onsdag 18 mars 2009

Debatter

Igår kväll avslutades programmet Rakt på med KG-Bergström med en debatt mellan Fredrik Reinfeldt och Mona Sahlin. Efter att ha sett debatten är det helt klart två olika alternativ som väljarna nu ska ta ställning till i valet 2010. Ena alternativet står för en ansvarsfull politik som värnar om skattebetalarnas pengar, ger stöd i finanskrisen men ställer också krav, ser till välfärdens viktiga prioriteringar och tar ansvar för den klimatutmaning som nu är här. Detta alternativ stavas Alliansen. Det andra alternativet utgörs istället av en vänstersida som gnäller på regeringen, men egentligen inte har så mycket konkret att komma med själva. Ja, förutom att lova runt till allt och alla som skriker i dessa kristider. Sedelpressen går för fullt. Notan för Sverige och skattebetalarna kommer att bli enorm om denna politik får bli ledande. Vi lär få se fler debatter framöver. För varje debatt som kommer och går tycker jag att allt blir klarare och klarare.

Ikväll arrangeras en annan debatt av Sveriges Väg och Vattenbyggares Riksförbund (SVR) och Stockholms Byggnadsföreningen. Debattemat är infrastrukturinvesteringar och planeringsprocesser. Jag är inbjuden att delta i debatten för att berätta om och diskutera Alliansens satsningar inom infrastruktur samt hur vi ska lösa problemen med långa planeringsprocesser. Det här ska bli mycket intressant då det är en väldigt viktigt fråga.

Alliansen har gjort en rad satsningar på infrastrukturen, bl.a. en närtidssatsning på över 8 miljarder kr för 2009-2010. Det går alltid att diskutera nivån på denna satsning. En del vill att vi satsar mer. Men som jag ser det finns det, trots oändligt behov av infrastrukturåtgärder, en gräns för hur mycket som faktiskt hinner effektueras. Vi i alliansen satsar mer, men då vill vi också ha mer resultat tillbaka. Den närtidssatsning som nu görs täcker i princip alla de projekt som är möjliga att genomföra under 2009-2010 (eller åtminstone komma igång, alla blir väl inte klara så snabbt). Jag vet av egen erfarenhet att det finns risker med att ösa på allt för mycket pengar och att det inte alltid leder till de bästa resultaten. För det första måste det finnas projekt att finansieras, resurser som kan handlägga och administrera projekten, kunna få ett effektivt genomförande mm. Vid ”plötsliga” ökningar av anslag ser jag ofta tendenser att då drar man igång något stort projekt för det ser ju väldigt bra ut. Men det kanske är det motsatta som vore det bästa och det som ger mer nytta, nämligen att genomföra en rad olika mindre åtgärder istället. Men det är faktiskt lite jobbare att hantera flera mindre projekt än ett stort projekt. Eftersom i princip alla projekt kräver liknande hantering och beslut mm. Nåväl, det kommer att bli en mycket intressant debatt ikväll. Mer information om hur debatten gick kommer att läggas ut på bloggen senare i veckan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar