Samhällsekonomiska kalkyler

Titeln på detta blogginlägg är väl kanske inte speciellt upphetsande, men det är något ack så viktigt. Inte minst inom infrastrukturområdet där det nu för fullt pågår arbete med att ta fram en ny åtgärdsplan för åren 2010 – 2021. Därför hade trafikutskottet i torsdags ett seminarium på just detta tema. Resultatet blev en mycket intressant förmiddag där vi fick veta det mesta om samhällsekonomiska kalkyler, hur de är uppbyggda, hur de ska användas, vad som ingår och kanske viktigast, vad som inte ingår. Några inbjudna professorer stod för ”underhållningen”. Ja, det var faktiskt väldigt underhållande, tänk om vi kunde ha fler pedagogiska och roliga professorer som Jan Eliasson från KTH. Jag är redan tidigare intresserad av just detta ämne, men det finns andra som tycker att det låter trist och tråkigt. Jag vill dock poängtera att övriga föredragshållare också var mycket bra.

Jag tycker att det är bra att vi använder samhällsekonomiska kalkyler för infrastrukturprojekt. Men det är viktigt att poängtera att verkligheten inte är så enkel att man gör några kalkyler och så är rangordningen av alla projekt klara och sedan är det bara att fatta beslut. Samhällsekonomiska kalkyler ger däremot jämförelsetal som gör det lite lättare att värdera olika projekt. I kalkylerna framgår också vad de egentliga effekterna är på olika saker. Det finns ju en hel del som inte finns med i själva kalkylen utan får bedömas utöver och därtill alla politiska ambitioner.

En del är kritiska till att samhällsekonomiska kalkyler för infrastrukturinvesteringar inte beräknar de miljömässiga effekterna tillräckligt högt. På seminariet fick vi svar från experterna att när det gäller miljöåtgärder så är inte infrastrukturinvesteringar det som ger mest kostnadseffektivitet vad gäller miljöarbete utan då är styrmedel av olika slag betydligt effektivare.