Tidigare i veckan skrev jag om att jag skulle på en debatt om planeringsprocessen och finansiering av infrastruktur. Debatten arrangerades av Sveriges Väg och Vattenbyggares Riksförbund (SVR) och Stockholms Byggnadsförening (info här). Det blev en mycket bra och intressant debattkväll där vi främst diskuterade hur vi ska kunna effektivisera planeringsprocessen för vägar och järnvägar och hur ska vi få ut mer av de pengar som nu satsas.
Stora (och ibland även små) infrastrukturprojekt tenderar att ta väldigt lång tid från beslut till genomförande och färdigt projekt. Det beror på en rad olika saker. En del handlar om överklagandeprocessen. Många anser att det är alldeles för generöst vad gäller rätten till överklagande. Dessutom är handläggningstiderna långa hos länsstyrelser, myndigheter, domstolar m.fl.. Sedan har vi det här med tillåtlighetsprövning och miljöprövning. Många gånger blir det dubbelprövning eller i värsta fall ett moment 22 där en prövning inte kan genomföras utan att en annan prövning först är genomförd. Men den är prövningen är i sin tur beroende av att den prövning som väntar måste bli klar. Snurrigt? Något, kan man lugnt säga. Till detta ska läggas beslut om finansiering.
Går detta att lösa och i så fall hur? Det finns en bra enighet hos de flesta att planeringsprocesserna inte fungerar på ett bra sätt idag. Vilket leder till förseningar och fördyringar av projekt. Det finns fler vägar att gå och fler ansvariga som måste göra sitt. Dels handlar det om vad vi kan effektivisera inom befintlig lagstiftning, dels vilka lagändringar behövs. Här måste både anläggningsbranschen och vi politiker ta vårt ansvar. Vi måste jobba både på kort och lång sikt.
Olika frågeställningar måste belysas, t.ex.: hur kan vi effektivisera processerna så att ledtiderna inte blir så långa (idag är det normalt med minst 8-9 år), få bort dubbelprövningen, samordna planering av infrastruktur med övrig fysisk planering, alla inblandade aktörer måste öka sitt samarbete, den ekonomiska planeringen i förhållande till övrig planering. En annan viktigt sak som jag vill lyfta är resurserna på Vägverk, Banverk med flera att ta hand om de extra pengar som anslagits så att vi verkligen får ut det vi vill av satsningarna. Vi politiker har ju okcså ett asnvar vad gäller olika beslut vilket ibalnd kan ta flera decennier innan vi kommer till skott (jag tänker då på Förbifart Stockholm). Under debatten lyfte flera att handläggningstiderna måste kortas, t.ex. hos departement och miljödomstolar, många anser att antal experter och handläggare är för få.
Just det här med rätten att överklaga kan vara lite känsligt. Det är självklart att vi måste värna om det demokratiska inflytandet och den enskildas rättsäkerhet. Men vi måste fundera på om detta kan utformas på ett bättre sätt. Sedan tror jag vi måste blir mycket bättre på att förklara nyttan av de projekt som genomförs. T.ex. restiden kortas med xx minuter, miljönyttan är … ja ni förstår nog vad jag menar. Många gånger uppfattar jag att det klagas på att det blir en lokal försämring under byggtiden, men man glömmer bort att projektet är till för att göra det totalt bättre jämfört med hur det ser ut idag. Det är lätt att klaga på att något är dåligt och att ingen gör något, men sedan när något görs – ja då klagas det på det. Här har alla ett ansvar.
1987 fick vi en ny plan- och bygglag (PBL). Sedan början på 2000-talet har den utretts i flera utredningar. En del lagändringar har kommit på plats och regeringen har också aviserat att återkomma med en proposition med nya lagförslag under den här mandatperioden. Planeringsprocessen för vägar och järnvägar regleras i Väglagen (1971:948) och lagen om byggande av järnväg (1995:1649) och dessa lagar är i vissa delar anpassade till PBL och ny lagstiftning inom miljöområdet. Men det har i utredningarna om PBL inte lämnats några förslag om samordning mellan plan- och bygglagen och trafiklagarna. Alliansregeringen beslutade därför igår om att tillsätta en parlamentarisk kommitté kring effektivisering av planeringsprocessen. Utredningen kommer att pågå till sista augusti 2008 och mer info finns här.
Under tiden måste vi alltså arbeta för att effektivisera det som går inom befintlig lagstiftning – det är bara att sätta igång om ni inte redan gjort det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar