Nej tack till Birgittas förslag

I SvD kan vi idag läsa att liberala kvinnor med riksdagsledamoten Birgitta Ohlsson (Fp) i spetsen ska ta nya tag vad gäller utökad kvotering av föräldraförsäkringen. De vill att föräldraförsäkringen ska bli tredelad (så som den är på Island), där varje förälder får en tredjedel var och sedan får den sista tredjedelen delas som man vill. Jag säger ett klart och tydligt - Nej tack! till detta förslag. Det räcker bra med de två månader som vi har idag.

För mig är det självklart att det är upp till varje familj att avgöra hur de vill fördela sina föräldradagar. Sedan är det självklart viktigt att båda föräldrar tar ansvar, men alla familjer är unika och just deras situation och val måste vara avgörande - inte statens. För en del familjer skulle en utökad kvotering helt slå sönder deras tillvaro. Jag har också hört många kvinnor säga att det är deras rättighet att få vara hemma efter en tung graviditet. Det första halvåret är ju inget annat än äta, mata, sova, skita om man nu ska göra en enkel beskrivning. En del klagar på att männen inte tar sitt ansvar och är hemma mer med barnen. Men vi kvinnnor då? Hur många ställer krav på sina män? och hur många kvinnor låter mannen vara föräldraledig? Visst finns det många män som behöver tas i kragen för att de ska förstå att de också ska vara mer delaktiga i barnen. Men det finns en hel del kvinnor som också behöver fundera på sin inställning till det här med ansvar för barnen. Jag vet inte hur många gånger som jag fått frågan - hur har du tid att gå på möten på kvällstid, du som har små barn - är din man barnvakt? Det är bara kvinnor som ställt denna fråga till mig, aldrig en man. Nej, min man är inte barnvakt, lika lite som jag är barnvakt till mina egna barn när min man arbetar. Vi är föräldrar och det ingår då liksom att man ansvarar för barnen, ibland själv.

Flera politiker kräver utökad kvotering, men jag har då aldrig stött på någon medborgare som vill ha mer kvotering. Alla som jag pratar med vill bestämma själva. Kanke något för oss politiker att fundera på.

Jag kommer i alla fall att inom mitt eget parti Moderaterna arbeta för att vi inte ska kvotera föräldraförsäkringen mer och jag hoppas innerligt att det inte kommer att hända. Jag tror mer på morötter än på piskor. Jag ser därför mer stort intresse fram emot utvärdering av den jämställdhetsbonus som alliansen infört i föräldraförsäkringen.

Flera viktiga beslut

Dagens riksdagsvotering var den längsta hittills under våren, men så fattade vi också beslut i en rad viktiga frågor som:

- avreglering av persontrafiken på järnväg (nu är det slut på SJ:s monopol)
- ny inriktning för försvaret
- nya mål och riktlinjer för klimatpolitiken
- nya riktlinjer för energipolitiken
- en sammanhållen svensk havspolitik

Vi kan konstatera med dagens votering att alliansregeringen håller ett fortsatt högt tempo och genomför den ena reformen efter den andra. Återstår att se om morgondagens votering kommer att slå dagens vad gäller längd.

Några av mina motioner behandlades idag i några av ovanstående beslut. Som vanligt så avslogs motionerna, men ibland har man turen att få någon positiv skrivning. Jag kommer att återkomma med en rapport om hur det har gått med mina motioner lite senare i sommar.

Antimobbningsplaner?

Idag presenterade Jan Björklund förslag till ny skollag som nu ska ut på remiss. Det är en mångsidig rapport som är efterlängtad. Många viktiga skolfrågor finns som behöver förtydligas och vi behöver skärpningar på flera håll. Men en sak som jag gärna vill lyfta upp lite extra är att det ska vara en självklarthet att alla barn och ungdomar ska kunna gå till skolan utan en klump i magen och rädsla för kränkningar och mobbning. Vi vuxna måste ha huvudansvaret och skolorna måste arbeta förebyggande och se till att det finns beprövade och forskningbaserade antimobbningsplaner. Detta är något som jag motionerat om i riksdagen under allmänna motionstiden i höstas, se här. Eftersom jag inte dagligdags arbetar mer specifikt med utbildningsfrågorna har jag inte varit med om några för-diskussioner, men jag vet att många moderater tycker som jag i denna fråga. Jag hoppas därför att förslaget till ny skollag innehåller skärpta krav på skolarna om arbete mot mobbning och arbete med antimobbningsplaner.

