi lägga ned alla andra viktiga (och mindre viktiga) projekt. Då måste man vara beredd på att ta ett sådant beslut.
Sedan finns det en annan aspekt med höghastighetsjärnvägar som jag tycker diskuteras alldeles för sällan. Jag har varit på flera möten där man pratat om denna fråga och det har varit många entusiastiska röster som sett hur de i framtiden bara hoppar på tåget och vips är de framme. Men om det nu ska vara höghastighetståg så kommer tåget inte att kunna göra så många stopp, annars går tidsvinsten helt förlorad. Jag tror inte att alla tänker på det. Förresten, är miljöeffekten av att folk nu kommer att åka bil för att komma till en station för höghastighetståg medräknat när miljökonsekvenserna bedöms? - jag vet faktiskt inte, bäst att kolla upp.
Jaha, hur kommer det att bli nu då och vad tycker jag själv. Jag har åkt höghastighetståg en gång i slutet på 1980-talet i Frankrike (TGV). Jag tycker att detta med att snabbt ta sig mellan två resmål är intressant och spännande. Jag tror att vi i en framtid kommer att ha höghastighetstjärnväg på ett eller några ställen i Sverige. Men ska vi komma dithän måste vi först lösa finansieringen och syftet med att bygga höghastighetsbanor (vilket jag anser avgör när dessa kommer att byggas). Jag väljer att idag inte ta ställning för eller emot, utan jag är positiv till höghastighetsjärnväg men det finns en rad frågor som behöver få sina svar innan jag kan slutligt ta ställning. Det tråkiga är att jag ibland får frågan om jag är emot höghastighetjärnvägar eftersom jag inte är med i jubelkörerna. Jag är realist, det finns många trevliga saker här i världen som vi kan göra, men som alltid kokar det ned i finansiering och prioriteringar, så också när det gäller höghastighetsjärnvägar.
Här några länkar : SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, DN,
Ju fler inlägg som jag läser i debatten, desto mer uppenbart blir det att verkligen fundera på varför vi ska bygga höghastighetsbanor. Därför att skälen, fakta, plus och minus faktiskt kommer att bli avhängigt av vad som är det primära skälet: är det att det ska vara ekonomiskt lönsamt, är det för att få bort passagerare från flyget, är det rent miljömässigt (dvs oavsett vad det kostar) ... ja listan kan göras längre. Sedan inte att förglömma pengarna - det blir i så fall ett gigantiskt projekt som kommer att sluka över 100 mdkr. Oändligt med pengar har vi inte. Om höghastighetstjärnvägar ska konkurrera inom befintliga infrastrukturpengarna den närmaste tioårsperioden tror jag att det blir svårt. Eller, ja, det beror förstås på prioriteringen. Ska vi inom befintliga infrastrukturpengar bygga höghastighetsbanor får vi lägga ned alla andra viktiga (och mindre viktiga) projekt. Då måste man vara beredd på att ta ett sådant beslut.
Sedan finns det en annan aspekt med höghastighetsjärnvägar som jag tycker diskuteras alldeles för sällan. Jag har varit på flera möten där man pratat om denna fråga och det har varit många entusiastiska röster som sett hur de i framtiden bara hoppar på tåget och vips är de framme. Men om det nu ska vara höghastighetståg så kommer tåget inte att kunna göra så många stopp, annars går tidsvinsten helt förlorad. Jag tror inte att alla tänker på det. Förresten, är miljöeffekten av att folk nu kommer att åka bil för att komma till en station för höghastighetståg medräknat när miljökonsekvenserna bedöms? - jag vet faktiskt inte, bäst att kolla upp.
Jaha, hur kommer det att bli nu då och vad tycker jag själv. Jag har åkt höghastighetståg en gång i slutet på 1980-talet i Frankrike (TGV). Jag tycker att detta med att snabbt ta sig mellan två resmål är intressant och spännande. Jag tror att vi i en framtid kommer att ha höghastighetstjärnväg på ett eller några ställen i Sverige. Men ska vi komma dithän måste vi först lösa finansieringen och syftet med att bygga höghastighetsbanor (vilket jag anser avgör när dessa kommer att byggas). Jag väljer att idag inte ta ställning för eller emot, utan jag är positiv till höghastighetsjärnväg men det finns en rad frågor som behöver få sina svar innan jag kan slutligt ta ställning. Det tråkiga är att jag ibland får frågan om jag är emot höghastighetjärnvägar eftersom jag inte är med i jubelkörerna. Jag är realist, det finns många trevliga saker här i världen som vi kan göra, men som alltid kokar det ned i finansiering och prioriteringar, så också när det gäller höghastighetsjärnvägar.
Här några länkar : SvD, SvD, SvD, SvD, SvD, DN,
fredag 3 juli 2009
Betonghäckar, cykling, trafik och fjärrvärme
I tre dagar har jag varit i Almedalen, detta spektakel eller vad det nu ska kallas för. Jag har aldrig varit här tidigare och mina dagar har i alla fall varit intressanta. Flera intressanta seminarier om främst trafik – hur ska vi lösa trafikproblemen i storstadsregionerna och fördubbling av kollektivtrafik – har jag lyssnat på. Själv deltog jag också i en debatt arrangerad av Cykelfrämjandet om cykelinfrastruktur, ett ämne som vi inte alltid diskuterar så där ofta. Men cykling är en viktig del i att göra transportsektorn med klimateffektivare. Av alla personresor på väg är cirka hälften kortare än 5 kilometer. Alltså finns den en potential för ökad cykling och det är också en viktig folkhälsofråga. Även inom detta område tar Alliansen krafttag vilket framgår av regeringens infrastrukturproposition som kom i höstas.
Det sista seminariet som jag lyssnade på idag handlade om vägen till en öppen fjärrvärmemarknad. En viktig fråga där jag tycker att det är på sin plats att regeringen snarast tillsätter en utredare till den utredning som redan beslutats om och där direktiven redan finns framme för att utreda bl.a. tredjepartsacess till fjärrvärmenätet, dvs att monopolet även inom detta område tas bort.
Förutom seminarier består en hel del av verksamheten i Almedalen om informella möten och kontakter. Själv har jag hunnit med mycket sådant också och jag har fått många bra uppslag att jobba vidare med. Exakt vad kommer jag inte att berätta om nu, men håll utkik efter sommaren så får ni veta mer
Det här med betonghäckar då? Jo det var betongbranschen som arrangerade en aktivitet under namnet Betonghäckar i Almedalen där alla som ville fick gjuta sin egen liten betonghäck. Eller egentligen två, en manlig och en kvinnlig liten rumpa i betong. Hur roligt som helst och ett bra sätt att visa på betongens oändliga formbarhet samt diskutera betongens roll i samhällsbyggandet.
Det sista seminariet som jag lyssnade på idag handlade om vägen till en öppen fjärrvärmemarknad. En viktig fråga där jag tycker att det är på sin plats att regeringen snarast tillsätter en utredare till den utredning som redan beslutats om och där direktiven redan finns framme för att utreda bl.a. tredjepartsacess till fjärrvärmenätet, dvs att monopolet även inom detta område tas bort.
Förutom seminarier består en hel del av verksamheten i Almedalen om informella möten och kontakter. Själv har jag hunnit med mycket sådant också och jag har fått många bra uppslag att jobba vidare med. Exakt vad kommer jag inte att berätta om nu, men håll utkik efter sommaren så får ni veta mer
Det här med betonghäckar då? Jo det var betongbranschen som arrangerade en aktivitet under namnet Betonghäckar i Almedalen där alla som ville fick gjuta sin egen liten betonghäck. Eller egentligen två, en manlig och en kvinnlig liten rumpa i betong. Hur roligt som helst och ett bra sätt att visa på betongens oändliga formbarhet samt diskutera betongens roll i samhällsbyggandet.
onsdag 1 juli 2009
Positiva trafiksiffror och röd-grönt besked om tågtrafiken
Det har kommit positiva siffror vad gäller såväl antal kollektivtrafikresor som antal dödade i trafiken. För kollektivtrafiken står det positiva för en ökning av antalet som väljer att resa kollektivt. Enligt SIKA:s årliga uppföljning har antalet resor ökat med i genomsnitt 3 % 2008 jämfört med 2007. När det gäller trafikdödade så gäller det positiva det omvända, dvs att antalet sjunker, DN. Hittills i år är minskningen en fjärdedel för det första halvåret jämfört med samma period förra året. Flera orskarer finns till detta, men en faktor är att antalet person- och godstransporter på väg gått i finanskrisens spår. Därför är det egentligen mer intressant (och relevant tycker jag) att redovisa antal dödade i trafiken som en funktion av trafikarbetet.