1 miljard?

1 miljard för en fotbollspelare? Ja, detta är inte riktigt klokt. När ska vi få en vettig diskussion om summorna inom idrotten och alla dessa övergångar och mångmiljonbelopp i ersättningar. Diskussionen om vd-löner och bonusar bleknar faktiskt i jämförelse med det som händer inom idrottsvärlden. Fantasisummor är allt jag har att säga. Speciellt när många här i Sverige (=sosseriet) inte tycker att det är ok att få vettigt betalt för dem med utbildning och ansvarstagande. Men är du idottare - ja då ifrågasätts du inte om du tjänar pengar.

Uppfinn inte hjulet på nytt

Jag följer med spänningen utvecklingen av elbilar och hybridbilar. Alliansen har satt upp en målsättning om att år 2030 bör svenska fordon vara fossiloberoende. En av lösningarna är elbilar och ämnet blir allt hetare för varje dag som går. Men vad jag hittills mest förundras över är att det tar så lång tid innan elbilarna på riktigt kommer ut på den kommersiella marknaden och blir ett reellt val för oss konsumenter. Jag vet att allt inte är helt klart och att det återstår delar som behöver vidareutvecklas och att det också handlar om hur bilarna ska kunna laddas ute på stan (eller på landet för den delen).

Men ibland får jag känslan av att man börjar med ett helt vitt papper, måste det verkligen vara så? Det senaste decenniet har bilutvecklingen varit väldigt fokuserat på trafiksäkerhet och att göra bilarna allt mer säkra, även små bilar. Nu har vi kunnat läsa på olika håll om att de elbilar som utvecklas inte håller trafiksäkerhetskraven eller inte är tillräckligt testade. (det har bl.a gått att läsa om detta i Ny Teknik tidigare i vår, läs bl.a. här). Det finns ett intresse av att göra bilen så lätt som möjligt för att på så sätt kunna utnyttja eldriften på bästa sätt så att batteriet håller längre helt enkelt. Jag tycker dock att detta utvecklingssätt lite är som att uppfinna hjulet på nytt igen. Säkerhetsaspekten är en viktigt fråga för många. Jag anser att det vore förödande om vi tog flera steg bakåt säkerhetsmäsigt bara för att vi vill utveckla mer miljövänligare fordon. Jag tycker inte att det ena bör utesluta det andra. Det vore därför bättre att utgå ifrån det vi har idag och se på möjligheterna att ställa om dagens bilar till elbilar. Nu hittade jag en artikel på Nyteknik.se om just detta som jag tycker låter väldigt intressant. Volvo arbetar tydligen på detta sätt med en elhybridbil som mer utgår från det vi redan åstadkommit inom bl.a. trafiksäkerhetsområdet.

Nu är jag inte helt insatt i all utveckling som sker inom detta område. Så den som har några bra lästips får gärna skicka dem till mig. Men jag är i alla fall säker på att rätt väg är inte att uppfinna hjulet på nytt.

Besök hos mångsysslare och match med mersmak

Igår besökte jag SAAB System i Järfälla som är en del av SAAB Group. När man säger SAAB tänker väl de flesta på bilar. Men det är i egentligen bara en liten verksamhet jämfört med SAAB system eller alla övriga bolagsområden inom koncernen SAAB group– och där ingår inte ens fordonsdelen! Fordonstillverkningen är en helt fristående del sedan många år som har helt andra ägare. Nu handlade mitt besök mer om det som SAAB egentligen alltid har arbetat med och som de också startade med – försvarsindustri och flygverksamhet och annat intressant. Jag fick möjlighet att få studera både deras mjukvaruarbete och hårdvaruarbete – från att tillverka datasystem till att montera ihop radarsikten (till båtar). Intressant besök och det visade sig att en annan del av SAAB koncernen arbetar med flera frågor som rör mitt favoritpolitikområde trafik. SAAB är världsledande inom flera områden idag och jag fick lära mig att det bl.a. beror på det mångåriga arbetet tillsammans med svenska försvarsmakten och att mycket utav det arbetet också går att applicera i den civila världen. SAAB är t.ex. inblandade i bl.a. arbetet med gröna inflygningar. Sedan blev det en överraskande och extra intressant avslutning på besöket då jag fick tillfälle att träffa vice vd Dan-Åke Enstedt för en pratstund.