Inte helt oväntat, men det tog en hel del tid, så har nu de röd-gröna gett besked om att de vid ett maktskifte 2010 kommer att riva upp avregleringen av järnvägen, se DN debatt. Oppositionen är konsekvent emot alla förändringar och de kramar gärna det som redan varit. I artikeln skriver de om brister i drift och underhåll. Detta är helt sant, men något som de själva varit med om att skapa. Det har aldrig satsats så mycket på drift och underhåll inom järnvägsområdet som det gjorts sedan Alliansen vann valet 2006. Beskedet angående att de vill riva upp avregleringen ger dock inga besked om hur de själva tänkt sig en utveckling av tågtrafiken för att få fler resenärer. Lena Hallengren och de andra röd-gröningarna vill med skrämselpropaganda göra gällande att det nu kommer det att bli kaos med biljetter, biljettpriser, samordning mellan olika trafiksträckor mm. Dessutom försöker de retoriskt att framstå det hela som att det nu kommer att finnas uppenbara risker för tågkollisioner när fler tågoperatörer släpps in på marknaden. Men så kommer det inte att fungera, tågen kommer inte att släppas in på spåren hur som helst, utan tågoperatörerna får söka tåglägen och det kan ju bara vara ett tåg på varje tåglägen. Så här fungerar det inom godstrafiken på järnväg och det är inga problem. Även de röd-gröna är ju nöjda med hur det fungerar inom godstrafiken. Skulle faktiskt vara på sin plats för oppositionen att vara lite konsekventa. Men sanningen är den att de för allt i livet inte vill släppa något till marknaden, eller för den delen, till den enskilda individen att bestämma om.
Inte helt oväntat, men det tog en hel del tid, så har nu de röd-gröna gett besked om att de vid ett maktskifte 2010 kommer att riva upp avregleringen av järnvägen, se DN debatt. Oppositionen är konsekvent emot alla förändringar och de kramar gärna det som redan varit. I artikeln skriver de om brister i drift och underhåll. Detta är helt sant, men något som de själva varit med om att skapa. Det har aldrig satsats så mycket på drift och underhåll inom järnvägsområdet som det gjorts sedan Alliansen vann valet 2006. Beskedet angående att de vill riva upp avregleringen ger dock inga besked om hur de själva tänkt sig en utveckling av tågtrafiken för att få fler resenärer. Lena Hallengren och de andra röd-gröningarna vill med skrämselpropaganda göra gällande att det nu kommer det att bli kaos med biljetter, biljettpriser, samordning mellan olika trafiksträckor mm. Dessutom försöker de retoriskt att framstå det hela som att det nu kommer att finnas uppenbara risker för tågkollisioner när fler tågoperatörer släpps in på marknaden. Men så kommer det inte att fungera, tågen kommer inte att släppas in på spåren hur som helst, utan tågoperatörerna får söka tåglägen och det kan ju bara vara ett tåg på varje tåglägen. Så här fungerar det inom godstrafiken på järnväg och det är inga problem. Även de röd-gröna är ju nöjda med hur det fungerar inom godstrafiken. Skulle faktiskt vara på sin plats för oppositionen att vara lite konsekventa. Men sanningen är den att de för allt i livet inte vill släppa något till marknaden, eller för den delen, till den enskilda individen att bestämma om.
söndag 21 juni 2009
Nej tack till Birgittas förslag
I SvD kan vi idag läsa att liberala kvinnor med riksdagsledamoten Birgitta Ohlsson (Fp) i spetsen ska ta nya tag vad gäller utökad kvotering av föräldraförsäkringen. De vill att föräldraförsäkringen ska bli tredelad (så som den är på Island), där varje förälder får en tredjedel var och sedan får den sista tredjedelen delas som man vill. Jag säger ett klart och tydligt - Nej tack! till detta förslag. Det räcker bra med de två månader som vi har idag.
För mig är det självklart att det är upp till varje familj att avgöra hur de vill fördela sina föräldradagar. Sedan är det självklart viktigt att båda föräldrar tar ansvar, men alla familjer är unika och just deras situation och val måste vara avgörande - inte statens. För en del familjer skulle en utökad kvotering helt slå sönder deras tillvaro. Jag har också hört många kvinnor säga att det är deras rättighet att få vara hemma efter en tung graviditet. Det första halvåret är ju inget annat än äta, mata, sova, skita om man nu ska göra en enkel beskrivning. En del klagar på att männen inte tar sitt ansvar och är hemma mer med barnen. Men vi kvinnnor då? Hur många ställer krav på sina män? och hur många kvinnor låter mannen vara föräldraledig? Visst finns det många män som behöver tas i kragen för att de ska förstå att de också ska vara mer delaktiga i barnen. Men det finns en hel del kvinnor som också behöver fundera på sin inställning till det här med ansvar för barnen. Jag vet inte hur många gånger som jag fått frågan - hur har du tid att gå på möten på kvällstid, du som har små barn - är din man barnvakt? Det är bara kvinnor som ställt denna fråga till mig, aldrig en man. Nej, min man är inte barnvakt, lika lite som jag är barnvakt till mina egna barn när min man arbetar. Vi är föräldrar och det ingår då liksom att man ansvarar för barnen, ibland själv.
Flera politiker kräver utökad kvotering, men jag har då aldrig stött på någon medborgare som vill ha mer kvotering. Alla som jag pratar med vill bestämma själva. Kanke något för oss politiker att fundera på.
Jag kommer i alla fall att inom mitt eget parti Moderaterna arbeta för att vi inte ska kvotera föräldraförsäkringen mer och jag hoppas innerligt att det inte kommer att hända. Jag tror mer på morötter än på piskor. Jag ser därför mer stort intresse fram emot utvärdering av den jämställdhetsbonus som alliansen infört i föräldraförsäkringen.
För mig är det självklart att det är upp till varje familj att avgöra hur de vill fördela sina föräldradagar. Sedan är det självklart viktigt att båda föräldrar tar ansvar, men alla familjer är unika och just deras situation och val måste vara avgörande - inte statens. För en del familjer skulle en utökad kvotering helt slå sönder deras tillvaro. Jag har också hört många kvinnor säga att det är deras rättighet att få vara hemma efter en tung graviditet. Det första halvåret är ju inget annat än äta, mata, sova, skita om man nu ska göra en enkel beskrivning. En del klagar på att männen inte tar sitt ansvar och är hemma mer med barnen. Men vi kvinnnor då? Hur många ställer krav på sina män? och hur många kvinnor låter mannen vara föräldraledig? Visst finns det många män som behöver tas i kragen för att de ska förstå att de också ska vara mer delaktiga i barnen. Men det finns en hel del kvinnor som också behöver fundera på sin inställning till det här med ansvar för barnen. Jag vet inte hur många gånger som jag fått frågan - hur har du tid att gå på möten på kvällstid, du som har små barn - är din man barnvakt? Det är bara kvinnor som ställt denna fråga till mig, aldrig en man. Nej, min man är inte barnvakt, lika lite som jag är barnvakt till mina egna barn när min man arbetar. Vi är föräldrar och det ingår då liksom att man ansvarar för barnen, ibland själv.
Flera politiker kräver utökad kvotering, men jag har då aldrig stött på någon medborgare som vill ha mer kvotering. Alla som jag pratar med vill bestämma själva. Kanke något för oss politiker att fundera på.
Jag kommer i alla fall att inom mitt eget parti Moderaterna arbeta för att vi inte ska kvotera föräldraförsäkringen mer och jag hoppas innerligt att det inte kommer att hända. Jag tror mer på morötter än på piskor. Jag ser därför mer stort intresse fram emot utvärdering av den jämställdhetsbonus som alliansen infört i föräldraförsäkringen.
tisdag 16 juni 2009
Flera viktiga beslut
Dagens riksdagsvotering var den längsta hittills under våren, men så fattade vi också beslut i en rad viktiga frågor som:
- avreglering av persontrafiken på järnväg (nu är det slut på SJ:s monopol)
- ny inriktning för försvaret
- nya mål och riktlinjer för klimatpolitiken
- nya riktlinjer för energipolitiken
- en sammanhållen svensk havspolitik
Vi kan konstatera med dagens votering att alliansregeringen håller ett fortsatt högt tempo och genomför den ena reformen efter den andra. Återstår att se om morgondagens votering kommer att slå dagens vad gäller längd.
Några av mina motioner behandlades idag i några av ovanstående beslut. Som vanligt så avslogs motionerna, men ibland har man turen att få någon positiv skrivning. Jag kommer att återkomma med en rapport om hur det har gått med mina motioner lite senare i sommar.
- avreglering av persontrafiken på järnväg (nu är det slut på SJ:s monopol)
- ny inriktning för försvaret
- nya mål och riktlinjer för klimatpolitiken
- nya riktlinjer för energipolitiken
- en sammanhållen svensk havspolitik
Vi kan konstatera med dagens votering att alliansregeringen håller ett fortsatt högt tempo och genomför den ena reformen efter den andra. Återstår att se om morgondagens votering kommer att slå dagens vad gäller längd.
Några av mina motioner behandlades idag i några av ovanstående beslut. Som vanligt så avslogs motionerna, men ibland har man turen att få någon positiv skrivning. Jag kommer att återkomma med en rapport om hur det har gått med mina motioner lite senare i sommar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)