Dagens andra stora begivenhet var givetvis den årliga fotbollsmatchen mellan alliansen och oppositionen. Det blev som vanligt en tuff match, men denna gång spelade alliansen sin bästa match denna mandatperiod (enligt dem som varit med förr) även om vi förlorade med 2 -3. Om det berodde på att jag ”förstärkt” laget, Fredrik Reinfeldt hade förhinder eller det faktum att alliansen denna gång tränat före matchen (vilket aldrig hänt tidigare) får vara osagt. Oppositionen är trots vinsten (på grund av en snöplig straff) uppenbarligen oroade. Jag gick nämligen bakom Bosse Ringholm tidigare idag då han gick och diskuterade gårdagens match med en partikollega utan att de visste att jag gick bakom. Bosse lät väldigt bekymrad och pratade om att de måste var bättre på att hålla i bollen och inte låta oss få spelutrymme. Bosse – se upp nästa år – dubblar vi träningen för alliansen lär vi blir livsfarliga. En sak är säker i alla fall. Matchen gav mersmak och jag längtar redan till nästa år.

Valanalyserna duggar tätt

Så här två dagar efter Europa-valet duggar valanyserna tätt. För egen del är det lite blandade känslor. Efter en intensiv valrörelse med ständigt kampanjande i två veckor är det lite konstigt att återgå till det normala igen. Valresultatet? Ja, känns som att det gick så där för oss moderater. Vi behöver helt klart bli tydligare och vi måste än mer fundera på hur vi ska nå unga väljare. Det är svårt att vara populistiska för oss som dominerande regeringsparti, men vi behöver inte alltid agera storebror/storasyster. Jag tycker vädligt bra om EU och jag tycker att det är rätt som vi gick ut med i valrörelse att EU är bra, men att EU ska göra rätt saker och detaljerna vill vi bestämma om hemma själva i vårt eget land. Dessvärre känns det som att det budskapet inte riktigt gick fram och vi uppfattades nog som lite EU-kritiska, fast jag inte alls kan instämma i att vi skulle vara det.

Sedan det här med kandidaterna. I valrörelse har det varit helt uppenbart att personvalet har en mycket större betydelse (och här finns också en betydligt större chans att bli inkryssad än i riksdagsvalet). Vi kan konstatera att Marit Paulsen har fått nästan 50 % kryss som toppkandidat för Fp men vår egen nummer ett, Gunnar Hökmark, bara fått runt 15 %.

Vi behåller våra mandat, det är bra, men jag tycker ändå att vi borde gjort ett bättre val och ökat åtminstone ett mandat. Fast vi har faktiskt på många håll fått fler antal röster än i förra Eu-valet, men med det ökade valdeltagandet så har det ändå inte hjälpt. Men att valdeltagandet har ökat är otroligt positivt, även om jag tycker att det är skandal att mer än hälften av Sveriges röstberättigade inte väljer att rösta. Som någon sa i valrörelsen - den som inte röstar borde därmed mista sin röst att klaga.

Dock finns det en hel del positiva saker att framhålla. Vi moderater är största parti i Stockholms län och S bara trea, och i Stockholms stad till och med fyra. Detta bådar mycket gott inför valet 2010 men vi har några saker att jobba vidare med.

Jag tycker att det är dags att ta tag i frågan om att gå med i eurosamarbetet. Jag vill gärna under nästa mandatperiod se att denna fråga prioriteras så att vi snarast möjligt kan komma fram till ett slutligt ställningstagande om att övergå till euro.